Krister A Littorin

Född:1879-02-09 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1939-03-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Industriidkare, Elektroingenjör


Band 23 (1980-1981), sida 750.

Meriter

Littorin, Krister Alfredsson, f 9 febr 1879 i Uppsala, d 11 mars 1939 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: majoren Alfred Theodor L o Gustafva Amalia Gagge. Mogenhetsex vid Uppsala h a l 9 juni 97, ord elev vid KTH 16 sept 97, avgångsex från dess fackskola för maskinbyggn:konst o mek teknologi 17 sept 00, ing vid ab Viklunds verkstäder i Sthlm 00—01, anställd vid Siemens & Halske AG i Berlin 01—02, vid General Electric Co i Schenectady, NY, USA, chef för Elektriska ab Magnets ingenjörsbyrå i Norrköping april 03—juli 05, försäljn:chef hos Elektriska ab Holmia i Sthlm juli 05—06, v VD i Förenade elektriska ab 07—jan 14, led av styr där 09—14, försäljn:chef o v VD i ab Förenade sv tändsticksfabriker (FST) mars 14—mars 32, led av styr där 16 — 32, av styr för ab Pettersson & Holmström i Gbg 15 — 21, för ab Skogsegendomar i Sthlm 16—21, för ab Vänerns träförädlingsfabrik i Lidköping 17—21, v VD o led av styr för Sv tändsticksab (STAB) 4 dec 17-30 maj 32, led av styr för Elektrolytiska ab i Trollhättan 18—21, v president o led av styr för International Match Corporation 23 — 32, led av styr för Swedish American Investment Corporation 25-27, för A/S Gosch & Co 28-32, för brandförsäkrings ab Sv Veritas 29—32, för Sveriges allm exportfören 30—32, för ab Kreuger & Toll 30—32, för Holmens bruks ab 31—32, VD o led av styr för ab Cautio från 34.

G 18 juli 1908 i Åmål m lär Kjerstin Augusta Victoria Meyer, f 4 sept 1883 där, d 4 april 1969 i Sthlm, Hedv El, dtr till handl Otto Georg M o Pella Christina Olava Victoria Vendela Theodora Sandström.

Biografi

Krister L föddes i Uppsala, där hans far Alfred Theodor L (1837–1905) under större delen av sitt yrkesverksamma liv var gymnastiklärare vid hal o fäktmästare vid UU. Under de tre första åren efter slutexamen från KTH i Sthlm skaffade sig L fördjupade insikter o erfarenheter, bl a som konstruktör, inom sitt fack o förvärvade omvittnat goda språkkunskaper genom utlandsanställningar. Efter vistelser i Tyskland o USA återvände L 1903 till Sverige o inledde därmed en bana som betydligt mer kom att präglas av affärsmässig o kommersiell verksamhet än av teknisk. Han blev dock trogen den elektrotekniska branschen i ytterligare några år. 1905 erhöll L anställning som försäljningschef i Elektriska ab Holmia i Sthlm. Detta företag expanderade successivt bl a genom sammanslagning 1907 med Elektriska ab Magnet i Norrköping, där L tidigare under kort tid verkat som chef. De fusionerade företagen antog namnet Förenade elektriska ab med huvudkontor i Sthlm fram till 1910 o därefter i Ludvika. I detta bolag verkade L som försäljningschef o v VD fram till jan 1914. Han invaldes som styrelsemedlem vid ordinarie bolagsstämma 1909.

Enligt egna uppgifter arbetade L upp försäljningarna mycket kraftigt under sin tid som ansvarig för denna verksamhet. Då L tillträdde, var verksamheten förlustbringande med en årlig omsättning av c:a 900 000 kr. Vid slutet av hans anställning var den årliga nettovinsten över 800 000 kr, o omsättningen hade stigit till över 3 000 000 kr. Baserat på denna utveckling bildade sig L en bestämd uppfattning om hur bolaget skulle drivas o kom därigenom i skarp konflikt med VD Herman Duse. L:s lönevillkor, vilka inkluderade förmånliga tantiemersättningar, torde ha bidragit till schismen. Meningsmotsättningarna kulminerade hösten 1913 med ett ultimatum från Duse att antingen denne eller L måste skiljas från bolaget.

L avgick på egen begäran vid årsskiftet 1913/14. Beslutet underlättades med stor sannolikhet av L:s långa bekantskap med Ivar Kreuger. Denna hade inletts redan under deras gemensamma studietid vid KTH i Sthlm. Ungefär vid tiden för bildandet av byggnadsfirman Kreuger & Toll (1907) visade Kreuger intresse av att framdeles engagera L i en planerad verksamhet rörande kompletta entreprenader av kraftverksbyggnader, som emellertid aldrig kom till stånd. Men L o Kreuger höll även fortsättningsvis kontinuerliga vänskapskontakter — ett förhållande som skulle fa stor betydelse för L:s framtid.

Ab Förenade sv tändsticksfabriker (FST) bildades under våren 1913 av de tändsticksföretag som stod utanför den dåv koncernen Jönköping & Vulcan. Kreuger accepterade att som VD leda den nya koncernen. Han visade redan under sommaren 1913 intresse för att anställa L i FST. L:s övergång till tjänst hos Kreuger påskyndades naturligen av konflikten mellan L o Duse. 1 mars 1914 anställdes L i FST som v VD. Redan från början fick L ägna sina krafter åt den affärsmässiga verksamheten som råvaruinköp, försäljning o företagsorganisatoriska frågor. Under senare delen av 1914 vistades L i London för att verkställa Kreugers försäljningsorganisatoriska idéer, dvs att förvärva några agenturer på den betydelsefulla brittiska tändsticksmarknaden. Han var framgångsrik, o efter delvis mycket svåra förhandlingar inköptes Alsing & Co Ltd, F Kreuger & Co Ltd o J John Masters & Andrén Ltd. Dessa förvärv var väsentliga, eftersom en stor del av tändsticksindustrins vinster genererades i grossistledet. Under krigsårens extraordinära förhållanden, då framgångsrika råvaruinköp o exportförsäljningar krävde både energi o fantasi, skötte L denna verksamhet till största delen från huvudkontoret i Sthlm.

Då Sv tändsticksab (STAB) bildades vid slutet av 1917 som ett av världens största tändsticksföretag, utsågs L till v VD med Kreuger som VD. Kort efter krigsslutet o så snart reselättnader inträffat sändes L ut på det internationella fältet för att söka verkställa "kreugerska" idéer o beslut. I sept 1919 avslutade L i Wien de av Kreuger 1918 inledda förhandlingarna med företrädare för österrikisk-ungerska tändsticksintressen om förvärv av kontrollerande aktieposter i de två helt dominerande koncernerna Solo o Helios. Överenskommelsen ledde till att STAB under hela 1920-talet o delar av 1930-talet mycket effektivt kontrollerade tändsticksindustrin i det forna Österrike-Ungern. L:s egenskaper som förhandlare firade triumfer, då han i juni 1920 på Kreugers uppdrag lyckades förena de stridiga holländska intressena inom tändsticksindustrin i en paraplyorganisation som snart kom att domineras av STAB.

Efter den mest hektiska fasen av STAB:s internationella expansion 1919—20 kunde L mer renodlat ägna sig åt koncernens försäljningspolitik. Pga den mycket kraftiga nedgången under krigsåren av de betydelsefulla sv försäljningarna till marknaderna i Fjärran Östern företog L o C-A Löwenadler, chef för STAB:s London-agentur för transoceana marknader, en resa till Ceylon, Java o Indien från dec 1920 till april 1921. Denna resa liksom en liknande följande år beskrevs av L o medresenärer i mycket dystra ordalag i korrespondensen med Kreuger o huvudkontoret i Sthlm. Den främsta anledningen var att japanska konkurrenter under krigsåren mycket framgångsrikt kunnat etablera sig både i brittiska o holländska Indien. De sv försäljningarna till dessa marknader ökade dock de närmaste åren, delvis som en följd av de nämnda resorna.

L:s formella position inom Kreuger-koncernen blev successivt allt mer central. Han invaldes som styrelseledamot i en rad företag inom koncernen under den kreugerska epoken. L:s reella maktposition stod dock på intet sätt i proportion till de formella utnämningarna. Detta gällde samtliga högre befattningshavare runt Kreuger o sammanhängde med den strikta ansvarsfördelning o speciella hierarkiska ordning som gällde inom hela koncernen. Kreuger omgav sig gärna med trofasta o hängivna medarbetare med förmåga att visa honom näst intill obegränsat förtroende. L motsvarade helt o fullt dessa Kreuger-ideal o anförtroddes ofta uppgifter av känslig o personlig karaktär. L:s utåtriktade läggning o formellt upphöjda position var egenskaper som lämpade sig väl för att lugna o övertyga ibland upprörda sinnen inom den vidsträckta koncernen.

Under senare delen av 1920-talet o fram till Kreugers död 1932 kom L att i allt större omfattning ägna sig åt koncernens handel med värdepapper samt bevakning av förändringarna i dessas marknadsvärden. Verksamheten betraktades som delikat, då köp o försäljningar ofta syftade till att stabilisera eller höja kurserna på koncernbolagens aktier. L skötte detta med yttersta diskretion genom ett nät av kontakter.

L:s goda arbetsinkomster o erfarenheter av värdepappershandel lade snart grunden till en förhållandevis betydande privat förmögenhet. I takt med de försämrade konjunkturerna vid 1930-talets ingång reducerades dock värdet av L:s aktietillgångar. L:s tilltro till Kreuger o hans företag var så stark att han lät egna privata tillgångar ingå som säkerheter för lån upptagna av olika koncernbolag. Dessa tillgångar förlorades omedelbart vid koncernens sammanbrott 1932.

Kreugers död 13 mars 1932 innebar en stor personlig tragedi för L. Han förlorade dels en nära vän o dels en prestigefylld samhällsposition. Koncernens verkliga tillstånd, vilket mycket snart uppdagades, o dess sammanbrott kom sannolikt som en fullständig överraskning för honom. L insåg att han, liksom de övriga befattningshavarna inom koncernen, i avgörande frågor var förd bakom ljuset av Kreuger men erkände aldrig någon bitterhet mot sin forne chef. Tvärtom vidhöll han sin beundran för Kreuger ända till sin död 1939.

L ansågs ha varit medskyldig till Kreuger-koncernens katastrofala utveckling o dömdes därför till tre månaders fängelse o att betala det gigantiska skadeståndet av 200 milj kr. Under de sista fem åren av sitt liv ägnade L, sina krafter åt skötseln av sitt för ändamålet nybildade värdeförvaltande företag ab Cautio.

Författare

Lars Hassbring



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB, RA (bl a till O Rydbeck), SSA o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Affärs- o privatkorrespondens 1914— 36 i STAB:s centralarkiv, Jönköping. Spridd affärskorrespondens i Kreuger & Tolls konkursförvaltms m fl arkiv, RA. Div polisrapporter, spec nr 45 1933-03-29, SSA.

G Cederschiöld, Tretton år med Ivar Kreuger (1937); K Drachenfels, Den verklige Ivar Kreuger (1933); J Glete, Kreugerkoncernen o Boliden (1975); dens, Kreugerkoncernen o krisen på sv aktiemarknad (1981); B Gäfvert, Kreuger, riksbanken o regeringen (1979); L Hassbring, The interna-tional development of the Swedish match com-pany, 1917-1924 (1979); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst. Sv handelsbanken 1871 — 1955 (1971); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); H Modig, Swedish match interests in British India during the interwar years (1979); O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Krister A Littorin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Hassbring), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10766
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Krister A Littorin, urn:sbl:10766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Hassbring), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se