A H Efraim Ljung

Född:1878-08-31 – Bankeryds församling, Jönköpings län
Död:1955-05-05 – Slottsstadens församling, Skåne län

Affärsman, Industriman


Band 23 (1980-1981), sida 772.

Meriter

Ljung, Adolf Henrik Efraim, f 31 (enl fb 30) aug 1878 i Bankeryd, Jönk, d 5 maj 1955 i Malmö, Slottsstaden. Föräldrar: hemmansäg Johan August L o Emma Gustafva Bergbom. Bokhållare i Täby, Sth, 96-98, i Hjo 98-01, i Malmö 01-02 o i Eslöv 02-05, handl i Malmö (firma A E Ljung) 05—13, led av styr för Betels missionsförs där 08—43, ordf där från 15, ägare av firma Malmö choklad- & cacao co A E Ljung 13—19, led av styr för Tidn:ab Sv morgonbladet, Sthlm, 10 april 18-10 april 34, VD för Ljungs choklad- & cacao fabrik (ab från 22 mars 35) i Malmö 19—47, led av styr för Sv missionsförb 12 juni 19— 11 juni 47, av stadsfullm i Malmö 1 april 19-22 o 27—34, utgivare av Sydposten 25 nov 22—29 nov 46, grundare o ägare av Ljungs théimport, ägare av Handelstryckeriet 24—47, VD för Madrassfabriken Dux ab 25 jan 26—47, grundare o ägare av Bergbom & co ab 19 jan 40—47, ägare av o VD för Kocks snickerifabriker ab 18 okt 45—47, allt i Malmö, ordf i styr för Sv morgonbladet ab, Sthlm, 15 dec 45 — 51, VD för ab Ljungs industrier där 47—51, led av styr för ett flertal andra företag.

G 24 okt 1909 i Malmö, S:t Joh, m Karin Charlotta Mattsson, f 24 (enl fb 4; senare ändrat) okt 1880 där, Caroli, d 24 febr 1956 där, Slottsstaden, dtr till sjökaptenen Lars M o Johanna Maria Kruse.

Biografi

Efter olika affärsanställningar etablerade Efraim L sig 1905 som specerihandlande i Malmö. Rörelsen utvidgades snabbt o kom även att omfatta engrosverksamhet. Genom agenturen för en engelsk firma kom han in på handel med konfektyrer o startade 1913 firma Malmö choklad- & cacao compani A E Ljung. Efter några år startade han egen tillverkning o grundade 1919 Ljungs choklad- & cacaofabrik, som på kort tid blev en av landets största i sin bransch. Tillverkningen av kakaopulver motsvarade 1924 c:a 1/3 av den sv konsumtionen. Firman etablerade även export, främst till Nordamerika. Inledningsåret sysselsattes 12 personer, 1923 121, 1926 172 o 1940 220. Fabrikationen nedlades 1951.

L:s affärsverksamhet kom att omfatta vitt skilda områden. Redan 1913 fick han agenturen för ett Ceylon-te — Tusker Brand — o startade senare Ljungs thé-import. 1926 grundade han vad som skulle bli det mest kända av hans företag, Madrassfabriken Dux ab. Under en resa i USA 1924 kom L på hotell Fairfax i Chicago att pröva en ovanligt bekväm säng. Han sprättade upp madrassen med en fickkniv o fann ett sinnrikt spiralsystem, okänt för sv tillverkare. Han köpte madrassen o tog hem den till Sverige, varpå han lät utveckla produktidén o starta tillverkning av madrasser, ottomaner, fåtöljer mm. Genom kvalitetsmedvetenhet expanderade företaget kraftigt o blev landets ledande på området med filialer i USA o även i Belgiska Kongo (nuv Zaire). Omkr 1941 fick möbeltillverkningen större omfattning, med den s k Duxsängen som mest kända produkt. Aktiekapitalet ökades från 25 tkr 1926 till 75 tkr 1929, 150 tkr 1930, 225 tkr 1938 o 1 mkr 1954. Antalet anställda var 1926 50 stycken, 1930 107, 1940 165 o 1945 c:a 250. Under ledning av sonen Eric L (f 1917) har företaget ytterligare växt med framgångar på bl a den amerikanska marknaden.

Bland L:s övriga affärsföretag kan nämnas Bergbom & co ab, som grundades 1940 o sysslade med maskintillverkning (glass- o vispmaskiner mm), o Kocks snickerifabriker ab. 1947 tillkom ett gemensamt bolag för L:s företag, ab Ljungs industrier, ägt av L o hans bägge söner, till vilka han överlät sin rörelse 1951. Under många år var L ledamot av stadsfullmäktige i Malmö.

L blev tidigt medlem i Sv missionsförbundet, var under lång tid ordf i den lokala malmöförsamlingen o i 28 år ledamot av centralstyrelsen. Han initierade bla förbundets pensionskassa för predikanter o missionärer. Genom sitt frikyrkliga engagemang kom han att knytas till Sv morgonbladet, invaldes i tidningens styrelse 1918 o ingick i det konsortium som köpte aktiemajoriteten av N P Ollen. Han kvarstod i styrelsen till 1934 o blev dess mest inflytelserike medlem. När företaget rekonstruerades 1945, blev han styrelseordf o verkade som sådan i sex år. L hade 1922 startat den frisinnade tidningen Sydposten, som hade en ganska liten upplaga o trycktes på hans eget tryckeri. Den övertogs i jan 1947 av Sv morgonbladet.

L idkade en frikostig välgörenhet o har karaktäriserats som "en av de få större affärsmän jag känt som utan reservation tycks mig förtjäna beteckningen praktisk idealist" (Linder). Han var (enl Linder) både munter o vemodig i sympatisk blandning o en på en gång "barnsligt troende och mångsidigt omdömesgill person".

Författare

Carl Henrik Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o från L i Sv missionsförb:s arkiv, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll:s arkiv: Statistiska byrån, primärmaterial från fabriker (H I aaa:15:288f> 152:2900, Sv bankföreningens ab-reg, Sv missions-förb:s arkiv: prot 1919, s 700, o 194-7, vol 2, s 617, Sv morgonbladets arkiv: bolagsstämmoprot 1918 o 1934 o aktieregisterböcker, allt i RA. Kommers-kolhs arkiv: Statistiska byrån (H I aaa:89:316 o 388, 233:453, 690:103 o 231 samt 1055:11366), SCB:s arkiv.

G Bringmark, Från dagaträl till medborgare. Malmö stadsfullm 100 år (1962), s 165; Hälsovän-nen, 40 (1925), s 74; M Lindahl, From a mattress in Chicago to a world-wide industry. The story of Madrassfabriken Dux A.B. of Malmö, Sweden (The American Swedish monthly, vol 54, New York 1960, nr 7); E Hj Linder, Mitt levande förflutna, 1-2 (1975-79); Malmö, red: B Engström (Sv stadsmonografier [24], 1946), s 144, 611 (av E Ljung); C Morgan, Dux furniture is sold through-out the United States (The American Swedish monthly, vol 50, 1956, nr 2); N P Ollen, Reportage ur mitt liv (1949), s 111; Saml av anmälmar till aktiebolagsregistret mm 1905, 1913 (tr 1914) o 1919 (tr 1920); Sv folkrörelser, 2 (1937); Sv industrikal, div årg; S Tollin, Sv dagspress 1900—1967 (1967), s 102; P Wange, Trycksvärtans gata (Vi som var med! ... 23 journalistveteraner berättar, 1976); Väv i Skåne (1 uppl, 1948). - Nekr:er i Skånska dagbl o SvD 6 maj 1955 samt i Sv morgonbladet maj 1955. — Meddel av disp Eric Ljung, Malmö.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A H Efraim Ljung, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2022-07-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10783
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A H Efraim Ljung, urn:sbl:10783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2022-07-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se