J Erik Ljungberger

Född:1879-09-17 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1965-09-23 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Journalist, Bildbyråchef


Band 23 (1980-1981), sida 796.

Meriter

Ljungberger, Johan Erik, f 17 sept 1879 i Uppsala, d 23 sept 1965 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: boktryckaren Johan Augusti Peterson o Albertina (Adéle) Christina Ljungberg. Mogenhetsex vid Uppsala hal vt 98, eo kammarskrivare i tullverket o eo tjänsteman i postsparbanken 98—03, red o ansv utg för tidskr Med pensel o penna nov 04—05, medarb i Aftonbladet o Dagen jan—nov 05, i DN dec 05-nov 06, i SvD 1 dec 06-51, H8D:s korrespondent i Sthlm 14, red o ansv utg för Sv scenen 14—18, för Scenen 19—okt 32, för Sommarbladet 19—20, sekr i Sv sångarförb dec 21 — nov 58, red o ansv utg för Sångartidn 22—62, förest för SvD:s depeschkontor från 23, skattmästare o led av styr för Fören Skoi-teatern från 27, red o ansv utg för H8D 31 — 32, VD för ab Sv polyfoto 33-53, ordf i Fören Wienkören 1926 från 34.

G 1) 17 mars 1910(—25) i Sthlm, Maria, m Inez Henrietta Lindholm, f 31 okt 1889 där, ibid, dtr till handelsförest Gustaf Viktor L o Hilma Constantia Henrietta Thorstensson; 2) 21 febr 1939 i Sthlm, Hedv El, m Madefaine Frances Andrew, f 30 sept 1895 i Central Falls, Rhode Island, USA, d 31 dec 1973 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till sekr James Everett A o Mary J Booth samt förut g m Fredrik Chatterton.

Biografi

Efter en kort tid som statstjänsteman övergick Erik Peterson, från 1913 L, till journalistbanan. Redan på DN, som han snart lämnade efter en kontrovers med chefredaktören Otto v Zweigbergk, mutade han in det område som mer än något annat kom att bli hans eget, det lättare teaterreportaget. Som signaturen Kaifas blev han en institution på SvD:s kulturavdelning o i det sv teaterlivet under mer än en mansålder. Anställningen i SvD 1906 kan sättas i samband med huvudredaktören Helmer Keys satsning på en kraftigt förstärkt bevakning av vetenskap o kultur, inte minst scenkonsten.

Strax före första världskriget dominerades den sv teaterkritiken av namn som Bo Bergman, Carl G Laurin o August Brunius. Den sistnämnde var SvD:s ledande teateranmälare, o L konkurrerade inte med honom som seriös recensent. Däremot bevakade han fortlöpande det stockholmska teater- o kulturlivet i kåserier o reportage. Enbart första halvåret 1914 presterade han t ex inte mindre än närmare 150 bidrag, ungefär jämnt fördelade mellan teater, konst-musik o allmänreportage. Hans skildringar ur stockholmslivet med sin samtidigt analyserande o förströelseinriktade karaktär ansluter på sitt sätt till en genre, som dansken Henrik Cavling, Beyron Carlsson mfl gjort bekant.

Vid sidan av sin egen teaterspalt i SvD, "Tilja och tribun", var L från 1914 redaktör för tidskriften Scenen för nästan en tjugoårsperiod framåt. L ville gärna se Scenen som ett debattforum för nya strömningar inom teater- o musikliv. Där öppnade han spalterna bla för efterkrigsdebatten om den moderna teaterestetiken liksom för Per Lindbergs nyorienterande teateridéer längre fram på tjugotalet. Själv hade L tidigare i en liten skrift gått in i diskussionen kring Fokin o hans förnyelse av den ryska baletten.

L liksom många av hans samtida kollegor tycks ha hyst en skepsis mot eller i varje fall saknat intresse för det nya mediet filmen. Detta kan ha bidragit till att han hösten 1932 lämnade Scenen. Samma oro för filmens negativa påverkan torde ha legat bakom framväxten av skolteatern vid tjugotalets slut. Initiativet kom 1926 från L, främst som resultat av hans kontakter med Casino-teatern i Khvn, som fungerade som dansk skolscen.

Redan 1914 hade L inträtt som stockholmskorrespondent för veckotidningen Hvar 8 dag, utgiven i Gbg. Sedan redaktionen 1930 överflyttats till Sthlm, efterträdde L i dec följande år grundaren Hjalmar Bratt som huvudredaktör. H8D hade från starten 1899 byggt upp en profil som bildtidning i den nästan samtidigt nedlagda Ny illustrerad tidnings efterföljd, o L utvecklade ett långvarigt samarbete med tidningens framstående stockholmsfotograf Axel Malmström. Emellertid tycks han inte ha hunnit genomföra den förnyelse av tidningen, som kunnat rädda den från att duka under i konkurrensen med den med överlägsna tekniska resurser utrustade åkerlundska Vecko-journalen. I samband med H8D:s nedläggning 1933 engagerade sig L i bildbyråbranschen med ab Sv polyfoto.

1909 grundades Svenska sångarförbundet av eldsjälen Gustaf Hultquist. Redan från starten engagerade han L som förbundets pressombudsman. En uppmärksammad manifestation blev körsångframträdandena vid de olympiska spelen i Sthlm 1912, då L ingick i presskommittén som PK:s representant. Kombinationen idrott—manskörsång var emellertid ingalunda okontroversiell, även om det nationellt uppbyggande momentet ännu var gemensamt. När Hultquist 1921 drog sig tillbaka, tycks L:s inträde som förbundets sekreterare o redaktör för förbundsorganet Sångartidningen ha varit rätt givet. Själv var L inte aktiv sångare eller musikalisk ledare. Hans praktiska handlag o vida kontaktnät var emellertid en tillgång, som kom förbundet tillgodo vid arrangerandet av sångarfesterna i Gbg 1923 o Sthlm 1930. Likaså deltog han bl a i bestyrelserna samt som pressombud o resemarskalk vid sångarfärderna till Paris, Berlin, Hamburg o London 1914 (olympiajubiléet), Antwerpen 1920 (olympiska spelen) samt Wien, Berlin o Prag 1926.

L:s avsevärda organisationstalang, hans världsvana uppträdande o lätthet att skapa personkontakter gjorde honom flitigt anlitad för arrangemang o representativa uppgifter av skilda slag, bl a av PK samt i välgörenhets-o föreningssammanhang. Därtill kom en stor arbetskapacitet liksom en lättflytande penna. SvD:s aktiva teaterintresse under speciellt den keyska eran gav honom goda yttre arbetsvillkor. Vid sidan av sina rent journalistiska uppgifter förestod L under lång tid SvD:s depeschbyråer samt bedrev bild- o skrivbyråverksamhet. Han åtog sig också uppdrag i reklambranschen.

L använde främst signaturen Kaifas (Kfs, -f-) men även Klase, Pinglet, Sht, Silhuett, Témoin o E.Lj.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s klipp av egna tidningsart:ar 1907—17 i RA. - Strödda brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Balettens renässans. [Omsl:] M. Fokine. Den ryska balettreformatorn. Balettmästare vid kejserliga operan i St. Petersburg. Sthlm 1913. 23 s. [Undert: E. P.] - John Forsell. Sthlm 1916. 43 s. (Anon; Sceniska konstnärer, utg E L.) — Emma Meissner. Sthlm 1916. 39 s. (D:o; ibid.) - Nils Personne. Sthlm 1916. 43 s. (D:o; ibid.) -Carl Barcklind. Sthlm 1916. 39 s. (D:o, ibid.) -Harriet Bosse. Sthlm 1917. 43 s. (D:o; ibid.) -Blanch's café, 1868 11/7 1918. [Omsl.] Sthlm 1918. 11 s. [Undert: E. Lj.] — Med antwerpenkören till VII:de olympiaden 1920. Några korta anteckningar om en svensk sångarskaras långa segertåg. Sthlm 1922. 108 s, 2 pl. - Till Wien under Svenska sångarförbundets fana. En kortfattad redogörelse för sångarfärden 1926. Sthlm 1927 [omsl]. 144 s. -Bland chansonetter, gycklare och voltigörer. Ett kapitel om varieté, cirkus och revy åren 1910-1935 (Vecko-journalen, årg 26, 1935, Sthlm, 4:o, jubi-leumsnr, s 102-111, 147, 149). - Om dirigentkurser i Sverige (Mandssangen, Årg 14, 1935, Oslo 4:o, s 4f). — Svensk manskörsång (Suenoni Liibeck sexagenario, vänners skrift ..., Sthlm 1937, 4:o, s 361—367). — John Forsell och pressen (Boken om John Forsell. Utg. av Operan på John Forsells 70-årsdag ..., Sthlm 1938, 4:o, s 67-82). - I operasalongen förr och nu (Operaboken 1940 — 41 utg av Kungl. teatern, red: Folke Gustavson, Sthlm 1940, s 55—59). — När skolteatern grundades (Boken om Pauline Brunius. Utg av de Kungl. teatrarna på Pauline Brunius' 60-årsdag ..., Sthlm 1941, s 62— 66). — P.K. förr och nu, glimtar ur klubbens liv. Kåserande anföranden vid Publicistklubbens sammanträde den 28 februari 1942 ... (Meddelanden från Publicistklubben, nr 33. Publicistklubbens årsbok 1943, Sthlm, s 41-62; tills med V Spångberg mil). — [Uppsalaminnen] (Otto Järte sjuttio år. Från vänner ..., Sthlm 1951, s 49-52). — Minnesskrift. Pariserkören 1914. 40-årsjubileum 29 maj 1954. Örebro 1954. 36 s. [Föret; tills med B Fredholm.] — Medv i bl a Aftonbladet o Dagen 1905, DN 1905-06 o SvD 1906-60 samt Hvar 8 dag från 1914.

Utgivit (redigerat): V. olympiaden. Olympiska spelen i Stockholm 1912 i bild och ord. Red: S Hermelin, Erik Peterson. Gbg (tr Sthlm) 1912. Tv-4:o. 525 s. — Festskrift. IV:de allmänna svenska sångarfesten 30 juni — 1 juli 1923 i Göteborg. [Omsl.] Sthlm 1923. 4:o. 47 s. - Festskrift. V. allmänna svenska sångarfesten 5—6 juli 1930 i Stockholm. [Omsl] Sthlm 1930. 4:o. 47 s. -Svensk manskörsång och Svenska sångarförbun-det. Utg i anslutning till Sv sångarförbundets tret-tiofemårsjubileum 1944. [Sthlm, tr] Gbg 1946. 4:o.-541 s. (Huvudred.)

Redigerat o utg: Med pensel och penna, ... E Peterson, 1904—05, nr 1—4*, Upps, 4:o; Svenska scenen, Facktidning (Tidning/Tidskrift) för scenisk konst (Organ for Svenska teaterförbundet), årg 1 — 4, 1914/15-18, forts: Scenen, årg 5-18:19, 1919— 32, Sthlm, 4:o; Sommarbladet, 1919-20, nr 1-3, 1 — 3, Sthlm, fol; Sångartidningen, årg 1:3-41, 1922-62, Sthlm, 4:o, Hvar 8 dag, illustrerat magasin, årg 33:50-34:21, 1931-32, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Medarb:reg 1914 i SvD:s arkiv, biogr klippsaml o signaturreg, allt i Sveriges pressarkiv, RA. Klippsaml, Drottningholms teatermuseum.

H Althin, H8D - ett tidsdokument (Populär fotografi 1969, nr 6); N Beyer, Teater- o filmrec:er i äldre o ny tid (Journalisten 1954, nr 3); V Olympiaden. Officiell redogör för olympiska spelen i Sthlm 1912 (1913); I Ljungquist m fl, UrDN:s hist, 1-3 (1952-54); Pressens tidn 1931, nr 5; PK (1924); PK:s porträttmatr 1936 (1935) o 1952 (1951); PK:s porträttmatr vid femtioårsjubileet 1924 (1924); PK:s årsbener 1908-14; PK:s årsb 1943, s 51 fT; Scenen 1932, nr 20; SvD:s hist, 1-2 (1960-65); SPG 16 (2 uppl 1910); (Sv sångarförb) Sångartidn 1922, nr 1, 1963, nr 1, o 1965, nr 4.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Erik Ljungberger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2022-06-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Erik Ljungberger, urn:sbl:10797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2022-06-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se