S August Körling

Född:1842-04-14 – Misterhults församling, Kalmar län
Död:1919-10-21 – Ystads församling, Skåne län

Kompositör, Organist, Dirigent


Band 22 (1977-1979), sida 5.

Meriter

1 Körling, Sven August, f 14 april 1842 i Misterhult, Kalm, d 21 okt 1919 i Ystad. Föräldrar: organisten Sven Magnus K o Anna Lotta Persdtr. Inskr vid Musikkonservatoriet i Sthlm ht 55, organist- o kyrkosångarex där 16 juni 58, musiklärarex där 31 maj 61, organist o kantor i Ystad 6 dec 65, dirigent för Ystads musiksällsk från 67, för Ystads orkesterfören 76—96. Tonsättare. — LM A 88, Litt et art 94.

G 8 juli 64 i Kristdala, Kalm, m Sophia Lovisa Dahlberg, f 11 nov 43 där, d 9 maj 24 i Ystad, dtr till köpman Nils D o Greta Carolina Nilsdtr.

Biografi

Endast 16 år gammal avlade August K 1858 organist- o kyrkosångarexamen med högsta betyg i alla huvudämnen. Han bedrev också kompositionsstudier för Ludvig Norman o tog 61 musiklärarexamen. Från 66 tjänstgjorde K som musiklärare vid h a l i Ystad o som organist o kantor vid S:ta Maria kyrka där; dessa befattningar innehade han till 07 resp 11. För Ystads musikliv skulle hans insatser bli av stor o avgörande betydelse.

K stiftade 66 tillsammans med apotekaren Gustaf Smith Ystads musiksällskap, en sammanslutning som ägnade sig åt flerstämmig körsång o bestod av omkr 50 medlemmar. I samarbete med den smått legendariske apotekaren o bassångaren Salomon Smith (son till Gustaf S) grundade han tio år senare Ystads orkesterförening o 06 också manskören Harmoni som han ledde till 13. Han deltog flitigt i de av Smith anordnade kammarmusiksoaréerna, ur vilka 10 den ännu existerande Sydsv kammarmusikföreningen organiserades (28 omdöpt till Salomon Smiths kammarmusikförening). K hörde också till organisatörerna av de som-marmusikfester som 08—10 anordnades i Ystad.

I musiksällskapet ledde K en lång rad större o mindre körverk o för orkesterföreningen arrangerade han hundratals klassiska o romantiska verk för den aktuella numerären om i regel ca 20 musiker. Föreningen gav under K:s dirigenttid 12—14 soaréer o 2—3 större konserter årligen. Enligt uppgift komponerade K också uvertyrer o festmarscher för sin orkester, o till hans mera omfångsrika arrangemang hörde operaintermezzot Ett litet huskors (La Serva Padrona av Pergolesi). Under studieåren i Sthlm hade K framträtt som organist, pianist/ackompanjatör o violinist, o som kammarmusikspelare i Ystad ägnade han sig åt violinen o violon-cellen; han var även instrumentalpedagog o till hans violinelever hörde Salomon Smith. K ansågs vara skicklig orgelspelare, o hans kör- o orkesterledning präglades av stor kunnighet o noggrannhet, vilket i förening med hans starka entusiasm o stora kollegialitet gjorde honom till stadens musikaliska centralgestalt.

Redan under konservatorieåren väckte K avsevärd uppmärksamhet med bl a en stråkkvartett o framstod som en lovande tonsättare. Men det dröjde till början av 80-talet, innan han började publicera sig på allvar, främst med sånger o manskvartetter, som snabbt blev erkända o omtyckta. Som romanstonsättare hör K till sin tids allra främsta. Han förenar i sina sånger en naturlig melodiföring o en välklingande pianosats med känsligt reagerande uttryck för dikternas olika stämningar. I en genre som vid denna tid utmärktes av en viss dilettantism framstår K:s produktion som fullödigt professionell, o i flera avseenden, främst i fråga om smidighet o behagfullhet i själva vokallinjen, överträffar han sin läromästare Norman. Hans stil är liksom i körerna o pianoverken närmast påverkad av den Leipzigskola i Mendelssohns efterföljd, som även Norman hyllade, men hos K finns också en tydlig nordisk ton, ofta med folkliga anklanger, o i de bästa verken en påtaglig, personlig atmosfär, som visar ett milt, ibland svärmiskt o alltid positivt temperament. I de flesta kompositionerna överväger de lyriska stämningarna — de valda dikterna innehåller oftast kärleks- eller naturlyrik — men K:s verk rymmer också fosterländskt högstämda inslag, särskilt bland kvartetterna o kantaterna, o humoristiskt turnerade sällskapsstycken av mer utåtriktat slag som t ex dryckesvisor.

Av K:s körverk har balladerna Håtunaleken o Sten Sture blivit särskilt uppskattade; båda är brett upplagda o har en frisk nationell karaktär. Den senare prisbelönades 88 tills med Saga på kämpens hög i Sällskapets för sv kvartettsångens befrämjande årliga pristävling, där K f ö redan 85 hade erövrat förstapriset med en samling om sex gedigna kvartetter. Av K:s romanser må framhållas Aftonstämning, Aprilvisa, Din bild, En speleman, Fröjd o kval, När stjärnehären blänker, Sagorna, Sångarkonst o Vita rosor; flera av dem hör till den bestående romansrepertoaren. K:s tyvärr alltför fåtaliga pianostycken visar stor uttrycksbredd o uppfin- ningsrikedom; pianosatsen, är livfull o tekniskt välbalanserad. Som hans mest omtyckta pianostycke framstår det eleganta Intermezzo. Man kan endast beklaga, att K genom sin rastlösa musikerverksamhet inte fick tid eller tillfälle att samla sig också till instrumentala verk av större format.

Författare

Lennart Hedwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s kompositioner i hs i MAB, där några brev från K finns.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck (förlagsorten Sthlm om ej annat anges): För piano: Ungdomsminnen (Album för piano af svenska tonsättare [1892]); Dur och moll, karaktärsstycken f piano [1901] : Erinring, A la minuetto, Idyll, Intermezzo, Causerie intime, Illusion, Serenad, Melodi i folkton; Minnesblad, åtta pianostycken [1902] : Preludium, Bort!, Vårstämning, Dansrytmer, Morgonhälsning, Humoresk, "Det var en gång", På vandring; Po-lonaise (Musik för piano af svenska tonsättare [, 1898]). — För orgel: Helgdagsfrid (Nordiskt orgelalbum, saml 1, 1903). — Kantater: Håtunaleken, ballad f soli, blandad kör o ork (A Åkerblom) (1897). —¦ Solosånger m piano: Aftonstämning (D Fallström) [1893, även f ork, arr J Fernström u å resp S Ry-brant 1966, otr]; Aprilvisa (H A Ring) [1894]; De möttes i sin ungdoms vår (efter T Moore) (Khvn uå); Der wunde Ritter (H Heine) (Khvn u å); Du spörger, hvem hun ligner (Bergsöe) (Khvn u å); En dröm är lif-vet (K A Melin) [1899]; Ett har jag begärt av Herran (E Evers), m orgel el piano [1924]; "Fjerran på enslig stig" (D Fallström) [1888]; Flyg ej undan! (J L Runeberg) [1888]; Flyg, fjäril! (T Lindh) [1894]; Fyll till randen! (dens) [1895]; Fyra sånger f basbaryton [1885] : Behagen (J L Runeberg), Drömlif (G L Östergren), "När stjärnehären blänker" (C D af Wirsén), "Ein Blick des Aug's hat mich erfreut" (F M v Bodenstedt); Fyra sånger (Khvn u å): Sången (J Tegengren), Lindagulls krona (B Gripenberg), O tala ej (O Benzow), Lyckan (K-E Forsslund); Fågelsång (G E Schött) [1894]; Hvad mig till dig så mäktigt drog (M Bern) [Khvn 1888]; Hvita rosor (K A Melin) [1894, även f ork, arr S Waldimir 1947, otr]; Kamrat! (D Klockhoff) [1893]; Midsommar (E Fredin) [1895]; Sagorna (E Bäckström) [1883]; Sjömansflickan (T Lindh) [1894]; Slumra, bölja blå (G L östergren) [1888]; Slöja av rödan sky vill jag ha (Svensk sång, årg 1, 1900); Snart synker solen (Bergsöe) [1894]; Sängar-konst (M Sterner) [1894]; Thu' nicht so spröde, schönes Kind (F M v Bodenstedt) [Khvn 1888]; Tre dikter af T Lindh [1883] : Fröjd och qval, Hvi dröjer du?, Din bild; Tre nya sånger [1898] : Den heliga natten (C D af Wirsén), En dag har gått (O Levertin), En speleman (K-E Forsslund, även f ork, arr J Fernström u å resp L Hedwall 1966, otr); Tre sånger till ord af D Klockhoff [1883]: "Vackra lilla flicka", Gud vet det, hvar han vankar, När våren står i blom; Trädgårdsmästaren (efter Mörike) [Khvn 1890]; Två sånger f mezzosopran [1885] : Drömmens lycka (C R Nyblom), I sommardagar! (D Klockhoff); Två sånger, John Forsell tillägnade (H Nyblom) (1930): O du, som torkar sorgens tår, Hjaertesuk; Två [sånger till] dikter av K Hamsun (uå): Efter avskeden, Alle borte; Vogt på dit 0je (H Drachmann) [1888]; Våga, vinn! (T Hedberg) [1899]; Körling-album [1894]: Sångarkonst, Aprilvisa, Gud vet det, hvar han vankar, Fågelsång, Slumra, bölja blå, Fröjd och qval, Din bild, Fjerran på enslig stig, "Vackra lilla flicka", Snart synker Solen. — För blandad kör: Han är uppstånden (1933, publ med titeln Påskhymn i Musiktidningen 1900); O du saliga (1933); Vi prisa dig (1933). — För manskör: Bort! (G R Nyblom) [1886]; Carina (K A Melin) [1902]; Det finns en gosse och han är min (A T Gellerstedt) [1886]; Dryckesvisa (C R Nyblom) [1886]; Guld och gröna skogar (T Hedberg) [1902]; Herkules (A Törnblom) [1899]; Hvad liknar du, fagra flicka (D Klockhoff) [1886]; I vårens tid (efter FM v Bodenstedt) [1886]; Klinga, val-larlur! (E N Söderberg) [1907]; Kommer du ej snart (Ps 13) [1893]; Min vilotimma ljuder, begravningsmotett (Ps 444) [1915]; Motett, "Du som härlig ställde" [1908]; Pilgrimerna [1886]; På minnesdagen (H Ed-gren) [1886]; På vakt (K A Melin) [1907]; Saga på kämpens hög (Z Topelius) [1889]; Saliga äro de döde, begravningsmotett [1915]; Sten Sture, m barytonsolo (E Bäckström) [1889]; Stenbocks gossar (D Fallström) [1905]; Styrbjörn Starke (K G Os-sian-Nilsson) [1913]; Sverges fana [1923]; Var svensk ("Klippans son") [1886]; Viola (G L Östergren) [1904]; Vårluft (Z Tope-lius) [1907]; Älska ditt land (D Fallström) [1907].

Otryckta kompositioner (huvuddelen i autograf i MAB): Instrumentalverk: Canzona f violoncell o piano; Pastoral f valthorn o orgel. — Kantater: Kantat till Karl X Gustafssto-dens af täckning i Malmö den 28 j'uni 1896 (C Snoilsky); Kantat vid invigningen af Helsingborgs nya rådhus den 9 januari 1897; Kantat vid aftäckningen af Stenbocksstatyn i Helsingborg 1901 (D Fallström) f baryton, manskör o ork (äv med titeln Magnus Stenbock); Kantat vid öppnandet af Industri-, slöjd- och konstutställningen i Helsingborg 1903 (N Flensburg) f soli, kör o ork; Kantat till sällskapet W. W:s 50-årsjubileum f soli, kör o ork. ¦—¦ Sång med piano: Tre sånger (1876): Sjung, snälla trast (efter Bums), Höst (G D af Wirsén), Ungmöns bekännelse (A M Lidforss efter Reinick); Serenad, "Vakna i tigande vinternatt" (G L Östergren) (1881); Helsnings-sång till Salomon Smith den 22 april 1896, "Wåren är kommen".

Källor och litteratur

Källor o litt: A Helmer, Sv solosång 1850—1890 (1972), s 246—49; E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov o seminarier (1905); L Norman, Musikaliska uppsatser o kritiker (1888), s 173—77, 184—85; SM 1890, s 25—27; G Swensson, Ystads hist, 3 (1954).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S August Körling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2018-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10804
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S August Körling, urn:sbl:10804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2018-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se