J Felix A Körling

Född:1864-12-17 – Kristdala församling, Kalmar län
Död:1937-01-08 – Halmstad stad, Hallands län

Kompositör, Organist, Musiklärare


Band 22 (1977-1979), sida 8.

Meriter

2 Körling, John Felix August, son till K 1, f 17 dec 1864 i Kristdala, Kalm, d 8 jan 1937 i Halmstad. Läroverksstudier i Ystad, inskr vid Musikkonservatoriet i Sthlm vt 84, organist-, kyrkosångar- o musiklärarex där 31 maj 86, musiklärare vid h a l i Halmstad 11 dec 89—dec 26, organist där från 1 maj 90, dirigent för Halmstads orkesterfören 16— 22. Tonsättare.

G 11 jan 96 i Halmstad m Ellen Elisabeth Sundin, f 1 okt 70 i Sunne, Värml, d 5 sept 45 i Halmstad, dtr till bryggeriägaren Nils Gustaf S o Maria Elisabeth Jonsson.

Biografi

Som nyexaminerad från Musikkonservatoriet började Felix K 1887 som organist i Sövestad utanför Ystad o verkade samtidigt som slottsorganist hos familjen Brahe på Krageholm. Från 89 var han musiklärare o från 90-talet till sin död organist o kantor i Halmstad. Han deltog 98 i grundandet av Halmstads orkesterförening, som oftast benämndes Teaterkapellet o som från 99 gav regelbundna folkkonserter, bekostade av Halmstads brännvinsbolag. Mycket uppskattade var även de kyrkomusikaftnar som K anordnade. Efter en tids uppehåll återuppstod orkesterföreningen 16, även då med K som en av tillskyndarna, o han var också dess förste dirigent till 22. Han grundade 27 Halmstads körsällskap, som under de följande åren gjorde åtskilliga turnéer runt om i Norden o även flera uppmärksammade radioprogram, ofta med folkvisor från olika länder, arrangerade o textsatta av K. Körsällskapet blev en av de livaktigaste medlemmarna av Hallands körförbund, som bildades 27 o där K var en av stöttepelarna.

I Halmstads musikliv var K under en lång period en dominerande gestalt, en livgivande o temperamentsfull körledare o pedagog, men han blev också riksbekant för sina kompositioner i skilda genrer. Han är bredvid Alice Tegnér vår mest produktive barnvisetonsättare, o hans visor till övervägande egna texter har blivit sv barns oskiljaktiga följeslagare under flera generationer. Den första samlingen med bl a Anders Lasse och hans gris o En morgon i hönsgården utkom 10, o därefter följde ytterligare sex samlingar, som alla mottogs med stor entusiasm. Det räcker att erinra om samlingarnas välfunna titelvisor eller sånger som Nej se det snöar, Tomtegubben som hade snuva, Har du sett min lilla katt, Nu är det vinter, Om ja' fick fem öre, Plocka svamp o Hej hopp i gröna hagen — alla har blivit levande barnviseklassiker. K fann sina ämnen både i saga o i verklighet, o han tecknar ofta situationer ur barnens egen värld, men han befolkar också många visor med talande o handlande djur o utnyttjar moderna påfund som bilar eller flygmaskiner. De flesta visorna har en milt humoristisk underton o undviker alltför moraliserande tonfall. Till spridningen av sina visor bidrog K själv genom omtyckta barnprogram i radio, o utgåvornas attraktion förhöjdes genom goda illustrationer av bl a Aina MasOlle o Hilding Nyman. Flera av visorna har översatts till danska o finska. Också en rad av K:s "vuxenvisor" blev utomordentligt populära, så t ex Anne-Marie, Dansvisa, Den käraste sagan, En glad trall (Tre trallande jäntor), En litten låt om vårn o Vandringssång. Den sistnämnda (Vi vandra genom skogen en högsommardag) hör liksom En glad trall till den nationella sångskatten. En glad trall spreds också på kontinenten, där den 14, tio år efter publicerandet, hade sålts i mer än 30 000 exemplar; melodin har också använts som turkisk nationalsång! I dessa visor förhärskar en enkel, osökt melodik, som kombinerar så till synes oförenliga element som sv folkton o mondän kupletton i närmast Lehar-operettens spår. Flera av visorna har danskaraktär, o refrängerna är ofta valsmelodier. Men K har också skrivit sånger av mer allvarlig typ, t ex Liten, min själ är sjuk eller Lyft mig, o bland hans mer romansbetonade kan även nämnas den lyckade Karlfeldt-tonsättningen Fanjunkar Berg o balladen En spelmanssaga.

Mångsidigheten i K:s sångkomponerande visar sig också i hans välbalanserade hembygdsvisor liksom i hans operetter o sånglustspel. I sina tre operetter eftersträvade han en internationellt betonad stil, o alla blev påtagliga framgångar, kanske främst Rubber (17), som utspelas i Vilda Västernmiljö o där K samarbetat med den drivne operettskådespelaren Carl Barcklind som textförfattare. Rubber framfördes, liksom Jockeyen (18), både i Sthlm o Gbg, medan Guldgrufvan (12) spelades endast i Sthlm; vid premiärerna dirigerade K själv. Hans folklustspel lägger ingenting nytt till genren men är välskrivna o roande. Redan Egna torfvan (13) blev en succé, o mest känd av de övriga är När Bengt och Anders bytte hustrur (16), som blivit filmad två gånger, 25 o 50.

I sina övriga verk håller K i stort samma nordiskt populära stil. Hans pianostycken innehåller såväl salongsgods som mer naturlyriska kompositioner, närmast i anknytning till Peterson-Bergers Frösöblomster. K:s manskvartetter har ofta en värdigare hållning (Det skymmer, I vårtider, Min sorg är en smed, Skogsfantasi mfl), o hans Sveriges flagga är ett intressant motstycke till Alfvéns välbekanta tonsättning.

K:s son Einar Felix K (1897—65) gjorde sig känd som musikförläggare bl a av Evert Taube-visor.

Författare

Lennart Hedwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några musikautografer av K o några från honom i MAB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck (förlagsorten Sthlm om ej annat anges): Scenisk musik: Blanche-fleur, serenad ur Dansen på Koldinghus (H Drachmann) f sång m piano [1913]; Den som gapar över mycket, sångpjäs f barn (1925); [Fem] Sånger ur Egna torfvan [1912]; [Fem] Sånger ur Guldgrufvan [1912]; [Fyra] Visor ur När Bengt och Anders bytte hustrur [1917]; Potatisvisan ur dito [1917]; Joc-keyen, operett i 3 akter [Khvn 1918, även f ork]; Margits visa om klockorna o Skepparevisa ur Lars Gathenhielm (C R A Fredberg) [1910]; O kärlek o Då blev det lessamt för Eva ur Vem vet [1926]; Vals o Marsch ur Sommarflirt [1913]; Du enkla, du kära melodi ur Rubber (Carl Barcklind) (Fru Mu-sica, bd 3, [1917,] även sep, även f ork, otr); Ty inte vill jag och inte vill ni, duett ur Rubber (ibid, 4, [1918] ). — Instrumentalmusik: Canzonetta f violin o piano (1911); Dans i sommarkväll, arr f ork H Freudenthal (1934); Den käraste sagan, vals f piano [1909]; I sommartider, sex melodier f piano: På vandring, I björkhagen, På insjön, Bland ängsblommorna, Månskens-svärmeri, Midsommarafton [1910, även arr f ork av A Malm]; Katarina, marsch f piano [Khvn 1912, även f ork]; Nämndemansvals (melodi fr Värmland), f piano [1911]; Reflexer, sex melodier f piano: Reflexer, Lantlig dans, Petite valse, Ro-mantique, Bagatelle, Vågglitter [1929]; Tre trallande pojkar, marsch f piano [1910, även f ork]; Valse boston öfver populära melodier af F K (arr H Berens) f piano [1915]. — Sånger med piano: Anne-Marie (F K) [1912, även f ork, arr A Malm]; Blåklockorna (J Oterdahl) [1906]; Dansvisa (F K) [1912]; De glada damerna (F K) [Malmö 1915]; Den glade trumpetaren (F K) [1912]; Den käraste sagan (F K) [1909]; Det skymmer (F K) [1910]; En glad trall (G Fröding) [1905]; En litten låt om vårn (dens) [1906]; En skymningens visa (B E Nyström) [1920]; En sommarlåt (F K) [1907]; En sommarpolkett (F K) [1911]; En sommartrall (F K) [1933]; En spelmanssaga, ballad i folkton (F K) (1924); Ett var mig nog (F K) (1926); Fanjunkar Berg (E A Karlfeldt) [1907]; Grisen och hönan (FK) (1911); Halland (Ernst Svensson) (Halmstad 1929); Han skall bli min hjärtans kär, visa i folkton (F K) (Halmstad 1922); Hembygden (N E Hildestrand) [1913]; Hopplihå! (F K) [1913]; I drömmarnes land (F K) [1913]; Kattfötternas visa (J Oterdahl) [1906]; Liten, min själ är sjuk (P Norden) [1907]; Ljuft var det dock! (F K) [1914]; Lyft mig (E Lundberg) [1914]; Maskrosornas visa, duett (J Oterdahl) [1906]; Min duva, mitt allt, min dyra!(J Inge) (Malmö 1919); Min egen hjärtevän (F K) [1913]; Min första flamma (F K) [1919]; Se'n har jag ej frågat mera (J L Runeberg) [1924]; Serenad (F K) [1905]; Serenaden (F K) [1915, även f ork]; Sex duetter f sopran o alt eller tvåstämmig kör o piano (F K) [1904]; Sjung, duett (E Westberg) [1909]; Skolgossarnes flaggsång ("Klippans son") (Gbg 1910); Smaasange [Khvn 1909]; Sång vid Sveriges handelsresandeförenings 25-års-fest ("Klippans son") (1909); Säg, minns du? (AHallner) [1919]; Tuppen (F K) [1910]; Två hallandsvisor (M E Ankarloo) [1910] : När sol går ned på lummen hed, Ola Bengtssons flamma; Två visor (O Stjerne) (1964): Te Mårten, Når de lir emot vår; Under de ljusa lindar (G D Scholz) [1914]; Vandringssång (A Ljungman-Silfverstolpe) [1908] ; Vårjubel (F K) [1905]; Önskningar (B. P.) [1915]. — För blandad kör: Bohusläns sång (E Evers) (1928); Dans i sommarkväll, potp på sv folkdanser [1934]; Danslek, arr av en visa ur Egna torfvan [1933]; Den gyllene stunden (G Ullman) [1932]; En glad trall (G Fröding) [1909]; En litten låt om vårn (dens) [1906]; En sommarmarsch (F K) [1927]; Hej björkelöv! Polska med sopransolo (F K) [1926]; Hembygden (N E Hildestrand), arr I Widéen [1928]; Hopplihå! (F K) [1933]; I sommartider (F K) [1927]; Lockfågeln (F K), arr av en visa ur Egna torfvan [1933]; Ringen, vackra klockor, ringen (C R Ä Fredberg), arr av Margits visa ur Lars Gathen-hielm [1926]; Vår (A Strindberg) [1908]; Våran katt (Mark) [1936]; flera arr av folkvisor fr olika länder. — För manskör: Anne-Marie, m tenorsolo (F K) [1923]; Berceuse (B E Nyström) [1909]; Den svenske Geladons klagovisa (G Fröding) [1908]; Det dagas (F K) [1913]; Det red en jungfru (V v Heiden-stam) [1916]; Det skymmer (F K) [1910]; Där står två rosor (F K efter G Bachmann) [1916]; En glad trall (G Fröding) [1906]; En litten låt om vårn (dens) [1906]; En skymningens visa, m barytonsolo (B E Nyström) [1918]; En sommarlåt (F K) [1907]; För hem och härd (M Bolander) [1913]; Hembygden (N E Hildestrand) [1913]; I vårstormars tid (D Fallström) [1910]; I vårtider (F K) [1913]; Jag drömde, visa, m barytonsolo (F K) [1916]; Kan man tro! (F K) [1916]; Kungen i Yvetot (Beranger) [1910]; Min sorg är en smed (O J Bierbaum) [1923]; Oho! (G Fröding) [1916]; Skogsfantasi (F K) [1909]; Sol över Sverige (O Siren) [1918]; Sveriges flagga (K G Ossian-Nilsson) [1919]; Sångarhälsning (F K) [1917]; Vandringssång (A Ljungman-Silfverstolpe) [1907]; Vid stranden (F K) [1917]; Vildfågel (O Brund) [1915]; Vår by (J Bromé) [1908]; Våren kommer (F K) [1924]; ett flertal folkvisearr. — Barnvisesamlingar: 10 roliga barnvisor (1910); Kisse-Misse-Måns och andra visor (1913); Wia-Wua-Wampa (1915); Nicke-Nacke och andra visor (1919); Trill, Trall, Trull och andra visor (1924); Ulla, Tulla och Rulterulla (1928); Hantverkets visor (1929); 20 nya barnvisor (1930); Snipp, Snapp, Sno-rum (1932); Felix Körlings bästa barnvisor (1946); barnvisor även i Sagolandet, 1919 o 1920 samt i skolsångböcker mm. — Övriga utgåvor: Lek och allvar, saml 5—6 (1928— 30, tills med G Petersén mfl); Sångboken, sånger för skolan saml o utg (1928, tills med F Erlanson o A F Österberg); Körsångboken, en-, två- och trestämmiga sånger för läroverk, lärarinneseminarier och andra högre skolor saml o utg (1929, d:o); Småbarnens sångbok [senare uppl: Lilla sångboken], 130 sånger, visor och lekar för de första skolåren saml o utg (1931, d:o); Läs för oss mamma! Sagor och sånger (1930, tills med J Wallin); Låt oss sjunga! 45 sånger för skolkor eller blandad kör arr (1933). — Text till O Hultner, Min tös [1903], Kompositioner i handskrift (delvis i MAB): Scenisk musik: Guldgrufvan, operett ( F K), uppf Sthlm 1912; Egna torfvan, folklustspel (F K), uppf Sthlm 1913; Sommarflirt, operett (F K) uppf Sthlm 1913; Prinsessan Snövit, sagospel (N Krook), uppf Gbg 1914; När Bengt och Anders bytte hustrur, folklustspel
(F K), uppf 1916; Rubber, operett (C Barck-lind efter Mannen med monokeln av Gunni-ver), uppf Gbg 1917; Peppar och kryddnejlikor, folklustspel (F K), uppf Sthlm 1922; Kärlek och hönseri, folklustspel (F K), uppf Sthlm 1925; Vem vet, folklustspel (F K), uppf Sthlm 1926; Vem är vem?, folklustspel (F K), uppf Sthlm 1926; Dansen på Koldinghus, scenmusik (H Drachmann), uppf Sthlm 1900 (partitur i MAB); Elga, scenmusik (efter Grillparzer av G Hauptmann), komp o delvis arr, uppf Gbg 1906; Gamla goda tiden, scen- musik, arr (Stockholmsbilder efter A Blanche mfl), uppf Gbg 1908; Lars Gathenhielm, scenmusik (CRA Fredberg), uppf Gbg 1909. — Orkestermusik: Causeri f ork; Svit f ork ur musiken till Dansen på Koldinghus; Svit f ork ur musiken till Lars Gathenhielm. — Kantater: Frimurarkantat f tenor- o barytonsoli, manskör o ork; Till min faders minne, kantat f sopran- o barytonsoli, blandad kör o ork. — Sångduett m piano: Äktenskapsfrågan (G Fröding) (ms i MAB).

Källor och litteratur

Källor o litt: Läroverks- o seminarie-mat-rikel 1914—1915 (1915); H M[almber]g, Våra tonsättare för manskör, 3: F K (Sång-artidn 1935); J Norrby, F K t (Vår sång 1937); E Nyhlén, Vår främste musiklärare (Landsbygdens jul 1964); W Sfeymer], F K 70 år (Vår sång 1934); M Stuart, F K (ibid 1929); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Felix A Körling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10805, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2017-06-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10805
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Felix A Körling, urn:sbl:10805, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2017-06-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se