Lars Jönsson Lælius

Död:troligen 1603

Fysiker, Skolrektor, Arkivarie, Kanslist


Band 22 (1977-1979), sida 23.

Meriter

Lælius, Lars Jönsson (Laurentius Johannis), d trol 1603 i Polen. Son till köpmannen o rådmannen i Sthlm (Lille) Jöns Andersson. Inskr vid univ i Greifswald 5 aug 70, i Wittenberg 28 nov 72, i Leipzig sommaren 73 o i Jena sommaren 77, prof vid UU 80, möjligen även 81, lektor eller prof med naturvetenskaplig undervisn vid högskolan på Riddarholmen omkr 82, rektor för stadsskolan i Sthlm 29 nov 91, tjänstg i k kansliet 94, lämnade Sverige för tjänstg hos konung Sigismund i Polen okt 98.

G m Vendela Berendsdtr, levde ännu dec 18, dtr till köpmannen i Sthlm Bernt Hafwerstad o Vendela Henriksdtr (Snarffuel)[1].

Biografi

Som son till en av Sthlms rikaste köpmän fick L en påkostad uppfostran. Namnformen L nyttjade han i varje fall från sin inskrivning vid univ i Jena 1577. Vid sin återkomst till Sverige kallas han "mäster" (dvs magister) o tjänstgjorde en kort tid 80, kanske också 81, som "läsemästare" (dvs prof) i Uppsala. Enligt Sthlms tullängder 80 lät han 16 aug från Lübeck importera "ett fat med böcker". Han bodde 82 i ett eget stenhus vid Österlånggatan i Sthlm. Vid denna tid har han knutits till den av Johan III inrättade läroanstalten på Gråmunkeholmen (Riddarholmen).

L kan möjligen ses som den förmedlande länken mellan läroanstaltens tidigare skede som kryptokatolskt kollegium o den i varje fall från 83 klart lutherska högskolan, som fungerade som ett slags akademiskt gymnasium. Han svarade närmast för den i vid mening naturvetenskapliga undervisningen o kallade sig 87 "professor physicus" i av honom som preses tryckta teser av medicinskt innehåll. Följande år utgav han en översättning från tyskan av H Bimtings Itinerarium Sacræ Scripturæ i två delar med den sv undertiteln: Thet är een reesebook öffver then Helighe Schrifft (med en karta över Palestina o med tillägg om mynt o mått i Bibeln). I företalet säger han sig "ingen prästman vara" o av K M:t ha blivit kallad "att profitere o lära Physica och Medica uti Sthlms collegio". 91 utgav L en översättning från tyskan av helt annat slag: Een sköön och härligh jungfrw speghel, som tillägnades hertig Karls dotter Katarina o bestod av en samling moraliserande betraktelser med utgångspunkt från bibliska kvinnogestalter. L:s översättningar tillhör den för tiden sällsynta profanlitteraturen men anknyter dock nära till Bibelns värld.

De flesta av L:s lärarkolleger var ramister, medan han själv närmast kan anses som liturgist. Han har tydligen också undgått den onåd som drabbade vissa av kollegiets lärare under Johan III:s sista regeringsår. I slutet av nov 91 avgav L vid tillträdet som rektor för stadsskolan en särskild förbindelse om undervisning i enlighet med kungens religiösa idéer. Han var närvarande vid Uppsala möte 93 o undertecknade bekräftelsen av beslutet.

L övergick snart till tjänstgöring i det k kansliet o blev vårdare av arkivet (de gamla handlingarna eller Rasmus Ludvigssons handlingar). Som sådan o troligen även i andra avseenden misstroddes han av hertig Karl, som i brev våren 97 uppmanade de hertigliga ståthållarna i Sthlm att ta ifrån honom handlingarna, "synnerligen dem, som han hemma hos sig haver". I konflikten mellan Sigismund o hertig Karl höll sig L till kungen. Vid ständermötet i Uppsala febr 98 samarbetade han med Sigismunds representant Samuel Laski, o han anlitades för att läsa upp kungens på tyska avfattade skrivelse. Han har också till svenska från tyska översatt Laskis budskap, som huvudsakligen rörde frågan om hertigens frigivande av fångar han tagit i Finland hösten 97.

Några veckor före slaget vid Stångebro gav Sigismund order till L att låta trycka mandat, som skulle utsändas i Sverige. Kort tid efter det kungen i mitten av okt 98 lämnat landet, avreste L jämte flera andra kungatrogna sekreterare från Sthlm till Polen via Reval. En lista över 29 personer, som flytt till Polen, upptar L:s namn under rubriken: "äre avdragne och have låtit deres hustrur o barn efter sig och have egne hus i staden". Hans hus indrogs till kronan av hertig Karl. L var troligen i livet i mars 03 men omnämns som död 17 okt detta år.

L:s hustru stannade kvar i Sthlm o överlevde honom i många år. Barnen anpassade sig till Karl IX:s Sverige. Sonen Anders Larsson L gick i hertig Karl Filips tjänst som sekreterare. Dottern Margareta gifte sig med Karl IX:s betrodde sekreterare Erik Elfsson, som 11 febr 06 fick k brev på L:s hus vid Österlånggatan med (den felaktiga) motiveringen, att huset egentligen inte tillhört L utan hans hustru. Hon hade inte varit med honom "uti någon stämpling delaktig" o hade därför inte bort umgälla vad han brutit. Erik Elfssons son Hans Eriksson upptog morfaderns namn L.

Författare

Birgitta Lager-Kromnow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se I Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, bd 3, Upps 1932—33, s 54, 67—70, 205—209, o dens, Sveriges bibliografi, 1600-talet, bd 1, Upps 1942—44, sp 478 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Annerstedt, UU:s hist, 1 (1877), s 74, 79; J Baazius, Inventarium ecc-lesise Sveogothorum (1642), s 398; L Backman, Ett aktstycke från riksdagen i Uppsala 1598 (HT 1939), s 295—298; G Bolin, Johan III:s högskola å Gråmunkeholmen, 2, 1583— 1592 (SSEA 1918); C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976); N Eden, Den sv riksstyrelsens reorganisation 1594—1602 (HT 1901), s 183, 194; B Lager, Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Sthlm (PHT 1964), s 7, 69—73, o där anf källor o litt; H Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund o hertig Karl, 1 (1935), s 251; STb 1576—78 (1943), 1584—88 (1947), 1601—02 (1957), 1603—04 (1959), 1614—15 (1966), s 144, 1618 (1973); D Toijer, Sverige o Sigismund 1598—1600 (1930).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Felaktig uppgift i tryckta utgåvan här rättad efter Pontus Möllers påpekande i SoH 1979:3 s 350 f., 2013-12-11


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Jönsson Lælius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager-Kromnow), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10819
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Jönsson Lælius, urn:sbl:10819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager-Kromnow), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se