Meriter

2 Lagerfelt, Gustaf Axel Emanuel, f 25 aug 1877 på Lagerlunda, Kärna, Ög, d 11 mars 1958 i Linköping. Föräldrar: kabinettskammarherren frih Gustaf Axel Fredrik L o Hedvig Elisabet Maria Ulrika Lovén. Volontär vid 1. Svea art:reg 15 juni 94, mogenhetsex vid h elementarlärov i Linköping 11 juni 95, off:ex 29 nov 97, underlöjtn i nämnda reg 10 dec 97, avslutade artilleri- o ingenjörhögskolans allm artillerikurs 16 maj 00 o högre artillerikursen 15 maj 02, repetitör där 1 sept 02—31 maj 04, löjtn 16 febr 03, artilleristabsofficer 2 juni 06—31 mars 09, lärare i artilleri vid nämnda skola 1 sept 09—31 aug 15, kapten 11 aug 11, uppdrag att utarbeta lärobok i artilleri för nämnda skola 12 dec 12—23 dec 16, överadjutant o major vid generalstaben 18 jan 18, stabschef vid VI. arméfördelningen jan 18—mars 21, major vid Norrlands art:reg 10 dec 20, vid Positionsart :reg 30 juli 21, chef för nämnda skola 16 sept 22—30, överstelöjtn i armén 16 nov 23, överste i armén 1 nov 26, överstelöjtn i Positionsart:reg 28 jan 27, i Smålands arméart:reg 1 jan 28, överste o chef för Bodens art:reg o artilleribefälh i Bodens fästning 30 maj 30, kommendant i Bodens fästning 7 juni 35 (tf 29 aug 33), generalmajor i armén 1 juli 36, avsked ur aktiv tjänst 30 sept 37 o ur generalitetets reserv 31 dec 47. — LKrVA 22.

G 11 sept 23 i Dunker, Söd, m hovfröken Christina (Stina) Emerentia v Stockenström, f 10 juli 89 på Börringekloster, Gustafs sn (nu Börringe) Malm, d 31 dec 74 på Ekensholm, Malmköping, Söd, dtr till överkammarherren Henrik Albrekt v S o frih Eva Christina Beck-Friis.

Biografi

Axel L:s utbildning var grundlig. I ungdomsåren vistades han relativt långa perioder i Frankrike (00), Tyskland (03) o Ryssland (för språkstudier 06). Under första världskriget följde han 15 på österrikiskungersk sida operationerna i Serbien o vid Isonzo. Under ett halvår 22 tjänstgjorde han vid franska armén.

Framförallt var L artilleriteknisk teoretiker. Hans uppdrag att för artilleri- o ingenjörhögskolans räkning utarbeta en lärobok i artilleri resulterade i två volymer, Krutlära och Skjutlära (16—17). Som chef 22—30 reformerade han skolans organisation o verksamhet med utnyttjande av erfarenheterna från första världskriget. L menade, att varje aktiv o "bildad" officer vid artilleriet o ingenjörtrupperna måste bibringas vissa grundläggande naturvetenskapliga o tekniska kunskaper. Kännedom om teknikens möjligheter borde förenas med ett klart taktiskt omdöme. Under hans chefstid tillkom nya reglementen, stadgar o undervisningsplaner. Han införde särskilda föreläsningar vid högskolan. L var 24—30 medl av redaktionen för Artilleritidskrift o nedlade ett intresserat arbete på att granska o bedöma insända artilleritekniska bidrag.

Som regementschef åtnjöt L ett gott anseende i Boden. Han sökte på olika sätt, bl a genom föreläsningar, höja befälskårernas kunskaper o bildning. Han vårdade sig om sin personal. Ett ekonomiskt handtag åt en fd volontär vittnar om hans omtänksamhet (Lassinantti). Som kommendant i Boden var L ordf i direktionen för garnisonssjukhuset under en period när sjukhuset genom samarbete mellan kronan o landstinget utvecklades till ett centrallasarett för Norrbottens län.

L var en allvarlig o rättrådig man med starka religiösa intressen. Han var hög frimurare o liksom sin far, farfar o farfarsfar provinsialmästare för Östgöta provinsialloge.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Brev från L i UUB o KrA Schmiterlöw).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Minnesskrift med anledning af artilleristabens 100-årsdag den 4. maj 1907. Sthlm 1911. 153 s. — Lärobok i artilleri för Kungl. artilleri- och ingenjörhögskolan. D 1—2. Sthlm 1916—17. 1. Krutlära. 130, 15 s. 2. Skjutlära. 350, 17 s. — Årsberättelse av föredraganden i artillerivetenskap (KrVAH 1924, Sthlm, s 51—84, 1925, s 63—118). — Vad har AIHS betytt för svenska armén? [enkätsvar] (Artilleritidskrift, årg 80, 1951, Sthlm, s 130—133).

Utgivit: Artilleritidskrift, årg 53—59, 1924—1930, Upps (tills med G Salander, H Schmiterlöw o H Thorén).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, Tjänsteförteckn:ar, KrA.

A Douglas, Jag blev officer (1950); Försvarets högskolor 1818—1968 (1968); Generalstaben 1873—1923 (1923); J E Gester, nekr över L (KrVAH 1958, s 89 f); R Lassinantti, Ragnar Lassinantti har ordet (Tornedalica, 19, 1975); S Wahlberg, Artilleriet i Boden 1906—1956 (1956); [G Malmberg,] Östgöta provinsialloge 1820—1920 (1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Axel E Lagerfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10879
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Axel E Lagerfelt, urn:sbl:10879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-18.