Biografi

Lagergren, släkter.

1 Majoren Johan Lauri på Målen (från 1650 Målensås) i Agunnaryd, Kron, som skrev sig Lowrie (f enl uppg 1574 el 75; d 1673) o enligt en nu utplånad inskription på sitt begravningsvapen i Agunnaryds kyrka skall ha varit född i Skottland (Wieselgren; jfr Rogberg o Ruda), adlades 1647 med namnet Lagergreen. Hans son Alexander L (d 1686) blev tillfångatagen 1642 i Schlesien o 1659 på Fyn, där han också blev svårt sårad, befordrades 1674 till major o deltog 1677 i belägringen av Kristianopel, efter vars kapitulation han var befälhavare där, tills fästningsverken demolerats. Dennes son Peter Alexander L (d 1697), som en tid var i fransk tjänst o en tid fånge i Turkiet, avrättades i Jönköping, anklagad för att ha förgiftat sin mosters man. En annan son stupade vid Karl XII:s landstigning på Själland 1700. Denna släkt torde ha utdött på svärdssidan 1785 o på spinnsidan 1843.

Källor o litt: RR mars 1647, f 551v—553v, Biographica, Likv, RA; Frälseg 4 (1976); H Gillingstam, Släkten Lagergréen. En ofrälse släkt i adelskalendern o de adliga ättartavlorna (PHT 1974); G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs reg:s officerskår (1897); A Kinberg, Slägten Laurin (1886); S Rogberg o E Ruda, Hist beskrifning om Småland [,1] (1770), s 378; F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); P Wieselgren, Ny Smålands beskrifning, 2 (1845—46), s 919.

2 Jonas Lagergreen (f enl uppg omkr 1689; d 1766) deltog i slagen vid Helsingborg o Gadebusch o fick 1722 löjtnants karaktär. Han har själv i suppliker till K M;t o riksdagen om sin hustrus frälsegods uppgivit sig ej vara adelsman men skall enligt ett tillägg mellan raderna i Tolgs dödbok, VLA, ha varit son till den ovannämnde Alexander L, vilket föranledde hans ättlingars intagande i riddarhusgenealogierna på 1820-talet. En av hans sonsöner var i äktenskap med en dtr till borgmästaren o kommerserådet Anders Ekman (bd 13, s 59) far till Anders L (1802—67). Denne blev magister i Uppsala 1827, avlade hovrättsexamen s å o var lärare i Nya elementarskolan i Sthlm 1828—39. Då han ej till fullo gillade undervisningssystemet där, grundade han 1831 tillsammans med sin systers man Anders Fryxell (bd 16) i samarbete med J O Wallin Wallinska flickskolan i Sthlm, vars föreståndare han efter Fryxells avgång var 1834—41. Senare blev L kh i Hölö, Sth, 1840 (tilltr 1843), prost 1849 o kh i Norra Åsum, Krist, 1856 (tilltr 1859). Han var rdgm som adelsman 1840—45 o 1862—63 o i prästeståndet 1850—58. Förutom flera läroböcker i historia o geografi 1830—33 publicerade L bl a Om de andeliga rörelserna i Sverige, serdeles med afseende på den riktning separatisterna utvecklat (1855). Han var också verksam som kompositör o blev LMA 1857. En av hans kusiner var far till löjtnanten Axel Fredrik Lagergréen (1835—1926), som efterlämnat en dagbok från järnvägsarbeten i Brasilien i början av 1870-talet (nu hos hans brorsons son läkaren Bengt R:son Lagergréen, Sthlm).

En syssling till Axel Lagergréen var i äktenskap med häradsskrivaren Carl Andreas Petersson mor till överstelöjtnant Karl Andreas (Ante) L (1867—1953), som var VD i Ostkustbanans ab 1913—29 o skrev memoarboken Över tre decennier som järnvägsbyggare (1942). Son till honom är riksmarskalken Gunnar L (f 1912) o brorson fd överläkaren vid kirurgiska avdelningen av Hässleholms lasarett Karl-Axel L (f 1892).

Källor o litt: C J L Almqvist, Brev 1803— 66 (1968); [J P Grönhamn,] Anders L (MAH 1867, 1869, s 33—36); Ekstrand; [N Forssell m fl,] Till sekelminnet. Wallinska skolan 1831—1931 (1931); Gillingstam, ovan a a; G Hilleström, MA. M 1771—1971 (1971); Norlind; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); H Reuterdahl, Memoarer (1920); E R[ydma]n, Karl Andreas L (SMoK 4, 1948); Strängnäs hm, 3 (1899); Sv släktkal, 20 (1976); SvTeknF; D Toijer, Anders Fryxell (Värmland förr o nu 1967); G E Wenström, Sv k hof-clericiets hist, 4 (1850); A Werin, G J L Almquist (1923); A Wijkmark, Gottlands trupper 1811—1904 (1904); H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928). — S Järpemo, Väckelse o kyrkans reform (1977).

3 Hemmansbrukaren Måns Jonsson (ej Jönsson; d 1729, 78 år) i Läsaryd, S Ljunga, Kron, var far till prosten Jonas [Jon) L (1705—73) i Karlstorp, Jönk. Denne var i äktenskap med en syster till docenten o lektorn Jonas Hielm (bd 19, s 104) far till Jonas Johan L (1759—1833). Han blev 1788 vice pastor i Burseryd, Jönk, där han inrättade en sockenskola, o sedan han 1790 (tilltr 1791) befordrats till komminister i Lekeryd, Jönk, fortsatte han samma verksamhet där. Från 1798 undervisade L där ensam o utan särskild lön hundratals barn i snart sagt alla ämnen. Denna skola var den första i sitt slag i Växjö stift, o ett i Lekeryd på hans bekostnad inrättat skolbibliotek var det första i landet. 1803 (tilltr 1805) blev L kh i Tofteryd, Jönk, där han ersatte katekesförhören med samtal o förhör en gång i veckan med olika grupper av församlingens barn. Hans insatser inom undervisningen medförde, att han 1800 invaldes i samfundet Pro fide et christianismo. L blev prost 1806 o häradsprost 1825. Under verksamheten i Lekeryd hade den likaledes för undervisning intresserade G J Adlerbeth (bd 1) på Ramsjöholm i dess moderförsamling Svarttorp blivit hans gynnare, o på förslag av dennes son Jacob blev L 1816 ledamot av Götiska förbundet. Dit lämnade L sitt omfångsrika ms Bidrag till småländska landskapsspråket (nu i VHAA:s arkiv; avskr i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala). Tre ms av honom om undervisningen i Lekeryd o Svarttorp i biskop O Wallquists saml i Roggebiblioteket i Strängnäs är tr av Hultkvist m fl. Flera språkliga o topografiska ms m m av L, bl a hans rättelser o tillägg till Rogbergs smålandsbeskrivning, finns i Växjö SB. Hans ant:ar om Tofteryds socken finns i dess kyrkoarkiv (utdrag om socknens fomlämningar tr av Fredricsson). Till samfundet Pro fide et christianismo ingivna läroboksms m m av L finns nu i KB jämte rester av hans arkiv (bl a självbiogr ant:ar o koncept till Bidrag till småländska landskapsspråket). I jämförelse med ms:en är de av honom publicerade skrifterna föga betydande, men beaktansvärda är hans stavningsläroböcker (1799), hans biogr uppgifter om kh:ar o komministrar i Svarttorp o Lekeryd (Wexiö stifts-tidn:ar 1802) o hans Antekningar rörande Tofteryds pastorat (Jönköpings läns k hushållnings-sällskaps handl:ar, 10, 1822, s 168—82). Brev från Esaias Tegnér till L är tr i Esaias Tegnérs brev, 7 o TI (1960—76). Hans son Johan Edvard L (1796—1864) blev komminister i Dannäs, Jönk, 1830 (tilltr 1832), i Ödestugu, Jönk, 1835 (tilltr 1836) o i Lekeryd 1841 (tilltr 1842) samt ledamot av Sv fomskrift-sällskapet 1844. Hans omfattande samlingar till Växjö stifts hm samt om småländsk topografi, genealogi o dialekt finns i KB liksom rester av hans arkiv. Topografiska ant:ar av L finns i Växjö SB, dit han 1850 donerat 502 disputationer. Viktor Rydberg var 1843—44 som femtonåring under sommar- o julferier informator för två av hans barn o skrev då en dikt till det enas sjuårsdag (tr av Virdestam).

Källor o litt: H1 4a: 1, nr 140 (Jonas L:s familjeant:ar), KB.

Betänkande o förslag ang läroverks- o landsbibliotek (1924), s 282; Carlander; C Fred-ricsson, Några utdrag ur prosten J G (!) L:s ant:ar om Tofteryds socken (Värnamo hem-bygdsfören:s Å 1928); R Hjärne, Götiska förbundet o dess hufvudmän (1878), s 53, 115; K A Hultkvist, R Hall o L Rydeman, Ur Växjö stifts folkundervisningshist (ÅSU 14, 1925); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist, 2 (1955); H Schiick, Gustavianska brev (1918), s 219, 224 ff, 238, 546, 550; dens, SA:s hist, 2 (1936), s 302 f; SjSmål; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexl:ar (1880); K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige (1931), s 12 ff; A Warne, Den sv folkundervisningens hist från reformationen till 1809 (Sv folkskolans hist, 1, 1940); G Virdestam, Kring Östrabo o Sankt Sigfrids källa (1934); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894), s 356 f, 476 f; Växjö hm, 5—8 (1931—34); J I Öhrnberg, Likpr öfwer . . . Jonas Johan L (1833; även tr i Wexjö stifts-tidn:ar 31 okt, 30 nov o 31 dec 1833 o omtr i Hultkvist m fl, ovan a a.

4--6 Se särskilda släktartiklar nedan s 110, 113 o 115.

7 Mjölnaren Sven L (1771—1819) i Forsaström, Gärdserum, Ög, var far till rusthållaren Anders Gustaf L (1814—83) i Åsebo, Gärdserum. Dennes son Sven August L (1848—1908) utbildades 1871—73 vid konservatoriet i Sthlm, var där lärare i harmonilära från 1874 o i orgelspelning från 1881 till sin död, blev 1881 hovorganist o 1882 LMA samt fick 1904 prof:s titel. August L var en av sin tids bästa sv orgelspelare, utgav tillsammans med G Nordquist flera reviderade upplagor av J Ch F Hæffners koralbok samt komponerade kantater. Hans son kamrer Sven L (f 1894) var ordf i Sthlms studentsångarförbund 1926—30, blev genom talrika radioprogram känd som romanssångare o har skrivit manskvartetter o solosånger m m.

Utan genealogiskt samband med ovan o nedan behandlade släkter var fjäderfäavelpionjären Alfred Bernhard Theodor L (1840—1935) o den i USA verksamme baptistiske teologen Carl Gustaf L (1846— 1941).

Källor o litt: G Hilleström, ovan a a; O H[olmberg], Prof Aug L t (Kyrkomusik o skolsång, 2, 1908, s 185); Norlind; Sohlman; SPG.

Författare

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagergren, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10880, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10880
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagergren, släkter, urn:sbl:10880, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.