Gustaf A Lagerheim

Född:1788-01-18 – Klara församling, Stockholms län
Död:1845-01-14 – Kimstads församling, Östergötlands län (på Hulta)

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Riksdagsledamot


Band 22 (1977-1979), sida 130.

Meriter

2 Lagerheim, Gustaf Adolph, son till L 1, f 18 jan 1788 i Sthlm, Klara, d 14 jan 1845 på Huka, Kimstad, Ög. Inskr vid UU febr 00, disp pro exercitio 07, skrev pro gradu 11, konduktör i överintendentsämb 12, nivellör vid Göta kanals anläggn 12, löjtn-mekanikus där 12 febr 13, studerade bl a kanalanläggn:ar i England 14, kapten-mekanikus 14, undermekanikus för östra linjen av Göta kanal 9 okt 14, led av ridderskapet o adeln vid riksdagarna 15—41 (led av allm besvärs- o ekon: utsk 28—30, av förstärkta stats- o bankoutsk 28—30 o av statsutsk 34—35), övermekanikus för hela kanallinjen från 19 (utn 1 febr 20), major-mekanikus i flottornas (från 24 flottans) mek kår 18 dec 21, led av Trollhätte kanaldir 25—36, byråchef för hydrotekn kontoret vid storamiralsämb:s tredje avd 27—40, chef för östra kanaldistr (från 41 väg- o vattenbyggn:distr) 27—dec 43, överstelöjtn-mekanikus 5 dec 27, tf direktör för Göta kanals mellersta distr 13 dec 34—16 febr 36 o 26 nov 38—15 juli 39, överste för flottans mek kår 11 sept 37. — LVA 22.

G 5 jan 31 på Hulta m Christina Sophia Gistrand, f 4 dec 02 i Skällvik, Ög, d 16 april 89 på Hulta, dtr till modellsnickaren Carl G o Brita Christina Örtengren.

Biografi

Gustaf L:s akademiska studier i Uppsala inriktades efter hand på matematik, fysik o mekanik. 1812 blev han konduktör vid överintendentsämbetets ritnings- o dessein-kontor men kallades s å som nivellör till anläggningen av Göta kanal. Kanalbolagets privilegium o reglemente hade 10 utformats av L:s far, som var ordf i komm för bolagsbildningen o intresserat följde kanalens anläggande. På bolagets bekostnad sändes våren 14 L o hans kollega Johan Edström till England för studier i nio månader under ledning av den skotske ingenjören T Telford. Efter hemkomsten befordrades L o Edström till kapten-mekanici o placerades genast som undermekanici med 1 000 rdr i årslön, Edström på Västgöta- o L på Östgötadelen. Våren 19 efterträdde L övermekanikus E Hagström, o blev därmed teknisk chef för hela kanalanläggningen direkt under v Platen. Till bostad erhöll han som livstidsdonation det nära kanalen belägna militiebostället Hulta i Kimstads sn i Östergötland om 7/8 mtl, vilket lagts under Göta kanalbolag.

Arbetsstyrkan bestod av kommenderat underbefäl o manskap ur indelta armén jämte ryska fd krigsfångar i ett pionjärkompani samt specialutbildade hantverkare. De arbetade 12 timmar per dag i fyra pass med främst grävning o sprängning. Vid L:s tillträde saknades detaljerad arbetsplan; inte ens slussarnas antal o platser var fastställda, vilket medförde dyrbara förändringar. Det gällde bl a att stegvis följa vattennivån från Östersjön upp till sjön Viken i Västergötland o sedan ned till Vänern. Hela längden blev drygt 36 mil, varav den grävda o sprängda kanalen utgjorde c:a 8 mil. Kanalen höll 88 fots bredd vid ytan o 48 i botten med 10 fots djup, o den skoddes ofta med granit. Den fick 5 s k bestämmande (av vattenhöjden) slussar o 53 sänkslussar, o mötande åar avleddes genom 24 kulvertar o 3 akvedukter. Över kanalen lades 34 broar av trä o gjutjärn, löpande på trissor o uppdragbara på land med vindspel. Längs kanalen anlades dragväg för segelfartyg för en häst, i motvind två. Allt utfördes så prydligt o gediget, att det liknades vid romarnas anläggningar.

L:s samarbete med kanalbolagets chef Baltzar v Platen var gott, o vid besök på arbetsplatserna hade denne alltid L vid sin sida. L visade stor teknisk skicklighet, uppfinningsrikedom o sinnesnärvaro. En mängd tekniska hjälpmedel anskaffades, bl a ångdrivet mudderverk från England. 22 fick L till förfogande en mekanisk verkstad i Motala. Första kostnadsberäkningen för hela kanalbygget hade varit runt en miljon rdr bko, men slutsumman blev över tio miljoner. L ställde ivrigt upp som v Platens o kanalens försvarare, först vid riksdagen 17—18, då tom åtal ifrågasattes, o förde 23 offentlig men hovsam polemik med bergsmekanikus G af Uhr. 14 nov 27 lades kanalområdets administration under storamiralsämbetets tredje avd, o L blev chef för dess hydrotekniska kontor. Kanalområdet indelades i 5 distrikt. L blev därvid tillika chef för östra kanaldistriktet (från Mem till Roxen), medan Nils Ericsson blev driftschef för Göta kanals fullbordan. Hela kanallinjen var färdigställd sept 32, tre år efter v Platens död. Nordsjöns o Östersjöns förening firades högtidligt, o L hedrades med Nordstjärneorden. Resan Sthlm—Gbg genom Göta- o Trollhätte kanal med s/s Amiral v Platen tog sedan fyra dygn o fyra timmar, eller drygt ett dygn mer än diligensen. Men fördelen gällde främst de kortare varutransporterna, som ej behövde gå runt kusten o belastas med Öresundstullen. Göta kanal var länge förebild för kanalbyggen även utomlands men förlorade en stor del i betydelse, när järnvägarna kom till.

L uppgjorde också planen till Grada kanal i Gagnef, påbörjad 24 men ej fullbordad. Då Trollhätte kanalbolag 26—32 för c:a 200 000 rdr anlade Ströms kanal, ingick L i dess direktion, förbättrade förslaget till slussar o planlade förtjänstfullt arbetena i Göta älv. L hade också överinseendet vid Väddö kanalarbete 29—32, där maskinell muddring utfördes. 32 uppförde han med Anton Carlsunds biträde "Jernbron" i Norrköping för c:a 45 000 rdr rmt. Vidare projekterade han Säffle kanal med en sluss i Byälven, fullbordad av Nils Ericsson 37, samt hamnbyggnader vid Linköping, Jönköping, Varberg, Halmstad, Höganäs o Helsingborg. Han planlade även sjön Tåkerns sänkning 43—44 genom en 20 alnars kanal till Vättern m fl vattenavtappnings- o vägbyggnadsföretag.

L utsågs att projektera en ny södersluss i Sthlm o avlämnade 18 dec 33 ett förslag. Slussen var dock i mycket sämre skick än väntat, o 38 konstaterades, att slussportarna helt måste bytas. Aug—nov 39 insattes de nya portarna, varefter L reste hem, missnöjd med byggnadsdeputerade. En amper påminnelse om rapport 8 april 40 föranledde honom att bryta förbindelsen. 43 erbjöd sig Nils Ericsson att bygga ny sluss, som i mycket liknade L:s förslag.

L, som var glad o livlig, ansågs så mycket ha deltagit i förenings- o sällskapslivet (bl a Frimurareorden i Linköping), att angeläget arbete måst tas igen nattetid. Överansträngning jämte följderna av svår sjukdom under en englandsvistelse påskyndade hans död.

Författare

Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar vid skriften: Oväldiga tankar om Götha canal. Sthlm 1818. 74 s, 1 tab. [Undert.] — Förmånligt sätt att odla rofvor . . . (Läsning för landthus-hållare i Östergöthland, 1825, Linköping, h 1, s 3—5). — Monolog vid grefve Baltzar von Plåtens graf. Wadstena 1831. 15 s. [Anon.] 2. uppl 1832. — Om vattnets bortskaffande från fält som sakna aflopp. Sthlm 1842. 42 s, 3 tab, 1 pl. 2. uppl 1847. — Bidrag i Anna-les des ponts et chäussées, 1834, Paris.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Blackstadius, Sthlms i Upsala studerande nations medlemmar 1800—¦ 1881 (1882); S E Bring, Trollhätte kanals hist intill 1844 (1911); Göta kanals hist, ed S E Bring, 1—2 (1922—30); Historiskt o statistiskt lex öfver Sverige, 3 (1862), s 172 f, 426; T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—1864 o Börs-, bro- o hamnbyggn:kommitterade 1815—1846 (1955); K väg- o vattenbyggn:kåren 1851—1901 (1904); G Lindequist o A Berglund, Vattenvägar (Uppfinningarnas bok, 9, 1906); G Nerman, Göta kanals hist .. ., 1—3 (1895—97); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 1 (1902), s 61, 72; Sv biogr lex, N F, 6 (1865 —68); Sv konversationslex, 1 (1845), s 749; VAH för år 1844 (1846).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf A Lagerheim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10900, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjellander), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10900
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf A Lagerheim, urn:sbl:10900, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjellander), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se