Meriter

2 Lagerlöf, Erland, bror till L 1, f 21 april 1653 på Östanås i Sunne, Värml, d 27 nov (enl likpred; själaringn 28 nov) 1713 i Lund, begr i Domk. Genomgick Karlstads skola o gymn, inskr vid UU 7 sept 72, studieresa som informator till England, Tyskland o Frankrike 84—88, inskr vid univ i Tübingen 10 maj 86, prof i logik o metafysik vid LU 11 april 89, univ:s rektor 91, 02 o 11, inspektor för Smålands nation från 01, prof i vältalighet 24 juni 07 (installerad 16 juni 08).

G 26 juni 01 i Lund m Anna Christina Nordeman, dp 25 april 80 där, d 8 jan 68 i Välinge, Malm, dtr till prof Martin N o Anna Catharina Ehrenborg.

Biografi

Om L:s studier vid UU föreligger inga konkreta uppgifter. Att han under den förhållandevis långa studietiden gjort sig känd för omfattande kunskaper o god förmåga som handledare, framgår av att han fick förtroendet att vara informator för bl a den unge greven Gustav Cronhielm o riksrådet Erik Lindschölds äldste son Isak. Han åtföljde dessa o en ung göteborgare, Johan Braunjohan (bd 6, s 136) under en 84 påbörjad flerårig studieresa till England, Frankrike o Tyskland, under vilken han tillsammans med Lindschöld o Braunjohan immatrikulerades vid Tübingens univ (om resan se Cronhielm, bd 9, s 179 f). Sedan Lindschöld avlidit under vistelsen där, åtog sig L att i stället handleda hans yngre bror Carl.

Efter återkomsten till hemlandet erbjöds L av Lindschöld att bli prof i historia vid det under återuppbyggnad varande univ i Dorpat. Enligt egen uppgift skall han också ha utnämnts. Han tillträdde emellertid inte denna professur utan blev i stället 89 prof i logik o metafysik vid LU, sannolikt även nu på tillskyndan av Lindschöld i egenskap av univ:s kansler. Som innehavare av denna professur kom L att verka under 18 år, till dess han 07 överflyttade till lärostolen i vältalighet.

L fungerade som univ:s rektor tre gånger, senast 11, då han inför den stundande julhögtiden fann sig föranlåten att på grund av de häftiga stridigheterna i konsistoriet vädja till konsistoriales "att intet vidare oväsende måtte ske, utan att allt uti ro och sämja må avlöpa ...". L var en framstående vältalare o utsågs till orator vid firandet av 100-års-minnet av Uppsala möte 93 o av Karl XII:s kröning 98. Enligt bevarade föreläsningsprogram har L som prof i logik o metafysik respektive vältalighet ägnat sin offentliga undervisning åt i konstitutionerna angivna ämnen. I sina privata kollegier behandlade han bl a den sk naturliga teologien (theologia naturalis), vilket föranledde T Ihre (bd 19, s 762) att å teologiska fakultetens vägnar 98 inlägga protest i konsistoriet mot att han överskridit fakultetsgränserna. Det förhållandevis stora antal dissertationer L presiderat för är av sådant innehåll, att det knappast kan ha varit tal om bristande renlärighet i något sammanhang. I de dissertationer, som behandlar till teologien angränsande ämnen, företräder L en åskådning, baserad på ortodoxa auktoriteter som t ex A Galovius. I de rent filosofiska intar han en konservativ, för att inte säga reaktionär aristotelisk-skolastisk ståndpunkt i polemik mot cartesianismen, vilken vid denna tid, efter avslutningen av de stora cartesianska fejderna i Uppsala genom Karl XI:s resolution 89, möjligen betraktats rent av som en av statsmakterna förbjuden lära.

Förutom av ohälsa drabbades L under slutet av sin levnad också av ekonomiska svårigheter. Bl a ansågs han häfta i skuld till univ för 200 dlr smt, som han mot kvittens uppburit för resa o uppehälle 98—99 vid rättegången inför justitierevisionen i samband med stridigheterna inom konsistoriet. Efter hans död reglerades de ekonomiska mellanhavandena, genom att änkan till univ-biblioteket överlät sin faders efterlämnade boksamling (Bibliotheca Nordemaniana).

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Liden, d 2, Upsalice 1779, s 69 f, 103.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds akad:s konsist:s prot, R Lindborg, E L:s dissertationer (ms), LUB.

Biogr lex, 7 (1876); G Carlsson o U Johnsson, Smålands nation i Lund 1668— 1918 (1918); E Gren, Värmlands nation i Uppsala (1939); Karlstads hm, 3 (1849); J Rosén, LU:s hist, 1 (1968); A Rydelius, lik-pred över L (1713); SjSmål; M L Ståhl, Biogr underrättelser om prof:er vid LU (1834); B Wedberg, Karl XII på justitietronen (1944); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 1—2 (1868). — C Callmer, Sv studenter i Tübingen under tre århuundraden (Lychnos 1963—64).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erland Lagerlöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10914
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erland Lagerlöf, urn:sbl:10914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-26.