Oscar L Lamm

Född:1848-06-08 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1930-09-24 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Industriidkare, Bergsingenjör


Band 22 (1977-1979), sida 202.

Meriter

1 Lamm, Oscar Ludvig, f 8 juni 1848 i Sthlm, Mosaiska, d 24 sept 1930 där, Engelbr. Föräldrar: grosshandl Ludvig L o Fanny Goldschmidt. Studentex vid Sthlms lyceum vt 66, brukselev vid Älvsbacka, Värml, 66— 67, inskr vid UU 20 sept 67, ex till bergsstaten där ht 73, e elev vid bergsskolan i Sthlm 73—74, föreståndare för masugnar o kanongjuteri i Finspång 74—76, studieresor till Tyskland, Österrike, Frankrike o England 76—77, inneh kemiskt laboratorium i Sthlm 77—78, deläg i (tills med Gustaf de Laval) o chef för firma Oscar Lamm j:r 78—83, VD för ab Separator 83—86, för ab Atlas (Nya ab Atlas från 91) 87—09 (ordf i styr 87 —17), led av styr för Bostads ab Holmia 96 —30, för ab Diesels motorer, Sickla, Nacka, 98—17, för Sv teknologfören 02—04 (ordf 04), v ordf i Sveriges verkstadsfören 05, överrevisor vid SJ 11—18, ordf i styr för Sthlms stads mek verkstadsskola 12—19, för ab Norrby gjuteri, Sundbyberg, 13—17, led av styr för Mclntosh & Seymour Corporation, Auburn, NY, 13, för ab Atlas Diesel från 17 (ordf 17—18), ordf i nämnden för lärlingsskolan o förbered verkstadsskolan för mekaniker 20.

G 20 mars 87 i Hamburg, Tyskland, m Louise (Lili) Lipschiitz, f 20 jan 67 där, d 3 juni 55 i Sthlm, Engelbr, dtr till grosshandl Louis L o Rosalie Merzbach.

Biografi

Oscar L anställdes 1874 av patron Carl Ekman vid Finspongs jern- o styckebruk som föreståndare för masugnarna o kanongjuteriet. Redan här uppmärksammades hans duglighet o energi, o med kommerskollegii stipendium gjorde han 76 en ettårig studieresa i Tyskland, Österrike, Frankrike o England. Våren 77 inrättade L i Sthlm ett laboratorium för mineralanalyser o började verka som bergsteknisk konsult. Efter nyår 78 tog han del av Gustaf de Lavals separatorexperiment. Han trodde på de kommersiella möjligheterna o antog de Laval till kompanjon 26 febr s å i firma Oscar Lamm j:r. L var affärschef o finansiär, medan de Laval bidrog med uppfinningen o dess utveckling.

L behövde sin fars ekonomiska stöd men måste först visa upp en färdig separator, vilken han lät tillverka trots de Lavals protester. "Time is money och risken tar jag", sade L. Första exemplaret var också behäftat med fel, men fadern blev intresserad, o de Laval kunde fortsätta experimenten. 3 juli 78 erhölls första patentet (sv pat 365). Dessutom kunde L få stor kredit av farbrodern Jacques vid Ludvigsbergs mek verkstad, där han beställde 12 förbättrade separatorer.

78 hade rörelsekapitalet förbrukats på patent o experiment, medan försäljningsintäkter ännu ej influtit. Fadern ville ej riskera mer kapital varför L intresserade bergsingenjör Gustaf Ulff att inträda i rörelsen med 4 000 kr i insats 1 febr 79 (tom 1 april 81). L band de Laval ytterligare med ett kontrakt 5 mars, av denne uppfattat som ett misstroende, varefter de Lavals patent överläts på firman 1 april.

Det gällde att snabbt driva upp försäljningen på stor bredd. En resande antogs 79 för Sverige, o L koncentrerade sig på utlandet. Separatorer utplacerades för demonstration, o L deltog under året i sju utställningar, bl a i Kilburn, England, där nyheten observerades av dir Jacob Boeke, Groningen, som blev generalagent för Holland (f:a Boeke & Huidekooper). Under 80 lyckades L bilda ett nät av agenter i åtskilliga länder. I Tyskland blev efter patentprocess Bergedorfer Eisenwerk ensamförsäljare men sålde även till Österrike o Schweiz. I Sverige antogs Carl Jacobsen i Sthlm (från 81) för mellersta o norra delen (genom filial i Hfors även för Finland) o Carl Holmberg i Lund o G Bolander & Co i Gbg för södra delen.

Lantbrukarnas misstroende mot separatorn började vika, o 80 såldes 116 st. L lät uppföra separatorfabrik på sin tomt kv Roddaren 7 vid Inedal på Kungsholmen o hyrde under tiden lokaler i Gundbergska fabriken, Reparebansgatan (senare Fleminggatan) 8. Från Ludvigsberg erhölls stommar o utväxlingar, Gundbergs utförde kulpressningar o levererade bleckkärl men allt övrigt o monteringen gjordes nu i egen verkstad. I april 81 började verksamheten på Inedal, där 20 arbetare tillverkade 50 separatorer i månaden. 82 fanns 42 arbetare, 3 resemontörer, 1 mejerska o 1 kontorist. För att introducera separatorn på världsmarknaden hade L t o m 82 deltagit i 42 utställningar i 12 länder. 5 april 83 bildades ab Separator med 400 000 kr i aktiekapital, ägt ungefär till hälften vardera av L o de Laval, vilka utgjorde styrelsen med L som VD o hans far som suppleant.

De Lavals uppfinningar emulsor (för fettämnestillsättning) o laktokrit (för fetthaltsbestämning) ville L ej exploatera, varför de Laval för egen räkning hyrde lokal hos Gundbergs o bildade ab Laktokrit 85. Bolaget kunde dock ej drivas lönsamt, o de Laval begärde då att ab Separator skulle överta Laktokrits tillgångar o skulder. Detta ledde till en schism, varvid L o hans far lämnade ab Separator 18 jan 86. Därefter begav sig L ut på resor på kontinenten för att söka andra möjligheter men erbjöds följande år av bankdir Knut Wallenberg att överta chefskapet efter Eduard Fränckel för ab Atlas, Torsgatan 5, Sthlm. Atlas hade specialiserat sig på järnvägsmateriel, men järnvägsnätet var i stort sett färdigt, o lågkonjunkturen gjorde situationen ohållbar. 88 var den balanserade förlusten 571 000 kr.

En av L:s första åtgärder som VD var att lägga ner verkstäderna i Södertälje o Gävle o satsa på sthlmsverkstädernas modernisering o på ändrade tillverkningsprogram. Redan 88 bildade han en avdelning för ångvärmeledningar till sjukhus, kaserner, fabriker etc. Bolagets finansiella rekonstruktion genomförde ägaren, Sthlms enskilda bank, i samarbete med L. Nya ab Atlas bildades 24 nov 90 med en miljon i aktiekapital o började en mera kvalificerad tillverkning av bl a ånglok, ångmaskiner o järnkonstruktioner, varjämte värmeledningsavdelningen utvidgades. Järnvägsvagnar byggdes fortfarande (tom 11), o tillsammans med övriga vagntillverkare bildade L 01 Vagnuthyrningsbolaget för att betjäna enskilda järnvägsbolag vid toppbelastningar. 01 upptogs vid Atlas egen tillverkning av tryckluftdrivna verktyg, från 05 även bergborrmaskiner o kompressorer. Påverkad av moderns sociala engagemang verkade L för goda arbets- o bostadsförhållanden vid bolaget. 91 införde han efter franskt mönster ett vinstandelssystem för de bästa arbetarna (upphörde 07).

L var under ett 20-tal år bröderna Wallenbergs industrielie rådgivare o liksom sin far en nära umgängesvän till familjen Wallenberg. 1 jan 98 var L o Marcus Wallenberg i Augsburg för att överta Rudolf Diesels sv patent (nr 5804, 11 aug 92) på den ännu ofullständiga dieselmotorn. 2 april s å konstituerades ab Diesels motorer med 300 000 kr i aktiekapital. Största aktieägare var L, Diesel samt Marcus o Knut Wallenberg med 50 000 kr vardera. Fabrik uppfördes vid Sickla station på Saltsjöbanan, men under tiden tillverkades landets första dieselmotorer vid Atlas, o en 50 hk motor levererades till ab Separator för elektrisk belysningsanläggning. L ingick i styrelsen, ing John Schmidt från ab de Lavals ångturbin blev VD o 00 anställdes Jonas Hesselman, som utförde ett betydelsefullt konstruktionsarbete. 02 var Hesselman färdig med den första helt sv dieselmotorn, men konkurrensen från gasmotorn var ännu stor. Fabriken utvidgades dock 05, 06 o 09, då den stora verkstadshallen uppfördes (fördubblad 12), o från 06 gick ab Diesels motorer med vinst. 05 grundade L o Marcus Wallenberg ab Marinmotor för Hesselmans första omkastbara tvåtaktsmotor, vilken öppnade ett nytt, vidsträckt fält för dieselmotorn.

09, då L avgick som VD i Atlas, var tillverkningsvärdet c:a 3 miljoner kr, 380 arbetsmaskiner användes o c:a 800 arbetare sysselsattes. L efterträddes av sin systerson Gunnar Jacobsson men kvarstod som mycket aktiv styrelseordf. 13 var han o Marcus Wallenberg i USA o organiserade tillverkning av sv dieselmotorer hos Mclntosh & Seymour Corporation i Auburn, N Y, i vilket bolag ab Diesels motorer blev delägare o L styrelseledamot. S å bildades ab Norrby gjuteri i Sundbyberg av Nya ab Atlas o ab Diesels motorer tillsammans, o de öppnade s å gemensamt försäljningskontor i Moskva. 17 sammanslogs företagen till ab Atlas Diesel. L kvarstod som styrelseordf till 18, då han avgick 70 år gammal.

L åtnjöt anseende som en av landets främsta industriledare, mångsidig, trygg o viljestark.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv i Tekn mus, Sthlm (ink brev, konc) o hos hans döttrar Margit o Sigrid L, Sthlm. Brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag i TT, årg 25, 1895, 28—29, 1898—1899, 32, 1902, 36, 1906, 38—41, 1908—1911, 53, 1923, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Gustaf de Laval 1845—1913 (1943); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1—2 (1956—59); T Gårdlund, En företagsledare med socialt intresse (DN 24 aug 1974); dens, Marcus Wal-lenberg 1864—1943 (1976); dens, I Janelid, D Ramström o H Lindblad, Atlas Copco 1873—1973 (1973); J Hesselman, Teknik o tanke (1948); H8D 1908, s 609 f; G Indebe-tou, Bergshögskolans elever (1919); K Modin, Atlas Diesel 1873/1898/1948 (1949); ab Separator, Sthlm, 1883—1908 (1908); Sv-TeknF. — B Broomé, Handskriftssamlarna o de sv arkiven 1700—1950 (1977).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar L Lamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2022-05-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10966
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar L Lamm, urn:sbl:10966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2022-05-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se