Lars Landgren

Född:1810-04-14 – Östervåla församling, Västmanlands län
Död:1888-03-30 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län

Biskop, Riksdagsledamot


Band 22 (1977-1979), sida 233.

Meriter

Landgren, Lars, f 14 april 1810 i Östervåla, Vm, d 30 mars 1888 i Härnösand. Föräldrar: arrendatorn Lars Olsson o Stina (Kierstin) Jönsdtr. Inskr vid UU 19 juni 27, FK 13 juni 32, v kollega i Hudiksvall ht 32, disp pro gradu 13 april 33, mag 14 juni 33, v kollega i Gävle ht 33—vt 36, apologist vid Uppsala katedralskola 12 dec 35, TK vid UU 16 okt 38, rektor vid Hudiksvalls skola 14 dec 39 (tilltr 40)—44, prästv 9 sept 41, pastoralex 22 sept 41, kh i Delsbo, Gävl, 27 juli 42 (tilltr 44)—76, v kontraktsprost 16 april 45, ord 26 nov 45, led av prästeståndet vid riksdagarna 56—58, 62—63 o av FK 67—68 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk o av ecklesiastika pastoralutsk 56—58 o 62—63, av förstärkta bevilln:utsk o förstärkta statsutsk 62—63, av KU 67—68), initiativtagare till Helsinglands fornminnes-sällsk dec 59, ordf där dec 60—maj 76, utn TD 4 maj 60, prom TD vid UU 7 sept 60, stiftade N Helsinglands missionsfören 67, biskop i Härnösand från 10 mars 76 (tilltr maj 76). — HedLVHAA 78, LVA 84.

G 1) 5 juni 42 i Njutånger, Gävl, m Mathilda Augusta Ferner, f 14 maj 17 där, d 15 dec 61 i Delsbo, Gävl, dtr till inspektören Johan F o Wilhelmina Christina Ehrengren; 2) 16 jan 65 i Delsbo m Clara Maria Martinsson, f 5 juni 28 i Sthlm, Kat, d 11 jan 22 i Härnösand, dtr till bokhållaren Mårten M o Maria Christina Bielefeldt.

Biografi

L blev efter olika lärarförordnanden rektor i Hudiksvall. Hans utmärkta organisationsförmåga, kunskapsrikedom o initiativkraft förenades med verklig håg för undervisning o ett levande människointresse, o hans rektorat kom därför att innebära en för läroverket lycklig period.

Främst är dock L:s namn förknippat med Delsbo, där han under sin långa tid som kyrkoherde lyckades kraftigt förbättra den stora socknens sociala förhållanden trots ett i början hårt motstånd. Folkskolans förkovran låg honom varmt om hjärtat, o han byggde ett stort antal skolhus på egen bekostnad o deltog själv i byggnadsarbetet. Ett provisoriskt "seminarium" för utbildning av lärare förlades till prostgården i Delsbo men flyttades senare till Bollnäs. I undervisningen fruktade L utantilläsningen men räknade med att denna skulle begränsas genom att lärarna fick en bättre utbildning. Att prästen fick ansvaret för det på många håll impopulära skoltvånget ansåg L väga lätt mot fördelarna att nå verklig kontakt med folket. Nykterhetstillståndet i Delsbo förbättrades. Sin djupa samhörighet med socknen visade L genom att tillägna sig delsbomålet o ivra för den folkliga kulturens bevarande. Han stiftade Helsinglands fornminnessällskap o tog kontakt med Artur Hazelius.

I början av sin prästtid inskred L strikt mot de baptistiskt färgade väckelserörelserna men beklagade senare detta. Lutherskt orienterade rörelser hälsade han med glädje o tog aktiv del i Evangeliska fosterlandsstiftelsens arbete. Han var ivrig vän av missionen o stiftade 67 Norra Helsinglands missionsförening. L studerade oförtrutet främst exegetik o äldre luthersk teologi men stod öppen för allt nytt o accepterade t o m Darwins teorier. Han höll ett flertal utländska facktidskrifter o gjorde långa studieresor främst till England o Italien. Studierna medförde ett omfattande skriftställarskap i teologi som får ses som ett led i L:s strävan att höja den teologiska allmänbildningen. En pionjärinsats gjorde han genom sin stora missionshistoria, den första på svenska. Av bestående vetenskapligt värde är Uppränning till en grammatik för delsbomålet (62), som bevarar ålderdomliga språkexempel o även tecknar språkljuden. Hans småskrifter i nykterhetssaken bör nämnas inte bara för deras välunderbyggda informationer utan också för att de ger L:s sociala helhetssyn. Han såg dryckenskapen som en följd av usla levnadsförhållanden o han avvisade tanken på de fattiga som objekt för de rikas generositet.

Vid sextiosex års ålder blev L biskop i det då väldiga Härnösands stift o omsatte genast sitt arbetsprogram i mångdubbel skala. Visitationsresorna avlöste varandra, sv folkskolor inrättades i de nordligaste socknarna o den högre utbildningen liksom den folkliga kulturen omhuldades (Ångermanlands fornminnesförening o ansatser till samlandet av samiska kulturföremål). För att avhjälpa prästbristen ordnade L en egen universitetskurs, klarade av dispensfrågorna o prästvigde. L:s framträdande i riksdag o kyrkomöte ger bilden av en orädd praktiker med tankeskärpa o konsekvens. Han fronderade, utan att bilda parti, mot den då högkyrkliga tendensen till klerikal ämbetssyn o tryggandet av resterande prästerliga privilegier. Han talade för en församlingarnas kyrka, där ansvaret delades av alla goda medborgare, o med kyrkotukten efter skotskt mönster. Den angelägnaste reformen var, ansåg L, prästutbildningens reformerande, o han varnade för att åberopa lag o statligt stöd mot väckelsepredikanter o kolportörer. Han ivrade dessutom för flickskolor o för förbättrade förhållanden för barn utom äktenskapet.

L:s kraftfulla o kärva personlighet, hans humor o drastiska språk liksom hans ovanliga kroppskrafter gjorde honom som "Lång-Lasse i Delsbo" vida bekant, o en rik anekdotflora är ännu knuten till hans namn. I sitt enskilda liv drabbades han av svåra personliga sorger genom den första hustruns bortgång o förlusten av sina tre barn.

Författare

Eva-Gun Junker



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L i UUB (Linderholmska saml, 44). Brev från L bl a i Härnösands domkap (till L Dahlstedt), KB, LUB (till J E Rietz), NordM (till A Hazelius), RA (till C G Hammarskjöld o F F Carlson) o UUB (bl a 23 till C G Malmström o i Linderholmska saml bl a 25 till P O Grape, 78 till C G Hammarskjöld, 18 till J Kerfstedt o 71 till P F Söderblom samt i P Sondéns saml ett 20-tal till A F Beck. man).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal vid Hudiksvalls nykterhetsförenings sammanträde den 15 nov. 1840...Gefle 1840. 20 s. — Om grunderne för bibelns utläggning, med hänseende till dagens theologiska strider. Upsala 1842. 55 s. — Sändebrev till herr pastor Hedbergs vänner om aflösningen. Hudiksvall 1850. 35 s. [Un-dert.] — Nytt sändebref till herr pastor Hedbergs vänner. Luther och predikoembetet. Hudiksvall 1851. 23 s. — Några anmärkningar vid herr mag. [A] Wibergs bok Hvilken bör döpas och hvarutinnan består dopet? Söderhamn 1854. 41 s. [Föret.] — Grunddragen till läran om dopet. Gefle 1855. 189 s. 2., genomsedda och betydligt tillökade uppl 1859. 264 s. — Grunddragen till läran om kyrkan. Gefle 1856. 242 s. 2. uppl Hudiksvall 1874. 216 s. — Grunddragen till läran om helgelsen eller den christliga sedeläran. Upsala 1861. 210 s. — Uppränning till en grammatik för delsbomålet, utg af Helsing-lands fornminnesällskap. Söderhamn 1862. 56 s. [Anon.] 2. förb uppl Hudiksvall 1870. 55 s. — Ämnen för theologisk discussion vid ärkestiftets presterskaps möte i Upsala 1865, framställda. Upsala 1865. 60 s. — Grunddragen till läran om Gud. Upsala 1865. X, 178 s. — Missions-predikan hållen vid svenska missions-sällskapets årsfest 1868. Sthlm 1868. 12 s. — Grunddragen till läran om rättfärdiggö-relsen. Hudiksvall 1869. VI, 195 s. — Folkskolan och kristendomen. Upsala 1870. 42 s. — Midsommardag i Gammelsträng eller allmogen och folkskolan. Hudiksvall 1870. 55 s. [Föret.] — öfversigt af de protestantiska missionernes uppkomst och närvarande tillstånd. D 1—2. Hudiksvall 1871—72. 476, 452 s. — Om försoningen. Vidräkning med herr lector Waldenström. Sthlm 1876. 42 s. 2. uppl s å. 44 s. — Om sectväsendet. Hernö-sand 1878. 33 s. — Förord (HT Wange-mann, Lifsbilder från Sydafrika, Sthlm (tr Carlshamn) 1878, s [I f]). — Uttalanden öfver kyrkliga frågor till Hernösands stifts pres-terskap. H [1—] 2. Hernösand 1882—85. [1.] 1882. 79 s. 2. 1885. 45 s. — Strödda predikningar och tal. Efter hans död utg af A Lundström. H 1—2. Hernösand 1888—89. 1. 1888. 165 s. 2. 1889. 168 s. — Två rapporter . . . om Erik-Jansismen (KÅ, årg 11, 1910, Upps, Meddelanden och aktstycken, s 154— 160). — Tillägg ... om Delsbo drägten år 1850 (Gammal hälsingekultur, Hudiksvall 1935, s 19—26). — Bidrag i Läsning för folket, Sthlm, o i Theologisk tidskrift, årg 1, 1861, 6, 1866, 8, 1868, 10—11, 1870—1871, 13—14, 1873—1874, 16, 1876, 20, 1880, 22—24, 1882—1884, 26—27, 1886—1887, 29, 1889, Upsala.

översatt: Anacreon, Odarion septuagesi-mum quintum, sextum, septimum, octavum, nonum et octagesimum Anacreonticorum [akad avh, preses J Tranér] (Anacreontis carmina, Upsaliae 1822—34, 4:o, s 333—340 [1831]); Plato, Sophistae dialogi Platonici particula Suethice reddita, sect 1*. [akad avh, preses PDA Atterbom], Upsaliae 1833, 4:o, 8 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Bohlin, L L. Människan-folkuppfostraren-kyrkomannen (1942); dens, Profiler (1946); W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1948); J Th Bring, LL (1912); Carlander, 3 (1904); L Fredborg, LL (Julhälsn:ar till förs:arna från präster i Helsingland, 1902); B Gustafsson, Socialdemokratien o kyrkan (1953); Härnösands hm; E Lyttkens, L L (Julhälsn till försiarna i ärkestiftet 1924); E Magnusson, rec av T Bohlin, L L (KA 1942); P v Möller,

1867 års FK (1875); nekner över L i Korsblomman 1889, s 41, o Nornan 1889, s 243; H Palmgren, Medlemmar af Gestringe-Hel-singe nation i Upsala 1811—91 (1892); G v Post, Hälsinglands fornminnessällsk, 75 år (Gammal hälsingekultur 1935); dens, L L som kulturminnesvårdare (Hälsingerunor 1947); A Sandin, Några strödda hågkomster från L L (Från bygd o vildmark. Luleå stifts julbok 1940); B Sundkler, Sv missionssällsk 1835—1876 (1937); R Tomson, Lekmän, präster o prelater. Kring ällm kyrkomötet år

1868 (1960); K Warburg, Viktor Rydberg, 2 (1900), s 71, 76 f; H Wieselgren, L L (Svea 1889); dens, L L (i dens, I gamla dagar o i våra, 1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Landgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva-Gun Junker), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10983
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Landgren, urn:sbl:10983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva-Gun Junker), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se