Karl G H Lang

Född:1901-07-21 – Malmö Sankt Pauli församling, Skåne län
Död:1976-03-14 – Danderyds församling, Stockholms län

Zoolog, Skolrektor


Band 22 (1977-1979), sida 244.

Meriter

Lang, Karl Georg Herman, f 21 juli 1901 i Malmö, S:t Pauli, d 14 mars 1976 i Dande-ryd, Sth. Föräldrar: köpmannen Carl Anders Herman L o Olga Anette Rosenquist. Studentex vid Malmö h a l 21 maj 21, ex vid folkskollänseminariet i Lund 31 maj 22, inskr vid LU 18 nov 24, FM där 31 okt 27, eo amanuens vid zoologiska instit där nov 26—dec 30, FL 15 sept 30, disp 14 dec 31, doc i zoologi 15 mars 32, FD 31 maj 32, vik lektor vid Eslövs h a l läsåret 39—40, ord lär vid Lunds privata elementarskola läsåret 40—41, lektor i geografi o biologi vid Södermalms hal för flickor i Sthlm 7 mars (tilltr 1 juli) 41—30 juni 47, assistent vid Natur-hist riksmuseets evertebratavd 1 febr (tilltr 1 juli) 47—febr 50, prof o förest där 24 febr (tilltr 1 mars) 50—31 juli 67, prof i zoologi vid LU 30 maj 58 men avsade sig tjänsten. — LVA 55, VS:s Linnépris 56, LFS 59, VA:s flormanska belöning 69, Lovén-medaljen i guld 69.

G 1) 28 maj 33 (—44) i Säffle m Anna-Stina Johansson, f 5 nov 11 där, dtr till dir David Reinhold J o Beda Amalia Sjöberg; 2) 25 sept 44 i Sthlm, Engelbr, med FM Signe Mathilda Eleonora Vilhelmina Södersteen, f 12 jan 09 i Askersunds landsförs, dtr till kh Herman Ferdinand S o Jenny Viktoria Pehrsson Lind samt tidigare g Löwegren.

Biografi

Ekonomiska svårigheter tvingade Karl L att välja den korta utbildningen till folkskollärare, vid denna tid endast ett år för en student. Hans gymnasielärare i tyska, adjunkt Patrik Johansson, som hade fjärilssamling som hobby, gav honom emellertid senare möjlighet att studera genom att ge honom ekonomiskt stöd, vilket varade fram till doktorsdisputationen 1931.

Genom sitt doktorsarbete om den lägre djurvärlden i några sydsv sjöar byggde L en bred bas för sin fortsatta forskning. De ekologiska aspekterna från limnologin trängdes emellertid småningom undan av intresset för olika lägre djurgruppers anatomi o systematik. En sådan grupp är priapuliderna, maskartade djur i marina slambottnar, representerade vid sv västkusten av den egendomliga Priapulus caudatus, ett djur som L beslöt sig för att utforska så allsidigt som möjligt med tonvikt på dess fortplantning o embryologi. Denna uppgift tvang honom att vistas på Kristinebergs biologiska station under flera jular, den tidpunkt på året då arten förökar sig. Tyvärr måste han på grund av sjukdom avbryta sina försöksserier, men arbetet resulterade dock i några smärre skrifter, där han bl a förfäktar åsikten att priapuliderna är nära besläktade med kinorhyncherna, även denna en av zoologernas problemgrupper. Detta frågekomplex behandlade L som inbjuden föreläsare vid ett internationellt symposium i Asilomar, Californien, 60.

L:s mest imponerande arbete är monografin över kräftdjursgruppen Harpacticoida (harpacticider), ett verk i två volymer med tillsammans 1 684 sidor, 378 kartor o c:a 600 bilder, de flesta med ett tiotal detaljteckningar. Harpacticiderna är små kräftdjur, som förekommer nära nog överallt i vatten o vattendränkt jord. L insamlade själv huvuddelen av materialet men mottog även samlingar för bestämning från institutioner o enskilda forskare jorden runt. Hans vistelse på biologiska stationer i Californien 60 resulterade i en ny ståtlig monografi, denna gång över stillahavskustens harpacticider. L beskriver i dessa arbeten ett otal för vetenskapen tidigare okända arter o gör en genomgripande revision av harpacticidernas systematik. Vid dissekering under mikroskop av de konserverade millimeterstora djuren samt vid tolkning o avritning av en mängd anatomiska detaljer visade han prov på stor teknisk skicklighet o säker systematisk bedömning. — Det andra huvudobjektet för L:s forskning blev tanaiderna (Tanaidacea), kräftdjur även dessa, till formen något grå-suggeliknande o i allmänhet större än harpacticiderna. På detta område förskaffade han sig snart liksom i fråga om harpacticiderna ställningen som en världsauktoritet.

L:s forskning har självfallet främst uppskattats o beundrats av forskare på det närmast berörda området, evertebraternas systematik. Dess generella betydelse bl a för ekologisk forskning har dock även insetts av vidsynta zoologer utanför denna krets, vilket bl a framgår av att L tillerkänts flera vetenskapliga utmärkelser o utsågs till prof vid Riksmuseet efter kallelseförslag från VA. Han var ledamot av VA från 55 o innehade här flera förtroendeuppdrag, som han lade ned stor möda på.

L var en särpräglad, föga harmonisk personlighet. Genom sin intelligens, sitt ovanligt goda minne o sin enorma arbetskapacitet hade han de bästa kvalifikationer som forskare, men i umgänget med kolleger ledde hans känslighet o koleriska läggning lätt till konfrontationer. Härtill bidrog även hans försvagade hälsa efter en omfattande magoperation (50), som nära nog kostade honom livet. L sökte o erhöll efter hård kamp en zoologiprofessur i Lund, som han dock kort därpå avstod ifrån, då han kände sig ovälkommen. Han var nog även medveten om att hans hårda engagemang som museiman o forskare fjärmat honom från den lärarverksamhet, som han i yngre år utövat med erkänd skicklighet både vid univ o i skolor på olika nivåer.

I en trängre krets kunde L utveckla stor charm o underhålla sina vänner med långa citat ur skönlitteraturen — särskilt Schiller o Goethe — o med sina kunskaper på olika områden, inte minst inom musik o måleri. Den sv författare han särskilt uppskattade var Selma Lagerlöf.

Författare

Tor G Karling



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s korresp o efterl ppr i Naturhist riksmus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1939, Lund 1940, s 240 f. Dessutom: En helsvart snok (Fauna och flora, årg 14, 1919, Upps . . . s 192). — Monographie der Harpacticiden. (Vorläufige Mitteilung.) Upps 1944. 4:o. 39 s. — Monographie der Harpacticiden. Bd 1/2. [Sthlm, tr] Lund 1948. 4:o. 1682 s. — Echi-noderida. Sthlm 1949. 4:o. 22 s. (Further zoological results of the Swedish antarctic expedition 1901—03 . . . , vol 4, no 2.) — Reports of the Lund University Chile expedition 1948—1949. 9. Echinoderida (LUÅ, N F, avd 2, 49:4, Lund 1953, 4:o, s 8 f). — Tanaidacea from tropical West Africa (Atlantide-report, no. 3, Copenhagen 1955, s 57—82). — Kallipseudidae, a new fam-ily of Tanaidacea (Bertil Hanström, zoolo-gical papers in honour of his sixtyfifth birth-day Lund 1956, s 205—225). — Tanaidacea aus Brasilien gesammelt von Professor Dr. A. Reman und Dr. S. Gerlach (Kieler Meeresforschung, Bd 12, Kiel 1956, s 249—260, Tafel 33—45). — Tanaidacea from Canada and Alaska. Quebec 1957. 54 s + rättelselapp tr 1958. (Contri-butions du departement des pécheries, Quebec, no 52.) — The relationship between the Kinorhyncha and Priapulida and their connec-tion with the Aschelminthes (E G Dougherty, The Lovver Metazoa, comparative biology and phylogeny, Berkeley & Los Angeles (tr Los Angeles) 1963, s 256—262). — Cope-poda Harpäcticoidea from the Californian Pacific Coast (VAH, ser 4, vol 10, Sthlm (tr Upps) 19 [64—] 67, s 1—560). — Deep-sea Tanaidacea (Galathea report, vol 9, Copenhagen 1968, 4:o, s 23—208, pl I—X). — Die Gattungen Agathotanais Hansen und Para-gathotanais n. gen. (Tanaidacea) (Crusta-ceana, vol 21, part 1, Leiden 1971, s 57—71, 1 pl). — Siphonolabrum mirabile n. gen., n. sp. (Tanaidacea) (ibid, suppl 3, Leiden 1972, s 214—220, 1 pl). — Bathytanais bathybrotes (Beddard) und Leptognathia dissimilis n. sp. (Tanaidacea) (ibid, s 221—236, 1 pl). — Taxonomische und phylogenetische Unter-suchungen uber die Tanaidaceen (Crusta-cea). 8. Die Gattungen Leptochelia Dana, Pa-ratanais Dana, Heterotanais G. O. Sars und Nototanais Richardson. Dazu einige Bemer-kungen uber die Monokonophora und ein Nachtrag (Zoologica scripta, vol 2, 1973, Sthlm (tr Upps), 4:o, s 197—229). — Bidrag i Arkiv för zoologi, bd 38 A, 40 A, 41 A, 41 B, 42 A, 42 B, ser 2, bd 1—2, 4—5, 6, 9, 11, 13, 18—19, 22—23, Sthlm (tr Upps) 1946—71, o i Entomologisk tidskrift, årg 70, 1949, Sthlm (tr Upps). — Red Världens husdjur. Skildrade för skola och hem, Sthlm 1943, 272 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 febr 1950, nr 19, RA.

T G Karling, nekr över L (SvD 19 mars 1976); LUM 1939 (1940) o 1949—50 (1951); Naturhist riksmuseets årsberättelser 1947—67.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl G H Lang, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10991, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tor G Karling), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10991
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl G H Lang, urn:sbl:10991, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tor G Karling), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se