J P Alfred (Alf) Larson

Född:1852-09-18 – Gamleby församling, Kalmar län
Död:1924-08-18 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Skriftställare, Industriledare, Kemiingenjör


Band 22 (1977-1979), sida 271.

Meriter

Larson, Johan Peter Alfred (Alf), f 18 sept 1852 i Gamleby, Kalm, d 18 aug 1924 i Sthlm, Matt. Föräldrar: handl Jonas Peter L o Carolina Ulrika Charlotta Löfberg. Mogenhetsex vid h elementarlärov i Västervik 11 juni 72, ord elev vid Tekn inst 16 sept 72—9 juni 75, ing vid Liljeholmens stearinfabrik, Sthlm, 75—84, vid Skånska superfosfat- o svavelsyrefabriks ab, Helsingborg, 85—96, VD i Tidnings ab Skåne-Halland 87—96, anlade fabrik i Riga för tillverkn av aluminiumsalter 88 o Helsingborgs cinders-och kalkfabrik 90, VD för Helsingborgs margarin ab 93—96, anlade Elgöns sillguanofabrik, Göt, 94, medarb åt Gustaf de Laval 97—99, anlade torvfabrik i Stavsjö, Söd, 98, VD där från 99, VD o disp för ab Granefors koppar- & mässingsverk, Asarum, Blek, 99—06, anlade torvfabrik i Tyringe, Krist, 01, VD där från 01, tekn chef för Liljeholmens stearinfabrik 06—11, konsult ing i Sthlm från 11, led av riksvärderingsnämnden från 16, anställd i o led av styr för Sveriges kem industrikontor från 17, led av styr för kemistsamf från 17. — LLA 17, LIVA 19, HedLIVA 21.

G 7 april 80 i Sthlm, Kat, m Kristina Mathilda Olofsdtr, f 20 okt 53 i Högby, Kalm, d 22 april 35 i Sthlm, Joh, dtr till lantbrukaren Olof Andersson o Anna Lovisa Nilsdtr.

Biografi

Alf L:s åskådning var präglad av 1800-talets positivism o utvecklingsoptimism. Han insåg den kemiska industrins enorma möjligheter o var övertygad om att kemisk forskning o industri på sikt skulle kunna ge människorna i dåtidens Fattigsverige en drägligare tillvaro. Genom att öka den sv jordbruksnäringens avkastning trodde han sig bl a kunna höja lantarbetarnas låga levnadsstandard. Stor omsorg ägnade han åt konstgödningsfrågan. Under ett decennium vid Skånska superfosfatfabriken i Helsingborg propagerade L för superfosfatens användning o tog initiativet bl a till anläggningen av en ny fabrik för tillverkning av lerjordssalter.

I handelspolitiska frågor var L en hängiven protektionist. I den av honom grundade dagstidningen Helsingborgs-Posten (nedlagd 1951) fick han ett forum för sina åsikter. Hans omsorg om Sveriges ekonomi o hans protektionistiska inställning kunde ibland gå till överdrift. Under 90-talet var Ramlösa brunn-etablissemanget i dansk ägo. I Ramlösa o omnejd gjordes vid denna tid provborrningar efter nya källor, o 93 sprang som resultat härav en ny källa upp intill den gamla järnkällan. L lät analysera vattnet o kunde konstatera att det var alkaliskt men hemlighöll sin upptäckt, o inte förrän Ramlösa återgått i sv ägo 06 offentliggjorde han nyheten. Sex år senare igångsattes den industrimässiga distribuering av vattnet som sedan fortsatt o som ytterst grundar sig på L:s upptäckt. Betydligt viktigare var L:s energiska insatser för att introducera margarinet i Sverige i större omfattning. Hans inställning till margarinet får ses som ett led i hans strävan att rationalisera jordbruket, vari ingick en decimering av boskapsstammen. Han var övertygad om att den kemiska livsmedelsindustrin kunde lämna fullgoda ersättningar för de naturliga produkterna.

Mot bakgrund av den svåra energibristen under första världskriget gjordes i Sverige ett flertal omfattande försök att utvinna, energi ur bränntorv. Debatten o försöksverksamheten avkastade en rikhaltig litteratur, till vilken L bidragit. Han uppfann en metod att våtkola torv varigenom säsongbundenheten i torvkolstillverkningen kunde undgås. Vid Stavsjö i Kolmården anlades för detta ändamål en försöksfabrik. Innan en kontinuerlig drift hade hunnit komma i gång, hade dock prisfallet på stenkol efter krigets slut undanröjt förutsättningarna för vidare experiment med torvtillverkning. L ansågs vara en av landets experter på torvhantering o propagerade i tal och skrift för torven som råvara o kraftkälla. Vid början av 20-talet tog dock petroleumimporten o tillgången på importerat kol för lång tid definitivt död på torvdebatten. L ansåg själv att torvfrågan varit hans viktigaste uppgift att lösa och beklagade att han inte lyckats göra torven till en billig energikälla. L hade lätt för att skriva o var mycket produktiv under hela sitt liv. Sitt stora verk, Den svenska kemiska industrien, 1—2 (22— 23), hann han avsluta före sin död. Det ansågs av samtiden vara epokgörande o har fortfarande ekonomisk-historiskt intresse. — L:s inlägg i dagspressen, ofta anonyma, var legio. De kunde behandla praktiskt taget vad som helst från Brattsystemet (som han motarbetade) o SJ:s service till jordbruksekonomiska o handelspolitiska frågor.

L var elegant o ståtlig, berest, språkkunnig, gästfri o generös, o en sann fosterlandsvän i tidens anda. När den nya byggnaden för kemiska avdelningen vid Tekniska högskolan i Sthlm invigdes 22, harangerades L som främjare av sv kemisk industri o forskning.

Författare

Folke Sandgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i Tekn mus, Sthlm (1268 a-g; korresp, förarbeten, 10 vol klippböcker). Brev från L till H Fredholm i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Våra förnämsta antiseptiska medel . . . Sthlm (tr Upps) 1878. 39 s. ([Även:] Smärre skrifter af allmännyttigt innehåll, 2.) — Om en ny metod för aluntill-verkning i Sverige (Öfversigt af Kongl. vetenskaps akademiens förhandlingar, årg 41, 1884, Sthlm, n:o 5, s 169—186). — Något om den kemiska industrien i Sverige. Helsingborg 1886. 77 s. — I margarin-smörfrågan. Helsingborg 1889. 24 s. — Anförande vid tek-riikermötet i Malmö, Juli 1896. [Rubr.] Helsingborg 1896. 6 s. — Om torf som bränsle. Helsingborg 1896. 19 s. [Sep ur TT s å.] — Studier angående smält- och stelningspunkter hos fett. Helsingborg 1897. 28 s, 4 tab. — I bränntorfsfrågan (Landtmannen, årg 11, 1900, Linköping, s 785—787, 800—805; även sep, 4:o, 8 s). — Huru mycket får en ton torf kosta för att icke bli dyrare än stenkol? [anon] (ibid, 12, 1901, s 473 f). — Torfindu-striens betydelse för vårt land (Tvenne föredrag vid Föreningens för torfindustriens befrämjande inom Vestergötland och Dalsland sammanträde i Göteborg den 28 sept. 1901, Gbg 1901, s 7—41). — Om bränntorfindu-strien i Europa. Berättelse afgifven till Kongl. Maj:t. Sthlm 1902. 368 s. (Kongl. jordbruksdepartementet, 4, 1902; tills med E Wallgren.) — Hvilken ställning intager margarinindustrien i Sverige? (LAH och tidskrift, N F, årg 47, 1908, Sthlm, s 21—29). — Margarinindustrien i Sverige (Festskrift tillägnad Peter Klason på hans sextioårsdag af lärjungar, Sthlm 1910, s 771—784). — Om kaffe och socker i Sverige. Sthlm 1911. 15 s. — Modern svensk landthushållning. Sädesodling och husdjursskötsel. Sthlm 1913. 126 s. — Hvad är Sveriges årliga mjölkproduktion värd? (Landtmannen, 24, 1913, s 186 f). —

1913 års riksdag mot den kemiska industrien.

[Rubr.] Sthlm 1913. 11 s. [Sep ur Svensk ke- misk tidskrift så.] — Sveriges kemiska industri. Sthlm 1917. 154 s. (Tekniskt bibliotek, 13.) — Sverige och tropikerna. Föredrag hållet i kemistsamfundet den 28 febr. 1918. Sthlm 1918. 43 s. (Sveriges allmänna exportförening. Publikationer, 11.) — Cellulosa som kreatursfoder (Svensk papperstidning, årg 21, 1918, Sthlm, 4:o, s 389—391). — Lerjords-salter (ibid, s 570—572). — Halmcellulosa och halmpapp (ibid, 22, 1919, s 462—464). ¦— Före och efter 1890 (Två föredrag hållna vid åttonde allmänna svenska kemistmötet i Göteborg den 9 och 10 augusti 1923, Sthlm

1923, s 17—36). — Den svenska kemiska industrien. D 1—2. Sthlm 1922—23. 4:o. 282, 316 s. — Sambandet mellan jordbruk och industri (LAH o tidskr, 62, 1923, s 405—416). — Spannmåls- och sjötullar förr och nu (ibid, s 754—756). — Bidrag i TT, årg 9—53, 1889—1922, Sthlm, 4:o (även i särtr), Industritidningen Norden, årg 17—50, 1889— 1922, Sthlm, fol o [18—50:] 4:o, Svensk kemisk tidskrift, årg 3—35, 1891—1923, Sthlm, Svenska mosskultur-föreningens tidskrift, årg 14—20, 1900—1905, Jönköping, Svensk export, årg 13, 1907, 23, 1917, 26, 1920, Sthlm, 4:o, Svenskt land, årg 1—2, 1917—1918, 7,

1924, Linköping, 4:o, Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor, 1918—1923, Sthlm, Ghemiker-Zeitung, Heidelberg, o i dagspressen.

översatt och bearbetat: K Birnbaum, Om förfalskning af de vigtigaste i handeln förekommande nödvändighetsvaror. Sthlm (tr Örebro) 1878. 35 s. ([Även:] Smärre skrifter af allmännyttigt innehåll, 3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: O Cyrén, nekr över A L (TT 1924, allm avd, s 324 f); P Klason, nekr över A L (LAH o tidskr 1924, s 705—08); J H[enrik] N [auckhoff], A L (SMoK 4, 1948); SvTeknF; G Sylwan, nekr över A L (Industri-tidn Norden 27 aug 1924); E Wallgren, nekr över A L (Sv mosskulturförems tidskr 1925, s 76—79). — Nekr över L i H8D 7 sept 1924.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J P Alfred (Alf) Larson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Sandgren), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11023
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J P Alfred (Alf) Larson, urn:sbl:11023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Sandgren), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se