Ernst H Larson

Född:1885-09-21 – Askers kommun, Örebro län (på Brevens bruk)
Död:1941-04-05 – Visnums församling, Värmlands län (på Björneborg)

Bruksidkare


Band 22 (1977-1979), sida 287.

Meriter

3 Larson, Ernst Henrik, bror till L 1 o L 2, f 21 sept 1885 på Brevens bruk, Asker, Ör, d 5 april 1941 på Björneborg, Visnum, Värml. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 03, elev vid bergsskolan i Filipstad 04—05, ing vid Hallstahammars ab 05—08, elev vid Technische Hochschule und Bergakademie, Berlin, diploming:ex där 12, ing vid A Borsig, Berg- und Hüttenverwaltung (Borsig-werk), Oberschlesien, Tyskland, 12—16, vid Freistädter Stahl- und Eisenwerke AG, Freistadt, dåv österrikiska Schlesien, 16— 18, disponent för Guldsmedshytte ab, Linde, Ör, 18—23 (led av styr 19—27), disponent o VD för Smedjebackens valsverks ab, Kopp, 23—38 (led av styr från 23), led av styr för Morgårdshammars mek verkstads ab, Norrbärke, Kopp, från 24, för Järnverksfören från 26, av kommunalfullm i Smedjebacken 27—38 (v ordf från 34), av kommunalnämnden där 27—38, av styr för Halmstads järnverks ab från 27, för Järnbruksförb från 36, fullm i JK från 38, ägare av o disponent för Björneborgs järnverk, Visnum, Värml, från 38, led av styr där från 39.

G 15 juli 17 i Biskupitz, Oberschlesien, m Elisabeth (Lilli) Anna Thum, d 8 april 95 i Borsigwerk, Biskupitz, dtr till övering Heinrich T o Elisabeth Haude.

Biografi

Järnhanteringens grunder lärde Ernst L liksom sina bröder (L 1 o L 2) vid Hallstahammar, som fadern 1906 inköpte o utvecklade. Efter kurs vid Filipstads bergsskola o tjänstgöring som kemist vid bruket avslutade han 1912 sin utbildning vid bergsakademin i Berlin. Han praktiserade därefter vid tyska o österrikiska järnverk. Vid krigsslutet återvände han till Sverige för att tillträda disponentbefattningen vid Guldsmedshyttan. Huvuddelägare var den spekulative finansmannen Knut Tillberg. Det blev för L fem strävsamma år under ekonomiskt tryck. Företaget hade blomstrat under kriget, varvid dock materialkostnaderna stigit kraftigt. 20-talets depression medförde stort prisfall på metaller, o 23 måste Tillberg överlämna Guldsmedshyttan till Skandinaviska kreditab. I samband därmed avgick L som disponent men kvarstod några år i styrelsen.

L blev i stället chef för Smedjebackens valsverks ab med martinugnar, stålgjuteri, mekanisk verkstad, manufaktursmedja o 4 valsverk för järn o stål. Detta företag gick också med förlust, men L lyckades genom att pressa ner driftskostnaderna o öka omsättningen hålla sysselsättningen uppe utan permitteringar under krisåren. När läget ljusnade genomförde han en modernisering av anläggningarna. Konjunkturuppgången från 25 kulminerade 29, varpå en ny nedgång följde. L fortsatte dock energiskt o med framgång samma företagspolitik som under den förra krisen med uppehåll i investeringar, allmän sparsamhet o anställningstrygghet. De tekniska förbättringarna fortsatte, o 33 hade götproduktionen fördubblats. 36 blev en 40-tons stålugn färdig, varefter Smedjebackens valsverk stod tekniskt fulländat med stora möjligheter till god driftsekonomi trots förhållandevis många anställda. Framgången blev till gagn för hela Smedjebackens köping, i vars kommunala liv L deltog.

L var även verksam i branschorganisationerna o räknades under många år som en av de ledande krafterna inom valsjärns- o stålgjutgodsgrupperna. Stålverkens råvarubas var tackjärn o skrot, som huvudsakligen importerades. L engagerade sig därför kraftigt i landets skrotförsörjning o var flera år Sveriges representant i den internationella skrot-regleringskartellen.

38 blev L egen företagare, då han av Wermlands enskilda bank förvärvade Björneborgs järnverk i Värmland med masugnar, martinverk, ånghammare o manufaktursmedja. Redan i juni 40 drabbades han emellertid av slaganfall o hann aldrig genomföra några mera omfattande förändringar på bruket som efter hans död övertogs av ab Atlas-Diesel.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: C Duhne, Norrbärke 1646— 1946 (1946); dens, Norrbärke. En bergslagssocken (1957); A Gjöres, Bruket vid Barken (1956); Handelns o industrins män (1939); G Indebetou, Bergsskolans i Filipstad elever 1830—1930 (1930); E A Jansson, Hallsta-hammars bruks hist (1953); W Johnsson, E L (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, bd 2, 1932—41); G Lagerström o H Erickson, Fullm i JK 1747—1947 (1947); H L Lundh, Björneborgs bruk (1959); SMoK; Sv industrikal 1941; Sv TeknF; Vem är vem i Norden, ed G Sjöström (1941). — Nekr i SvD 6 april 1941.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst H Larson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11026
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst H Larson, urn:sbl:11026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se