Erik L Larsson

Född:1889-05-16 – Malungs församling, Dalarnas län
Död:1959-10-10 – Kristinehamns församling, Värmlands län

Kommunalpolitiker, Maskiningenjör


Band 22 (1977-1979), sida 338.

Meriter

2 Larsson, Erik Lambert, son till L 1, f 16 maj 1889 i Malung, Kopp, d 10 okt 1959 i Kristinehamn. Elev vid allm lärov i Kristinehamn, vid Örebro tekn elementarskola ht 06, avgångsex där vt 09, ing o konstruktör vid L A Larssons gjuteri o mek verkstad, Kristinehamn, 09—16, verkstadsing där 16—29, chef o innehavare av firman 1 jan 30—-31 dec 37, dir för kommanditbolaget Albin, L A Larsson, 1 jan 38—31 dec 41 o för Albin motor, kommanditbolag, L A Larsson, från 1 jan 42, besiktn:man för motorfordon i Värmlands län 16—30, led av styr för ab Sydsv banken-ab Skånska banken 30—36 o av styr för Sv handelsbanken från 36 (ordf där från 54), av stadsfullm o drätselkammaren 35—50, av styr för ab Bostäder 35—50, allt i Kristinehamn.

G 9 nov 12 i Kristinehamn m bankbokhållaren Sigrid Birgitta Sjövall, f 19 sept 87 där, d 29 aug 61 där, dtr till lokföraren Adolf Olsson S o Sofia Charlotta Grundström.

Biografi

Våren 1905 följde Erik L med sin far till bilutställningen i Sthlm. Animerad därav byggde han på fritid en bensinmotor i faderns verkstad. Den monterades i en båt o fungerade bra, men då fadern ansåg bensinmotorer för lyxiga till fiskebåtar, konstruerade L en fotogenmotor, som blev klar till hans ingenjörsexamen våren 09. L engagerades därefter i faderns rörelse, o tillverkning av hans 2-takts fotogenmotor upptogs under varumärket Albin. Snart lyckades L intressera Bröderna Larssons båtbyggeri i Kristinehamn att i stället för amerikanska 2-takts bensinmotorer pröva den L:ska firmans Albinmotor. De antog också hans förslag till en 4-takts bensinmotor, o våren 11 hade L ett 10-tal färdiga. Bröderna Larsson byggde även större båtar, bl a en kryssare till den motorkunnige greven Carl Kalling i Djursholm, vars uppskattning av Albinmotorn gav god reklam. Samarbetet med båtvarvet blev alltmera omfattande, o båtmotorer av olika storlekar blev därigenom Albins huvudprodukt.

Till 14 ritade L själv alla motorerna o deltog i konstruktionsarbetet med stor skicklighet. Han fortsatte även sedan han från 16 mera ägnade sig åt att öka verkstadens kapacitet genom serietillverkning. Han var också konstruktör av de mindre motorer med hög effekt, som länge bidrog till företagets framgång.

L blev 30 ägare o chef för firman, som han delvis genom framgångarna med Albin motorbrandspruta lyckades föra genom 30-talets depression. Hans motorer ingick även i transportabla motorgeneratorer, o snart började han utveckla en dieselmotor, som jämte bensinmotorn blev den väsentligaste tillverkningen. Dessutom breddade han sortimentet med rotationspumpar o verktygsmaskiner. 1 jan 38 upptog han sina fyra söner till delägare o bildade kommanditbolaget Albin, från 42 kallat Albin motor k/b. vilket han själv ledde som direktör.

Under andra världskriget anlitades L:s kunnande o företagets kapacitet, när det gällde komplicerade precisionsverktyg. Gjuterierna o monteringshallen byggdes ut, maskinverkstad o kugghjulsavdelning nyinrättades, en modern industriell produktion efter större linjer möjliggjordes o exporten av Albinprodukter ökade alltmera. 50 sysselsattes 500 arbetare, o tillverkningsvärdet var c:a 7 milj kr. Under sin sista tid genomförde L en rationalisering, som medförde avsevärt högre prestation per anställd. Han kvarstod som företagets chef till sin död 59. 62 ombildades bolaget till Albin motor ab med sonen Lars som VD, o numera tillverkas marinmotorerna av ett särskilt bolag, Albin marin ab.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Se under L 1! Dessutom: Handelns o industrins män (1939); Sv bank-matr 1955 (1955); Sv industrikal; SvTeknF; The commercial who's who in Scandinavia (1950), s 898; Vem är vem inom handel o industri? 1944—45 (1944); Väd 1959; Väv? Svealandsdelen (1947).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik L Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11037, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11037
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik L Larsson, urn:sbl:11037, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se