Gustaf Larsson

Född:1830-11-01 – Ledbergs församling, Östergötlands län
Död:1915-07-15 – Jakobs församling, Stockholms län

Konstsamlare, Tandläkare


Band 22 (1977-1979), sida 302.

Meriter

Larsson, Gustaf, f 1 nov 1830 i Ledberg, Ög (nu Linköping), d 15 juli 1915 i Sthlm, Jak. Föräldrar: torparen Lars Persson o Maja Cajsa Olofsdtr. Lärling hos badarmästaren o gravören F T Berggren i Linköping 45, äm- nessvenex 50, badarmästare i Sthlm 53, studier vid FrKA 54, elev hos tandläkaren F Sauval 59, studier i Tyskland o elev hos bl a hovtandläk EL Fougelberg, tandläkarex 61, tandläkarpraktik i Sthlm 61—13, led av Sv tandläkaresällsk (skattmästare 63—65, 82— 85 o 86—88, ordf 75—76 o 85—86, HedL 95), examinator i tandläkarex 65—66 o 67, en av stiftarna av Skandinaviska Tandläka-re-Fören 66, censor vid tandläkarex 91—95.

G 11 nov 55 i Sthlm, Nik, m Amalia Charlotta Högvall, f 30 jan 31 där, Kat, d 11 april 99 där, Jak, dtr till tulluppsyningsmannen Anders L o Sofia Arfvidsson.

Biografi

Som nyexaminerad tandläkare företog L — vilket då inte var ovanligt — en turné i norra Sverige, som vid denna tid saknade bofasta tandläkare. I sin 1911 publicerade skiss, Rese-Praktik för 50 år sedan, har han målande skildrat den strapatsrika färden, som gick bl a till Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand o Gävle o varunder han bedrev s k löstandspraxis o därvid använde den då nya kautschuktekniken. Han bosatte sig sedan för gott i Sthlm, där han bedrev en omfattande praktik.

L företog studieresor till Berlin för studier hos W Siiersen 64, till London (särskilt Dental Hospital för studier av tandbehandling under lustgasnarkos), Paris o Berlin 68, till Khvn för att bevista det Skandinaviska tandläkaremötet 84 o till W Herbst i Bremen 85 för att studera den s k rotationsmetoden, om vilken han också höll inledningsföredraget vid Sv tandläkaresällskapets 25-årsjubileum s å.

Kanske till följd av sin bristfälliga skolunderbyggnad var L inte någon pennans man o synes förutom den nämnda skissen o inledningsföredraget endast ha publicerat (67) en översättning från tyskan av Süersens prisbelönta arbete, som på svenska fick titeln Anvisning till tändernas och munnens skötsel jemte bihang om artificiella tänder. L:s bristande intresse för att publicera kan livligt beklagas, då han var en av de första i landet som begagnade kautschuktekniken o tandbehandling under lustgasnarkos o själv var pionjär — i varje fall i Sverige — för användande av guldkrona i cariesterapeutiskt syfte.

L hade i sin praktik under 52 år patienter från alla samhällslager o ansågs för sin tid som en god tandkirurg. Han komponerade också liksom flera tandläkare vid denna tid tandpulver o tandtinkturer, som f ö förekom i handeln i över 50 år. Bland hans många elever kan nämnas Victor Bensow, Albert Berg, Carl Hultbom, Albin Lenhardtson (bl a uppfinnare av "Stomatol") samt Carl Rosenberg. Till 80-årsdagen hyllades L i Odontologisk tidskrift 1910 med en längre biografisk artikel, i vilken han karakteriserades som "arbetsam, flärdfri och anspråkslös". Han lyckades alltid följa med utvecklingen inom sitt yrke o var mycket uppburen som lärare. L ansågs vara fridsam, ganska tystlåten men humoristisk. Vid sidan av yrkesarbetet, i vilket han var outtröttligt verksam, ägnade han sig framförallt åt samlande av konst i olika former, vapen o mynt.

Författare

Wolfram Kock



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tändernas bevarande genom plombering (Förhandlingar vid Svenska tandläkare-sällskapets generalsammankomst den 30 och 31 juli i förening med dess 25års jubileum den 1 augusti 1885, Sthlm 1885, s 42—44). — Rese-praktik för 50 år sedan (Minnesskrift vid Odontologiska sällskapets i Stockholm tionde årshögtid 7 oktober 1911, Sthlm 1911, s 45—47). översatt: W L SUersen, Anvisning till tändernas och munnens skötsel jemte bihang om artificiella tänder, Sthlm 1867, 88 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Hildebrand, Bidr till guldkronans hist (Sv tandläkartidskr 1927 o där anf litt); G Kock, Hågkomster från ett gammalt tandläkarhem (Sv tandläkarförb:s tidn 1950); W Kock, Torparpojken o guldkronan — ett tandläkaröde i 1800-talets Sverige (Nord medicinhist årsbok 1975); A Lenhardt-son, 50 år som tandläkare. Minnen (1933); U Ulmgren o J Wessler, G L 80 år (Odonto-log tidskr 1910); J Wessler, G L (ibid 1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11039
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Larsson, urn:sbl:11039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se