Hans E Larsson
Född:1855-11-24 – Hemmesdynge församling, Skåne länDöd:1922-02-26 – Malmö Sankt Pauli församling, Skåne län
Museiman
Band 22 (1977-1979), sida 304.
Meriter
Larsson, Hans Emil, f 24 nov 1855 i Hem-mesdynge, Malm, f 26 febr 1922 i Malmö, S:t Pauli. Föräldrar: lantbrukaren Bengt L o Mätta Hansdtr. Mogenhetsex vid hal i Malmö vt 74, inskr vid LU ht 74, lär vid Hvilans folkhögsk, Tottarp, Malm, 77—84, litt- o konstanmälare (särsk i SDS) från 79, FK vid LU 31 jan 81, förest för Malmö föreläsn:fören 84—04, sekr i sällsk Heim-dall i Malmö från 91, bitr intendent vid Malmö museum 91—94, intendent vid kulturhist avd där 94—01 o för hela museet från 01, förest för Malmö bibi- o före-läsn:fören med Malmö stadsbibi från 04. ¦—¦ KorrespLVHAA 06.
G 21 sept 88 i Vomb, Malm, m Anna Linnea Nordström, f 10 jan 62 i Öved, Malm, t 12 mars 26 i Malmö, S:t Petri, dtr till inspektören Anders N o Christina Rosenqvist.
Biografi
Under sina studier vid Lunds universitet hade Hans L kommit att intressera sig för den folkliga nordiska litteraturen o blev under intryck därav den främste tillskynda-ren till bildandet av Skånska landsmålsföreningen. Under tiden som lärare på Hvilan fördjupades hans intresse för den fornnordiska litteraturen genom det stimulerande umgänget med kollegan o skalden A U Bååth, vilken under en följd av år hade ägnat sig åt att översätta de isländska sagorna till svenska. L:s första artikel i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 6 maj 1879, där han under signaturen -pt- prisar den isländska sagan, var också inspirerad av den översättning av Nials saga som Bååth hade slutfört på våren s å. Med denna artikel inledde L ett fyrtioårigt medarbetarskap som litteratur- o konstanmälare i Sydsvenskan. L lämnade Hvilans folkhögskola 84 o var redan s å med om att grunda Malmö föreläsningsförening, till vilken han under en följd av år engagerade en rad framstående vetenskapsmän, framför allt i Lund, som föredragshållare. Från 04, då föreningen åtog sig grundandet o förvaltningen av Malmö stadsbibliotek, o ända fram till sin död verkade L som föreståndare o chef för detta bibliotek. I samband med bibliotekets planering företog han resor till Gbg, Kristiania, Örebro, Sthlm, Berlin o Charlottenburg för att studera bibliotek o läsestugor. Malmö stadsbibliotek genomgick nu under L:s ledning en storartad utveckling, speciellt under första världskriget, då det fördubblade sin verksamhet.
L, som från 91 tjänstgjort vid Malmö museum, främst på kulturhistoriska avdelningen, blev 01 intendent för museet o kom efter några år att samtidigt fungera som museiintendent, stadsbibliotekarie o föreståndare för föreläsningsföreningen. I den nya museibyggnaden i Slottsparken, som i hög grad var ett verk av L, ordnade han utställningar av arbeten av moderna konstnärer. Trots sin liberala inställning när det gällde förvärv av modem konst utökade L i första hand samlingarna med äldre målningar o skulpturer o fick stundom uppbära kritik för ensidighet vid inköpen. Sin största insats som museiman gjorde L dock på det kulturhistoriska området. Här hade han betydligt friare händer o skapade bl a en avdelning för allmogekonst, som rymmer åtskilliga föremål av betydande värde. På sina håll såg man väl inte kritiklöst på L:s energiska föremålssamlande, som snart ledde till att lokalerna i Slottsparken blev för trånga. Många av de ting som då insamlades skulle dock senare endast ha kunnat förvärvas till mycket höga priser.
L var en försynt, genomärlig o trygg människa o var med sina stora sällskapstalanger även en synnerligen uppskattad medlem av sällskapet Heimdall.
Författare
Sven Erik Täckmark
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Brev från L bl a i KB o LUB.Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: [Sign rec av S Czech, Berättelser, arabesker och humoresker, Lund 1884] (Ny svensk tidskrift, 1885, Upsala, s 477—480). —• Leo N. Tolstoj. Litterär studie (ibid, 1888, Sthlm, s 205—237, 274—300, 368—398; även sep, 91 s). — Emin Pascha (ibid, 1889, s 269—328, 1 karta), — För Sönderjylland. [Rubr; dikt.] U o [1890?] (3) s. [Undert.] — Kinesiska dikter på svensk värs. Med inledning om kinesisk kultur och poesi. Lund (tr Khvn) 1894, 125 s. •— Föredrag vid Malmö föreläsningsförenings Gustaf Adolfs-fäst den 8 december 1894. Malmö 1895. 13 s.— Vägledning i den historiskt konstindustriella utställningen i Malmö 1896. Lund 1896. 27 s. [Föret.] — Malmö museum 1851—1901. En minnesskrift. Malmö 1901. 28 s. — Prolog vid festen i Malmö högre läroverk för flickor till förmån för drottning Sofias förening till understödjande af härens sjukvård. Den 18 febr. 1901. [Rubr.] Malmö 1901. (4) s. [Undert.] — Malmö stadsbiblioteks katalog 1906 jämte ordningsregler för biblioteket mm. Malmö 1906. 190 s. [Föret.] —¦ Vägledning genom Malmö museum. Malmö 1909. 194 s. •— Från Malmö museum och det gamla Malmö (Malmö museum, dess förvaltning och tillväxt 1909, Malmö 1910, 4:o, s 27—55; även sep, 4:o, 29 s). — Utlåtande angående riktlinjer för Malmö museums utveckling. [Rubr.] Malmö 1913. 4:o. 10 s. [Undert.] — Ett och annat ur mina minnen från studenttiden och mitt samliv med Bååth (Under Lundagårds kronor, saml 1, Lund 1918, s 349—382). — Bidrag i NT, årg 10, 1887, N F, årg 3—6, 1890—1893, 8, 1895, Sthlm, o i OoB, årg 1, 1892, 3,
1894, 5, 1896, 10, 1901, 18—19, 1909—1910, 22, 1913, Sthlm, 4:o, o i dagspressen. — Red Malmö museum, dess förvaltning och tillväxt 1905—1917, Malmö 1906—18, [fr 1910:] 4:o.
Källor och litteratur
Källor o litt: Art i SDS 4 sept 1932; H Gullberg o T Uggla, Sv biogr kal, 1, Malmöhus län (1919); E Ingers, En krönika om Hvilän (Hvilan 75 år, 1943); Malmö mus 1841—1941 [,1] (1941); F Nosslin, Malmö stadsbibi 1905—1946, Minnesskr . . . (Malmö stadsbibhs vänner. Publ, 4, 1946); SPG 15 (1900). — Nekr:er över L i SDS o Sydskånska Dagbl 27 febr 1922.Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans E Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-26.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11041
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans E Larsson, urn:sbl:11041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-26.
