I Viktor K Larsson

Född:1863-05-05 – Veinge församling, Hallands län
Död:1908-09-27 – Halmstad stad, Hallands län

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör, Journalist


Band 22 (1977-1979), sida 329.

Meriter

Larsson, Ivar Viktor Kasimir, f 5 maj 1863 i Veinge, Hall, d 27 sept 1908 i Halmstad. Föräldrar: läraren Anders L o Ottilia Borlind. Mogenhetsex vid h a l i Halmstad vt 81, inskr vid UU ht 81—ht 85, privatstudier o resor 85—88, tillf medarb i Hallandsposten 85, fast medarb där mars 89, red där från 1 jan 97 o ansvarig utg 02, led av AK 02.

G 5 okt 96 i Veinge m Anna Sigrid Johanna Wessén, f 21 juli 73 i Ulrika, Ög, d 11 aug 49 i Skövde, dtr till kronojägaren Claes Theofil W o Eva Berglund.

Biografi

Efter studentexamen o några års studier i klassiska språk i Uppsala, vilka han dock tvingades avbryta p g a vacklande hälsa, återvände Viktor L till föräldrahemmet. Från början av 1885 medverkade han som bygdekorrespondent o kåsör i Hallandsposten o fick 89 fast anställning som politisk skribent. 97 blev han chefredaktör o 02 också tidningens ansvarige utgivare.

Under L:s ledning fick Hallandsposten ett stadgat rykte som ett av den frisinnade pressens främsta organ. Hans fränt ironiska artiklar med kommentarer till dagshändelserna, ofta under spalten "Stänk och flikar", väckte uppmärksamhet o citerades ofta både i riks- o landsortspressen. Med undantag av en kort sejour i huvudstaden 02, då han efter ett stormigt fyllnadsval intog platsen som Halmstads representant i AK, förblev han Hallandsposten trogen.

Djupt influerad av 80-talets radikalliberala strömningar — som ung student verkade L energiskt inom Verdandi i Uppsala — deltog han med starkt intresse i den samtida politiska debatten. Trots sin lojalitet mot den tidning han ledde gjorde han aldrig avkall på sitt politiska oberoende. "Att gå i flock och farnöte har aldrig legat för mig", skrev han en gång, "allra minst i den triumferande flocken". Betecknande för L:s politiska ståndpunkt var t ex den hållning han intog till en lokal arbetskonflikt 99 vid I Wallbergs företag i Halmstad o Oskarström, där kontroversen närmast gällde kampen för föreningsrätten. I ledare efter ledare gisslade han arbetsgivarparten o försvarade arbetarna. L hävdade också att lantarbetarna borde ansluta sig till fackföreningsrörelsen o det socialdemokratiska arbetarpartiet. Dessa torpare o statare kunde bli en solidarisk del av industriarbetarproleta-riatet. Ett uttryck för den vidsynthet som präglade L var också hans ofta uttalade önskan att socialdemokraterna på väsentliga punkter borde göra gemensam sak med den liberala vänstern, en önskan som han manifesterade genom att stödja samarbetet mellan frisinnade o socialdemokrater i Halmstad. Med tiden närmade han sig socialdemokratin o blev 02 medlem i det socialdemokratiska arbetarpartiet. Han tog dock klart avstånd från de socialistiska extremisterna o blev en av deras argaste vedersakare. Så förde han exempelvis en livslång kampanj mot "hinkeanismen" o dess anhängare.

L hade åsikter om det mesta som rörde sig i tiden, alltifrån unionsfrågan, Dreyfus-processen, Strindbergsfejden o gemensamhetsbaden till en liberalare syn på sexualmoralen. Ytterligt radikal tedde sig hans inställning i kvinnofrågan, där han t ex framförde helt moderna åsikter om kvinnans jämställdhet med mannen på arbetsmarknaden. För den händelse båda makarna var ute i förvärvslivet borde staten ingripa med tillsyn av barnen.

På det kommunala planet gick L till attack mot vad han uppfattade som orättvist o korrumperat. Genom sina lika fräna som kvicka ibland också överilade angrepp mot de styrande i Halmstad skaffade han sig, enligt egen utsago under senare år, så många fiender att han till slut fann sig nödsakad att gå omkring beväpnad. Även på högre ort reagerade man mot hans journalistik, o justitieminister Hjalmar Hammarskjöld föranstaltade i juni 02 om tryckfrihetsåtal mot honom. Anledningen var en ledare som betraktades som smädlig mot FK i samband med rösträttsfrågan. Vid rättegången friades han dock på alla punkter.

Genom sin enorma arbetsförmåga, sin lysande stil, rik på infall o klassiska anspelningar, sitt humanitära, politiska o sociala engagemang framstår L som en av sin tids främsta journalister. Att han i sin iver ibland drog förhastade slutsatser kunde knappast undvikas. Allmänt omvittnat, bl a i minnesrunor av Hjalmar Branting, August Nilsson, Fredrik Ström o Zeth Höglund, var hans djupa patos för frihet, rättvisa o sanning. Personligen sägs L ha varit vänsäll o ytterst känslig, fylld av en varm medömkan med de svaga o förtryckta i samhället.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

8 brev från L till Ellen Key i KB. Strödda brev i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sverges småbönder. Ett ord till de frisinnade i landet. Sthlm 1897. 7 s. (Svenska folkets öreskrifter, n:r 14.) — "Genom tvång till frihet". Ett inlägg i stridsfrågan för dagen. Halmstad 1899. 4:o. (3) s. — Organisation — kultur. Några ord till Sveriges grofarbetare af Nemo. Utg. af Ar-betsmannaförbundet. Sthlm 1899. 11 s. [Pseud.] — Bonden och arbetaren. De tu skola vara ett. Ett ord för dagen. Halmstad 1905. 40 s. — Biografiska stämningsbilder. Karlstad 1907. 103 s. — Liberalismens deka-dens. Gbg (tr Karlstad) 1907. 23 s. — Lantarbetaren och småbonden. [Omsl.] Lysekil 1907. 24 s. — Småbondeklassen vid skiljevägen. Sthlm (tr Hälsingborg) 1909. 4 s. [Anon.] [Ny uppl] 1910. — Viktor Larssons skrifter. Urval och levnadsteckning av Z. Höglund. D 1—4. Sthlm (tr Lysekil) 1910— 11. 1. Sociala spörsmål. 1910. 128 s. 2. Sociala studier och vidräkningar. 1910. 127 s. 3. Kåserier och skisser. 1910. 128 s. 4. Stäm-ningsbilder. [Omsl:] Silhuetter och stämningsbilder. (Varia.) 1911. 124 s. [Samtl även sep, med omsl även tr Sthlm.] — Bidrag i Fram, 1903, 1905—1908, Malmö, fol, o i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:art:ar om L i AA:s klippsaml.

Art:ar i Brand dec 1901, Byggnadsarbetaren 1963, nr 4, Kristianstads Läns-Demokraten 6 maj 1935, Norrskensflamman 1 maj 1943 o Social-demokraten 27 sept 1933; S Granlund, Litt om Halland (1962); V Göransson, V L, liberal o socialist (1972); Z Höglund, levnadsteckn över L (jfr ovan under Tr arbeten); dens, Minnen i fackelsken, 1 (1951); K Kilbom, Ur mitt livs äventyr (1953); T Lindbom, Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen i Sverige (1945); Lundstedt; G Magnusson, Socialdemokratin i Sverige, 2 (1921); V Millqvist, PK:s matr . . . (1901); F Ström, Min ungdoms strider (1940); dens, I stormig tid (1942); Sv folkrörelser, 1 (1936). — Nekr:er över L i Hallandsposten o Socialdemokraten 28 sept 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
I Viktor K Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11053
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
I Viktor K Larsson, urn:sbl:11053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se