J Wilhelm E G Leche

Född:1850-09-04 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1927-01-29 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Zoolog


Band 22 (1977-1979), sida 414.

Meriter

2 Leche, Jakob Wilhelm Ebbe Gustaf, f 4

sept 1850 i Helsingborg, f 29 jan 1927 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: konsuln Carl Fredrik L o Louise Fredrika Karolina Fine-lius. Studentex vid Lunds katedralskola 30 maj 70, inskr vid LU 12 sept 70, eo amanuens vid geologiska institutionen 27 sept 73—vt 77, amanuens vid zoologiska institutionen ht 74—ht 75 o 1 juli 76—80, FK 28 maj 75, disp 20 maj 76, doc i zoologi 16 juni 76—28 febr 80 (tjänst!; avsked 30 sept 81), FD 6 juni 77, allt vid LU, tf lär i zoologi vid StH 6 mars 80, grundade zootomiska institutionen ht 80, prof i zoologi 28 juni (tilltr 1 sept) 84—3 juni 18, led av sjumannanämn-den 84—95, rektor 87—90, allt vid StH, ordf i Sthlms arbetareinst 97—22, deltog i stiftandet av Samf S:t Erik maj 01, v ordf o ordf där från 01, ordf i Sv sällsk för rashygien 10—21, led av Folkbildn:förb:s överstyr från 11. — LFS 78, VA:s Flormanska pris 79, LVS 08, LVVS 17, LVA 21.

G 28 juli 77 i Lübeck m Wilhelmina (Minchen) Dorothea Fredrika Louisa Säger, f 16 juli 55 i Lintrup, Danmark, f 28 april 47 i Sthlm, Osc, dtr till lantbrukaren Ernst Wilhelm Theodor S o Marie Dorothea Christine Heine.

Biografi

Wilhelm L började först vid 15 års ålder i en sv skola; dessförinnan hade han varit elev vid Lübecks Katharineum, o han hade som vuxen kvar den tyska accenten. I Lund deltog han aktivt i studentlivet som sångare o kårpolitiker, ansågs radikal o hörde en period till Akademiska föreningens sociala utskott. Han drev framgångsrika naturvetenskapliga studier o kom som amanuens vid geologiska institutionen i kontakt med pa-leontologi, vilket fick betydelse för hans senare forskning. Hans värdefulla o för tiden omfångsrika doktorsavhandling om fladdermössens mjölktänder gjorde honom 1876 till docent. Från våren 77 studerade han några år som stipendiat vid univ i Heidelberg, Munchen o Berlin. Bland lundazoologerna var L den förste anhängaren av descen-densteorin, o under studier hos anatomen Carl Gegebauer i Heidelberg befästes han i sina åsikter. När han återvänt till Lund, såg han som sin viktigaste uppgift att med hjälp av jämförande anatomi, embryologi o pa-leontologi försöka klarlägga framför allt däggdjursgruppernas inbördes släktskap o därigenom bidraga till härstamningslärans trovärdighet. Han råkade då i motsatsförhållande till sin chef vid zoologiska institutionen den konservative prof A Quenner-stedt.

Mitt under vt 80 bröt L upp från sin docenttjänstgöring i Lund o blev den förste heltidsanställde läraren vid StH. När högskolans fonder medgav en professur i zoologi, kallades han juni 84 till innehavare. Genom hans energiska insatser kunde undervisningen 85 förläggas till rymliga o med anatomiska preparat o skelettsamlingar välförsedda lokaler i det s k Lundbergska huset vid hörnet av Kungsgatan o Vasagatan, som blev den första ämnesinstitutionen vid StH. L deltog energiskt i de på sin tid mycket uppmärksammade striderna inom skolans styrelse o lärarkollegium o var inte främmande för intriger, när han bedömde dem som nödvändiga. Som motståndare till tentamens- o examinationsskyldighet följde han under de invecklade konflikterna sina vänner Axel Key o Gösta Mittag-Leffler o råkade i konflikt med Gustaf Retzius.

Som lärare o föreläsare var L entusiasmerande. Hans undervisning var mindre lagd på att meddela fakta än på att klargöra sammanhang o kom just därför att bli av betydelse för lärjungarnas vetenskapliga inriktning. Varje undersökning borde enligt L ha lösningen av ett problem som mål, o han ansåg att den beskrivande zoologin fått för stort utrymme vid de sv univ. Sina egna undersökningar ägnade han huvudsakligen åt däggdjurens anatomi o ansågs på detta område som en av sin tids främsta. Hans mest uppmärksammade rent vetenskapliga arbete var Zur Entwicklungsgeschichte des Zahnsystems der Säugetiere (1—2, 94— 07), där han genom undersökning av tänderna hos fossila o recenta djurarter kommit till betydelsefulla resultat beträffande tandsystemets utveckling, resultat som han kunde utnyttja för bestämning av vissa däggdjursgruppers fylogenetiska utveckling. Hans mångåriga tandundersökningar fick betydelse även för odontologin. Sv tandläkare-sällskapet utsåg honom 99 p g a hans "geniala komparativa tandforskningsarbete" till hedersledamot o tilldelade honom 16 Millerpriset. Bland tyska zoologer var L tidigt välkänd o fick 82 det hedrande uppdraget att fullborda avsnittet om däggdjuren i H Bronns samlingsverk Klassen und Ordnungen des Tierreichs, med vilket han arbetade i 16 år. Att L gäma o ofta gjorde bruk av sin ypperliga förmåga att i tal o skrift göra den zoologiska forskningens resultat begripliga även för lekmannen bottnade i pliktkänsla o en ljus tro på folkbildningens betydelse. Problem som rörde människans uppkomst o utveckling ansåg han vara det väsentligaste underlaget för en livsåskådning; det var vetenskapsmannens skyldighet att hjälpa den enskilde att bilda sig en sådan. I 25 år var L ordf för Sthlms arbetareinstitut o i 16 led av Folkbildningsförbundets överstyrelse. I båda dessa institutioners regi blev han känd som en lättbegriplig o medryckande föreläsare.

93 gav L ut en prisbillig folkskrift, Några drag ur människans utvecklingshistoria, med en lättfattlig redogörelse för descendens-teorin o darwinismen. Den är präglad av tro på vetenskapens möjligheter o förkunnar att den enda tid som är bättre än den vi upplever är framtiden. Grundligare skärskådade han samma problem i Människan, hennes uppkomst och utveckling (09). Han var ingen övertygad darwinist, o när det gällde att förklara utvecklingens orsaker, sökte han stöd hos Lamarck o dennes teorier om förvärvade egenskapers ärftlighet. Den innehållsrika o stilistiskt väl utformade boken gavs ut i tre sv upplagor o översattes till tyska, finska o ryska. L kritiserades för att han i första upplagan helt förbigått de resultat som vunnits av den då tämligen ny-modiga ärftlighetsläran. I den andra tyska upplagan (12) infogade L en redogörelse för Mendels o hans efterföljares upptäckter, men han ändrade inte sin inställning till lamarckismen.

L hade ringa håg för biologiska fältstudier o fann sig både sommar o vinter bäst till rätta i stadsmiljö. När det vid sekelskiftet lades fram en plan för reglering av staden mellan broarna, enligt vilken allt skulle rivas utom Slottet o Tyska kyrkan, tog L, som hade ett utvecklat sinne för konst o arkitektur, initiativ till Samfundet S:t Erik. Han medverkade i Föreningen för Sthlms prydande med konstverk o tog initiativet till Sthlms sommarkurser o gav dem deras speciella prägel genom att väsentligen grunda dem på studier av stadens institutioner o museer.

Motståndare till dogmatisk ortodoxi i alla former anslöt sig L aldrig till något politiskt parti men räknade sig till dem som ansåg att ett steg till vänster alltid kunde försvaras. Av några var han illa tåld för sin radikalism o sina skarptungade omdömen o repliker, men han hade många vänner o var en uppskattad medlem i sammanslutningar som Idun, Trettonsällskapet, Kråkorna o Frisinnade klubben. Han erhöll många vetenskapliga utmärkelser, men ledamot av VA, där han hade inflytelserika ovänner, blev han först som emeritus.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i VA. Självbiogr (D I a:l), StH:s arkiv. Brev från L i GUB, KB (brevsviter till hustrun, G Mittag-Leffler o V Rydberg), LUB (till bl a C M Furst o H Wallengren), RA, SS A, VA (till bl a B Lundgren), UUB, på Waldemarsudde (till Prins Eugen) o i Åbo akad:s bibi.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se H Pohle, Wilhelm Le-ches Schriften (Zeitschrift fiir Säugetier-kunde, Bd 2, 1927/29, Berlin, s 152—155); jfr E Stensiö, Tryckta arbeten (VAÅ 1928, Sthlm (tr Upps), s 354—356).

Källor och litteratur

Källor o litt: V Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige (Lychnos 1963/64 o 1965/66); Eugen, Vidare berätta breven (1946); A v Klinckowström, Klinckans minnen, 1—2 (1933—34); V v Kranier, Bran-tings på Norrtullsgatan (1939); M Leche Löfgren, Våra föräldrars värld (1934); dens, Upplevt (1959); G Lindgren, W L (SSEA 1928); LUM ... 1879 (1879); N E Loven, Musikminnen från hemmet, skolan o univ (Under Lundagårds kronor, 2, 1921); E Lönnberg, J W L (Proceedings of the Linnean society of London, Nov 1928 to May 1929, 1930); E Stensiö, JWL (VAÅ 1928); A Strindberg, Brev, ed T Eklund, 8 (1964); C-G Thomasson, StH 1878—1887. Matrikelbiografier (1969); S Tunberg, StH:s hist före 1950 (1957); Wer ist's? (1911). — Nekr:er över L i DN 30 jan, i GHT o SvD 31 jan 1927. — M Leche Löfgren, Darwinisten, folk-bildaren, radikalen (Min far. Ny saml, 1949).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Wilhelm E G Leche, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11112, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11112
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Wilhelm E G Leche, urn:sbl:11112, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se