Johan A Leffler

Född:1845-06-08 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1912-05-24 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Nationalekonom


Band 22 (1977-1979), sida 428.

Meriter

2 Leffler, Johan Anders, brorsons son till L. 1, f 8 juni 1845 i Gbg, Domk, d 24 maj 1912 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: mäklaren Johan Albrecht L o Maria Theresia Hegardt. Studier vid h elementarlärov i Gbg, studentex vid UU 13 maj 63, inskr där 15 maj 63, naturvetensk studier i Geneve o Paris ht 65—vt 66, extralär i naturhist vid nämnda lärov vt 67 (tf 30 jan 67), drev egendomen Stavlösa,. Orlunda, Ög, 69—74, inskr vid univ i Leipzig 74, Dr phil där våren 76 (muntlig ex 23 maj 76), höll föreläsn:ar i Gbg bl a i nationalekonomi på uppdrag av Gbgs undervisn:-fond vt 78—vt 79, vt 80 o ht 86, gav ensk undervisn i Gbg samma tid o vt 81, huvudlär i botanik vid Gbgs realgymnasium ht 79—vt 80, led av 1881 års postsparbanks-komm dec 81—dec 82, av styr för postsparbanken från 83, dir i Arbetarringens bank 83—86, sekr vid Lorénska stiftelsen från 85, led av FK 86—88 (led av tillf utsk 87), tf lär i nationalekonomi vid StH läsåren 88— 89 o 89—90, vt 92—vt 95 o ht 99—vt 02, sekr i Försäknfören 90—10, i riksdagens; särsk utsk nr 2 91, extra lär i nationaleko- rtomi o näringslagstiftn vid KTH från 7 juni '92. — LVVS 78.

G 20 juli 69 i Gbg, Domk, m Elisabeth (Betty) Kristina Dymling, f 6 nov 46 där, ibid, d 31 juli 73 på Stavlösa, dtr till grosshandl Carl Johan D o Laura Mathilda Gullbrandsson.

Biografi

Johan L växte upp i ett förmöget gbgshem. Han visade tidigt studiebegåvning o sändes till Uppsala, där han läste naturvetenskapliga ämnen, främst botanik. Av hälsoskäl tvingades han till utlandsvistelser men fortsatte studierna, bl a i Paris o Geneve, o kunde därtill f örkovra sig i språk. Med anledning av sin bräckliga hälsa beslöt L att ägna sig åt lantbruk o inköpte gården Stavlösa i Vadstenatrakten. Här bidrog han till att utveckla sockerindustrin o betodlingen, som några årtionden senare fick betydande omfattning i denna del av Östergötland.

Efter hustruns död 1873 lämnade L den direkta befattningen med jordbruket. Han begav sig ånyo till utlandet, närmast för att ta del av en ny metod för sockerfabrikation. Han drogs emellertid till studier i ekonomi o fick teoretisk utbildning vid univ i Leipzig 74—76 under bl a prof W Roscher, känd som grundare av den historiska skolan inom nationalekonomin. Studierna resulterade i en drsexamen i jordbruksvetenskap, nationalekonomi o botanik samt en avhandling om de sv sedelbankerna. Av betydelse för L blev också hans kontakter med medlemmarna i den nybildade Verein fur Sozialpolitik. Dessa s k katedersocialister ivrade, enl L:s egen karakteristik, för grundliga sociala o ekonomiska reformer, delvis genom aktivt statsingripande, men stod ifråga om den enskilda äganderätten i opposition mot de egentliga socialisterna. L:s studier o utlandskontakter skulle snart ge honom ett rikt verksamhetsfält som föreläsare i nationalekonomi o idéspridare inom kreditväsen o socialpolitik, områden där behovet av kvalificerad kunskap var stort i det dåtida Sverige.

L kallades hösten 77 till Gbg som föreläsare i nationalekonomi för den Renströmska fonden o arbetade nu också på en lärobok, avsedd att användas i anslutning till föreläsningarna o vid akademiska studier. Ett unikt tillfälle att komplettera sina teoretiska kunskaper med erfarenheter av tillämpad ekonomi fick L, då L O Smith — i färd med att formulera ett socialt program — gav honom i uppdrag att i de större europeiska länderna studera arbetarförhållanden med särskilt sikte på arbetarnas strävanden till självhjälp. L företog nu resor till Väst- o Mellaneuropas länder o tog del av olika sätt att stärka industriarbetarbefolkningens ekonomi (avlöningsreformer, kooperation, utspisningsorganisation med ångkök, sparbanksväsen, försäkringsväsen t ex vid det engelska arbetarförsäkringsbolaget Prudential etc). Efter hemkomsten 81 väckte han med några tidningsartiklar intresset för en sv motsvarighet till den engelska postsparbanken. En statlig fem-mannakommitté med L som ledamot o sekreterare tillsattes för att utreda frågan. Kommittéarbetet ledde till att postsparbanken kunde börja sin verksamhet med 84 års ingång. L utsågs till ledamot av styrelsen, ett uppdrag som han behöll under hela sin levnad.

81 kunde L ge ut läroboken i nationalekonomi. Året därpå organiserade han i samarbete med sin släkting prof Mittag-Leffler o bankdir J H Palme livförsäkringsbolaget Victoria, planerat för restriktiv utdelning på aktiekapitalet. — L hade även intresserat L O Smith för konsumentkooperationen. När förelöpare till denna rörelse uppträdde i Sverige, tog Smith med L:s medverkan 83 initiativ till en bank för arbetare. Denna kunde såsom ab Arbetarringens bank s å inleda verksamheten med L som direktör. Avsikten var att tillgodose kooperationens behov av ekonomiskt underlag, men anslutningen blev inte den väntade. Då man efter några år måste redovisa förlust o efter uppgivande av de kooperativa funktionerna rekonstruera företaget, avgick L i maj 86.

85 invaldes L i FK för Gbgs o Bohus län. I riksdagsarbetet företrädde han en liberal o frihandelsvänlig inställning men trädde tillbaka redan 88 för att under återstoden av sitt liv koncentrera sig på utbildning, forskning o skriftställen. Han var 88—02 under skilda perioder lärare i nationalekonomi vid Sthlms högskola o undervisade från 92 i nationalekonomi med näringslagstiftning vid Tekniska högskolan.

L hade som sekreterare i den Lorénska fonden inflytande på fördelningen av dess medel, som under 90-talet verksamt bidrog att främja de ekonomiska o sociala studierna i landet. Han var också utgivare av fondens skriftserie o vårdare av dess omfattande samhällsvetenskapliga boksamling. Liknande uppgifter hade han i Försäkringsföreningen, där han var sekreterare o redaktör för dess tidskrift.

Genom egna undersökningar bidrog L till kännedomen om arbetsförhållandena inom industrin, t ex med utredningarna om löner enligt vinstandelssystem (93) o om industriarbeterskornas löner o levnadsförhållanden (97). Dessa ledde till att han fick kommerskollegii uppdrag att leda den undersökning av bageriindustrin (publ 99), vilken betecknats som inledningen till sv socialstatistik. Han fortsatte också att genom flitigt medarbetarskap i tidskrifter, uppslagsverk o dagspress behandla ekonomiska problem o att i handböcker popularisera den nationalekonomiska vetenskapen. Representativa är uppsatserna i Ekonomiska samhällslifvet, ett flertal artiklar i Ekonomisk tidskrift samt handboken Nationalekonomiens grunddrag (02). I sin ekonomiska teori visar L knappast någon vetenskaplig originalitet men återger med betydande kunskaper, omdöme o doktrinär obundenhet de aktuella lärosatserna. I den debatt som mot sekelskiftet fördes mellan företrädare för en subjektiv o en objektiv värdelära anslöt han sig till de österrikiska gränsnytteteoretikernas uppfattning. Ett genomgående drag i hans skriftliga produktion o övriga verksamhet är intresset för socialpolitik o för praktiska tillämpningar av de ekonomiska teorierna i altruistiskt syfte.

L beskrivs som en anspråkslös o vänsäll man o var under sina sthlmsår vida känd i huvudstadens föreningsliv.

Författare

Olov Hölcke



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i GUB (till H Hedlund o G Steffen), KB (bl a till G Cassel, G Mittag-L o H Wieselgren), RA (till I Afzelius), UUB (bl a till Th M Fries o C Hartman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Botaniska arbeten se T O B N Krok, Bibliotheca botanica Suecana, Upps . . . 1925, s 385 f. — Die schwedischen Zettelbanken. Inauguraldissertation . . . Leipzig [1876]. 64 s. 2. Aufl 1879. 66 s, 1 tab. — Grundlinier till nationalekonomiken eller läran om folkens allmänna hushållning. Sthlm 1881. VIII, 128 s. — Om en sida af det moderna associationsväsendet, den s. k. kooperativa rörelsen (Ny svensk tidskrift, årg 3, 1882, Lund, s 1—19). — Om önskvärda reformer och nybildningar i vårt sparväsende (ibid, s 107—122). — Om postsparbanker (Läsning för svenska folket, N F, bd 16, 1884, Sthlm, s 81—93). — Om "kooperation" eller ekonomisk samverksamhet (ibid, s 163—190; även sep, 30 s). — Strödda uppsatser om svenska landtbruket. Gbg 1886. 59 s. [Sign; ur GHT.]

— Om föreningsväsendet inom jordbruksrörelsen (Berättelse öfver sextonde svenska landtbruksmötet i Stockholm 1886, Sthlm 1887, s 333—343). — Vanliga missförstånd i fråga om den s. k. handelsbalansen (Föreningen emot lifsmedeltullar, Uppsatser och meddelanden, bd 4, Sthlm 1887, s 1—10). — [Sign rec av F Åkerlund, Historiska anteckningar om Sveriges nötkreatursafvel, 1891] (HT, årg 11, 1891, Sthlm, Öfversikter och granskningar, s 86—88). — Om olika löneformer med särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem. Sthlm 1893. 178 s. (Skrifter utg af Lorénska stiftelsen, 8:1/2.) — Det ekonomiska samhällslifvet. Bd 1—2. Sthlm 1894—1902. (Tills med A Raplan mfl.) 1. 18 [91— ] 94. 468 s. 2. [1894—] 1902. 695 s.

— Zur Kenntnis von den Lebens- und Lohn-verhältnissen industrieller Arbeiterinnen in Stockholm. Sthlm 1897. 136 s, 13 tab. (Skr utg af Lorénska stiftelsen, 15.) — Undersökning af bagerierna i Sverige. På uppdrag af Kongl. kommerskollegium och under dess öfverinseende verkstäld. Sthlm 1899. LXV, 75 s. (Arbetsstatistik, [A] 1.) — Sedelbank- frågan. Ett uttalande för dagen. Sthlm 1901. 40 s. — Försäkringsväsendet (Sveriges land och folk, . . . utg G Sundbärg, Sthlm 1901, s 948—954; fr övers Sthlm 1900, s 482—488; eng övers Sthlm 1904, s 1040—49). — Nationalekonomiens grunddrag (L Rotschild, Handbok för köpmän, 2. omarb uppl, Sthlm [1896—] 1903, s 649—752; även sep, 1902, 109 s). — Bidrag i NT, årg 2, 1879, 10, 1887, N F, årg 3, 1890, Sthlm, Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, bd 4, 1881, 7, 1884, 9—13, 1886—1890, 16, 1893, 18—19, 1895—1896, Sthlm 1882—97, Ekonomisk tidskrift, årg 2, 1900, 5, 1903, Sthlm o i dagspressen. — Artiklar i NF, bd 7—15, Sthlm 1884—91, o i 2. uppl, bd 1—20, 22— 23, 26, 32—33, Sthlm 1904—22.

Utgivit: Försäkringsföreningens tidskrift, årg 13—34, 1890—1911, Sthlm; Meddelanden angående försäkringsväsendet i Sverige, årg 12—21, 1901—1910, Sthlm 1902—11.

Källor och litteratur

Källor o litt: Ink skriv:er 1892 (E 11:49), nr 54, o styr:prot för åren 1891—1894 (A 1:20), KTH:s arkiv, RA.

N Forssell, Sv postverkets hist, 1—2 (1936); A Gjöres, Stormar (1963), s 19 ff, 58; T Gårdlund, Knut Wicksell (1956); H8D 23 juli 1905 (1905); Krok; NF 16 (1912), sp 17 f; riksdagstryck 1886; W Sjölin, L O Smith, brännvinskung o socialreformator (1948). — Nekr:er över L i DN o SvD 25 maj 1912.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan A Leffler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Hölcke), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11131
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan A Leffler, urn:sbl:11131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Hölcke), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se