J Edvard Lehmann

Född:1862-08-19 – Danmark (i Köpenhamn)
Död:1930-03-23 – Danmark (i Sankt Markus)

Religionshistoriker


Band 22 (1977-1979), sida 444.

Meriter

Lehmann, Johannes Edvard, f 19 aug 1862 i Khvn, Garnisonskirken, d 23 mars 1930 där, S:t Markus. Föräldrar: prof Georg Carl Heinrich L o Claudine Hansine (Signe) Mackeprang. Mogenhetsex vid metropolitanskolan i Khvn 7 juli 80, inskr vid Khvns univ sept 80, ex philos 20 juni 81, cand theol 18 jan 86, inskr vid LU vt 86, disp i Khvn 20 april 96, dr phil 4 maj 96, jus docendi 4 maj 96, föreläste som privatdocent i religionshist o religionsfilosofi 96—00, docent i religionshist i Khvn 14 april 00, prof i teologi med undervisn:skyldighet i religionshist o religionsfilosofi vid Berlins univ 3 jan 10— 30 sept 13, sv medborgare 28 sept 13, prof i teologisk encyklopedi o teologiska prenotio-ner vid LU 5 dec 13 (uppehöll tjänsten från 1 sept) —27. — LVVS 17, LHVL 18, fil hedersdr vid LU 27 sept 18.

G 3 jan 96 i Frederiksberg, Danmark, m målarinnan Karen Marie Wiehe, f 12 okt 69 i Khvn, dp i Johannes kirke, d 17 sept 40 i Frederiksberg, dtr till skådespelaren o operasångaren Johan Henrik W o Fanny Petersen.

Biografi

Edvard L:s släkt var ursprungligen tysk men hade utvandrat till Danmark på 1700-talet. Den kom att innefatta många framstående akademiker o ämbetsmän. Hans far var läkare (oftalmolog o titulärprofessor) i Khvn, hans bror Carl L borgmästare i Khvn o hans son Jörgen L blev medicine professor i Gbg.

Sina universitetsstudier började L på teologiska fakulteten i Khvn. Hans avslutningsexamen där, cand theol, innebar oerhört mycket mer lärdom än en sv teol kand under de senaste femtio åren. Närmast motsvarade den en sv licentiat. Möjligen är det denna examen, som ligger bakom, att han senare uppgivits vara inte enbart filosofie utan även teologie doktor (t ex i prot från Teolog fak i Lund). Jämsides med teologin studerade L filosofi för Kristian Kroman o semitisk filologi för Frants Buhl. Den förre, av L kallad "Danmarks eneste rationelle Pædagog", kom att betyda mycket särskilt för hans uppfattning om pedagogik. L var missnöjd med sin egen skolgång men blev själv en framstående pedagog o pläderade i skriften Uppfostran till arbete (1909; även på danska o tyska) för ökad självverksamhet i skolan. L:s lärare Buhl är känd som islamforskare o som dansk pionjär för den litterärkritiska skolan inom den gammaltestamentliga exegetiken. Genom hela livet behöll L sitt intresse för Gamla testamentet o skrev flera uppsatser om Israels religion t ex i festskrifterna till Tegnér, Stave o Buhl o i boken Stället och vägen, vilken tillägnades Buhl.

Vt 1886 vistades L som stipendiat vid LU. Han trivdes utmärkt i Lund o fick. många vänner. Detta påverkade honom troligen, när han ett kvartssekel senare accepterade kallelse till Lund. De närmasteåren fram till 92 försörjde sig L som lärare i Khvn o Kalundborg, dock utan att släppa, studierna. Han skrev t ex ett arbete med titeln Den religiøse Følelses Natur og psycho-logiske Oprindelse og dens etiske Betydning (belönad med Khvns univ:s GM 90). Under denna tid studerade han också grekiska o latin med särskild tanke på deras nytta för religionshistorien.

92—96 fick L tack vare stipendier från Khvns univ o Carlsbergfonden möjlighet att studera utomlands: i Tyskland, Holland,. England, Frankrike o Italien. I Tyskland var han elev hos iranisterna K Geldner (Berlin) o F Justi (Marburg), egyptologen. A Erman, assyriologen H Zimmern, teologen A v Harnack o de klassiska filologerna. H Diels o H Usener. I sin bok Zarathustra I skriver L om de båda iranisterna: "Den utrættelige velvilje, hvormed disse tyske lærde år efter år tog sig af deres elev, har ikke blot lettet ham vejen igennem de gamle texter, men også givet ham så faste udgangspunkter for sin betragtning, at hart har turdet vove sig ud på disse farlige vande med en tillidsfuld følelse af dog til syvende og sidst at vaere vel fortøjet." I Holland fick han i Leiden lära sig allmän religionshistoria o religionsfenomenologi för G P Tiele o Ghantepie de la Saussaye. 96 kunde L framlägga sin doktorsavhandling Om Forholdet mellem Religion og Kultur i Avesta för den filosofiska fakulteten i Khvn. Om denna säger han själv senare (i Zara-thustra II): "Det lille ungdomsskrift må dermed betragtes som værende ude af sagaen". Med ordet "dermed" menas: genom den revision som L gjort av sin framställning delvis på grund av kritik o hjälp från indologen S Sorensen.

I o med att L 00 blev docent i religionshistoria i Khvn, blev han den förste universitetsläraren i detta ämne i Danmark. Religionshistorien var ju ett ganska ungt ämne. Dock kunde han inte försörja sig o sin familj på de 1.500 kr om året, som docentlönen utgjorde. Han blev därför tvungen att resa omkring som föredragshållare, o tack vare hans gedigna o mångsidiga bildning samt hans pedagogiska förmåga lyckades hans populärvetenskapliga verksamhet mycket bra.

L blev också den förste professorn i religionshistoria o religionsfilosofi i Berlin, när han kallades dit 10. Man kan säga, att han också blev den förste professorn i religionshistoria i Lund, när han kallades dit 13. Tjänsten i Berlin fick L genom att han publicerat sig på tyska. Bland L:s tyskspråkiga skrifter märkes först framställningen av grekisk, indisk o persisk religion i 2:a uppl av Lehrbuch der Religionsgeschichte, utgiven av Chantepie de la Saussaye 97. Även i 3:e uppl 05 var L medarbetare för indisk o persisk religion, medan han tillsammans med A Bertholet själv blev utgivare av samma verks 4:e uppl 24—25. Däri skrev han då också det lärdomshistoriska avsnittet Zur Geschichte der Religionsgeschichte, det religionsfenomenologiska Erscheinungs- und Ideenwelt der Religion samt — liksom i tidigare upplagor — avsnittet Die Perser. Redan 06 hade L medverkat i Die Kultur der Gegenwart med framställningen om Die Anfänge der Religion und die Religion der primitiven Völker, 10 hade han i Die Religion in Geschichte und Gegenwart skrivit religionsfenomenologi med den stora artikeln Erscheinungswelt der Religion, o 12 utgav han i Leipzig Textbuch zur Religions-Geschichte (2:a uppl 22). Ytterligare ett par större verk av L översattes från danska till tyska, nämligen Mystik i Hedenskab og Kristendom (på danska 04, flera tyska upplagor, övers även till holländska, engelska, svenska o spanska) o Buddha, hans Lære og dens Gærning (på danska 07, tyska 11, två revid danska upplagor).

Vid LU inrättades 13 den nya professuren i "teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner". L utsågs jämte M P:son Nilsson o E Liljeqvist som sakkunnig för två sökande till tjänsten, nämligen E Reuterskiöld o T Segerstedt, vilka emellertid båda tog tillbaka sina ansökningar. L, som från 1 sept 13 uppehöll tjänsten, kallades nu till professuren. Absolut enighet rådde inte om vad som skulle förstås med professurens ämnesnamn. Den teologiska encyklopedin skulle ge en framställning av teologins uppgift o metod o de olika teologiska disciplinernas omfattning o vetenskapliga uppgifter. Beträffande de teologiska prenotio-nerna menade en av L:s sakkunniga, Samuel Fries, att de även skulle innefatta apologetik. Därför granskade han L:s författarskap även ur den synpunkten o fann, att kompetensen i detta avseende inte var så uppenbar, "som jag har anledning antaga universitetsstatuterna åsyfta". Att L inte varit så apologetisk betraktas nog numera som hedersamt. Nilsson åberopade riksdagen o ecklesiastikministern för uppfattningen, att professuren egentligen avsåg religionshistoria o religionsfilosofi. Bland de sakkunniga för L var även dåv prof Nathan Söderblom, o denne skrev om L, att han intog "obestritt en av de främsta platserna i samtiden", vad religionshistoria beträffade. F ö var alla utlåtandena mycket korta. De sakkunniga hade bara haft en månad på sig, från 6 sept till 6 okt 13. Den 16 dec framförde så dekanus en välkomsthälsning till L, som då för första gången var närvarande vid ett fakultetssammanträde. Under vt 14 ledde L förutom den religionshistoriska undervisningen varannan torsdag "kostnadsfritt proseminarium i religionsfilosofi" (enl univ:kat).

Som religionshistoriker var L ett barn av sin tid, dvs evolutionist, o räknade med bestämda stadier i religionemas utveckling. Lägst stod enligt honom naturreligionerna med sin makttro, sedan kom kult- o moralreligioner o sist i utvecklingen frälsningsreligionema. Gudar uppkom egentligen först när männsikor blev bofasta o utvecklade en bestämd samhällsordning. För monoteismen skulle det finnas tre vägar: genom prästerlig teologi, profetisk verksamhet o filosofiskt tänkande. Evolutionismen kommer också fram i L:s framställning av iransk religion, där han menade sig kunna skala fram en ursprunglig folktro i t ex föreställningarna om de avlidnas andar (fravashi'erna), även om han inte ville räknas till "animismens lyrikere". L:s stil är f ö i huvudverket Zarathustra liksom annars närmast essäistisk.

L var en ytterst bildad humanist o kulturpersonlighet. Han intresserade sig för många ting utanför religionshistorien: samtida litteratur, kvinnans ställning, filantropi, lärdomshistoria, Kierkegaard o Grundtvig. Man har tom sagt, att hans arbete om Grundtvig 27 "betegner vistnok et Højdepunkt indenfor hans Produktion" (Buhl). Han lär också ha varit en fascinerande föreläsare o predikant. När L avgick från sin tjänst i Lund, fick han av elever o kollegor mottaga en festskrift Religionshistoriska studier tillägnade E L den 19. Augusti 1927.

Författare

Sven S Hartman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o från L i Det kongel Bibi, Khvn. Strödda brev från L i GUB, KB, LUB, SA (till H Schiick) o UUB. I UUB även c:a 140 brev till N Söderblom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1896—1925 se LUM 1924—1925, Lund 1925, s 160—165. —Myter och sagor på väg genom världen. Sthlm 1925. 219 s. — Religionerna. Kortfattad religionshistoria. 4., oförändrade uppl Lund 1928. 89 s. 5.-6., oförändrade uppl 1939. [2. tr] 1944. 7. uppl Lund (tr Malmö) 1946. 92 s. [2.-3. tr] 1948, 1952. 8. uppl 1956. 88 s. — Religionens värld. I mänskligheten. I människosjälen. Sthlm 1926. 163 s. (Natur och kultur, 58.) — H. C. Andersen och hans sagor (H G Andersen, Sagor och berättelser, bd 1, Malmö 1926, s 7—46; [2. uppl] 1930, s 7— 39; [3. uppl] 1937, s 7—46). — Möderne Skoletanker. Utg af Folkeuniversitetsudvalget. Khvn 1926. 16 s. (Grundrids ved folkelig Universitetsundervisning, 349.) — Grundtvig och det danska fromhetslivet. Med urval ur skaldens profana och kyrkliga diktning. Sthlm (tr Upps) 1927. 269 s, 3 pl-bl. ([Omsl:] Modern religionspsykologi, 5.) Övers Khvn 1929, 250 s. — Persisk kultur (Orientens forntidskultur, bd 1, Sthlm 1927, s 161—195). — Kvinden som praest. Religionshistorisk studie (NT, N S, årg 3, 1927, Sthlm, s 215—226). — Bland fransmän och italienare. Resereflexioner. Upps 1928. 191 s. — Buddha. Hans liv och gärning. Malmö . . . 1928. 285 s, 16 pl. Baltiska förlagets populärvetenskapliga serie.) — Bidr i Gads danske Magasin, Ny Raekke, Aarg 19—24, 1925—1930, Khvn.

Redigerat: Ljus, A:l-4, B:l-4, Malmö 1925-27 (tills med H Wallengren); Baltiska förlagets populärvetenskapliga serie, Malmö 1927-29 (d:o); Illustrerad världshistoria, bd 1-6, Malmö 1936-39 (tills med J Ostrup mfl).

Källor och litteratur

Källor o litt: Teol fakultetens vid LU prot 1913-1914. — V Granbech, biogr över L i Festskr udgivet af Kobenhavns univ i anledn af univ:s årsfest nov 1930 (1930); In memo-riam E L (Gads Danske Magasin 1930); LUM 1924-1925 (1925); J Pedersen, E L (DBL 14, 1938).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Edvard Lehmann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven S Hartman), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Edvard Lehmann, urn:sbl:11137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven S Hartman), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se