Johan (Jahan) Leijoncrona

Död:1687-08-24 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Skräddare, Överhovintendent


Band 22 (1977-1979), sida 459.

Meriter

1 Leijoncrona, Johan (Jahan), före adl Holm, d 24 aug 1687, begr 19 aug 1688 i Uppsala domkyrka[1]. Fader: kronobonden o ryttaren för Närlinge, Björklinge, Upps, Olof Andersson Holm. Skräddare vid hovet 42, livskräddare 44, hovskräddare 45, främste kammartjänare (överkammartjänare) o klädmästare över stora o lilla klädkammaren '9 aug 49, maitre de Garde Robe 10 jan 52, hovintendent o hovräntmästare 24 jan 53, adl 16 juli 53 (introd 6 juni 54), intendent vid Kristinas underhållsländer 28 maj 54, hovintendent hos Karl X Gustav 2 juli 55, generalkommissarie hos Kristina 20 sept 55, överhovintendent 67.

G 8 febr 46 i Sthlm, Ty, m Barbara Dorothea Crumbygel, f 27 i Dresden, d 22 jan 91 på Söderfors, Söderfors, Upps, dtr till kurfurstliga lantdomaren Christoffer G o Regina Cammerath.

Biografi

L:s uppgift som hovskräddare bestod till en början i att förse drottning Kristina med en rikhaltig garderob o hennes pager, lakejer, trumslagare, pukslagare o livknekt med livréer. Härtill kom komediant- o balettdräkter, sorgdräkter, då hovet skulle "draga svart", o avskedskläder åt dem som lämnade hovet. Men uppgifterna växte. Då M G De la Gardie skulle företa sin ambassad till Frankrike 1646, utrustade L hans "hovbetjänte" med "chamarrerade" livréer av guldkläde med guld i svarta "silkesposamenter". Till Kristinas kröning företog L själv en inköpsresa till Paris, där han råkade mitt upp i de oroligheter, som skakade huvudstaden under frondeupproret.

L:s arbete drog givetvis dryga kostnader, då han inte bara skulle fylla behovet av vardagskläder utan också tillfredsställa drottningens nycker i fråga om "allehanda courieuse assortementer till solenniteter", i synnerhet då hovfolket dagligen föröktes o "med kostelige kläder bleve beklädde" (Likv 94:154). L hade dock en sällspord förmåga att anskaffa pengar, då hovkassan inte räckte till, vilket i sin tur gjorde, att drottningen för att hålla honom skadeslös försåg honom med guld o juveler, hemmansräntor o också t ex med rätt till egen utmyntning av kopparplåtar vid Avesta bruk. Som hovintendent o hovräntmästtare fick han uppsikten över hovhushållet med alla dess "appartinentier": kök, källare, bageri, konditori, fatbursstuga, husgeråds- o klädkammare, silverkammare, konstkammare o de kungliga ladu-, humle- o trädgårdarna o sist men inte minst över "de medel och inkomster", som förordnades till hovets underhåll o förtäring.

Att L:s upphöjelse i adligt stånd väckte den gamla sv adelns missnöje förefaller troligt, även om den bekanta uppgiften om kammarherre Klas Baners protest mot att "gå kamrat med en fotraliserader skräddaresax" (HSH 9) torde vara en 1800-talsprodukt av A L Stierneld (Ahnlund; Hildebrand). I varje fall är påståendet att L skulle ha erhållit tjänstefrihet under Kristinas sista regeringsår o under Karl Gustavs hela regeringstid felaktigt. Hans verksamhet fortsatte som vanligt också under den nye kungen, som lånade 12 000 rdr av honom till sin kröning, lät honom ombesörja vissa kröningsbestyr men såg till att han inte fick lika fria händer i ekonomiska ting som förr. Som Kristinas generalkommissarie skötte L efter tronavsägelsen hennes affärer o företog för hennes räkning vidsträckta resor genom Europa, besökte henne i Bryssel 55, i Rom 60 o i Hamburg 68. Under förra hälften av 60-talet försvinner han ur de sv hovstatsräkenskaperna men finns upptagen i räkenskaperna för Kristinas underhållsländer. Under denna tid lät han titulera sig överintendent. 67 dyker han emellertid ånyo upp i de sv hovräkenskaperna, nu som överhovintendent. Någon större förändring synes därvid inte ha inträtt i hans verksamhet. Han klädde upp lärdomsstaten i Lund inför invigningen av universitetet 68 o försåg kungens pager med en ny omgång livréer till julen 69.

Redan under 60- o 70-talen hade L varit inblandad i enstaka rättegångsprocesser, men på 80-talet blev hans processlystnad allt mer framträdande. Denna gällde främst hans jordinnehav, som han byggt upp genom donationer, exspektanser, köp, tillpantning o byten o som han huvudsakligen koncentrerade till sin uppländska hembygd. På denna grund hade han bildat tre säterier Närlinge, Untra (i Söderfors) o Lindsbro (i Våla). Genom intriger lyckades han dessutom komma över Söderfors ankarbruk. Kring hans transaktioner uppstod en härva av tvister, där han både av bönder o ståndsbröder anklagades för intrång i livstidsfriheter, olaga köp, ofullgånget byte, kränkning av ägogränser, åverkan på annans mark, beslag av boskap, övervåld på tjänstefolk o tom mordbrand. Särskilt vidlyftig blev en process mellan honom o Hedesundaböndema, företrädda av hans syssling Erik Jönsson i Holm. I den fick bönderna till slut rätt. Det var på tal om denna aktion som guvernören Carl Sparre skrev (till Svea hovrätt), att L:s enda avsikt var "att med besvärliga rättegångar och uppehållande" uttrötta och utarma bönderna. Inte mindre hårt blev omdömet, då L dömdes till kyrkoböter "för det han drivit och K Maj:t så ofta besvärat med en så oskälig aktion och kvalt så månge domar" (RR 31 aug 82). — Stormarna utanför hemmet synes inte ha berört familjelivet, ty med sin hustru skall L ha levat "i ett ljuveligit äkta [förjbund" (Biographica L 10 a).

Som sina samtida inom adeln drabbades L av reduktionen. Vissa indragningar skedde under hans livstid, andra inträffade efter hans död. Längst utdragen blev granskningen av hans byten, som klarerades med kammarkollegium först en bra bit in på 1820-talet.

Författare

Nils Sylvan



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv i KB (bl a handhar ang. drottning Kristinas hovhålln o L:s befattn vid Karl X Gustavs hov 1655—60). L:s brevkonc,. brev till L o 3 vol ang Leijoncronska processen vid Söderfors bruk m m i Stora Kopparbergs bergslags ab:s centralarkiv, Falun. Strödda brev från L i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: K koncept 819, K 563— 566, Svea hovrätts arkiv: huvudarkivet Alal: 35—37, Bila: 39, 58, 60, EVIa2aa: 136:18, 179:6, 225:14, 242:8, 287:10,. 329: 7, 394: 17, 398: 20 o 22, renoverade häradsrätts- o lagmansrättsdomböcker, Justitie-revisionen: revisionsakt 2 april 1667 o 21 dec 1723, utslagshandkar 19 maj 1674 o 23 dec 1684, Skogskommissioner: Äldre kommittéarkiv nr 141 o 142, Kammarkollegii kansliarkiv: Ala: 28, Bllal: 68, Mantalslängder för Uppland 1642—43 o 1651, Jordeböcker för Livge-dinget 1642, Byteskontorets arkiv: FILT: 338,. Bergskollegii registr 1702, Topografica 38, Reduktionskollegii arkiv: Fl: 199, Sv donationskontorets arkiv: Fil: 222, Köpegods-kontorets arkiv: FVI: 157, Reduktionskommissionens i Uppland arkiv: akt 802, Riksens ständers kommissions över reduktions-o likvidationsverken arkiv: Fl: 12: akt 256, Likvidationer 94: 154, Biographica: L 10 a,. L 17 a—b o S 42, Enskilda samkar: E 293, E 1178 f, E 1476, E 8162 o E 8401, allt i RA; Rullor för Upplands kavalleri 1622: 2r 1622—23, KrA; D 678, D 692, Adelsbrev nr 34, Autografsaml, N Rubenius, Anteckn:ar under resor med Jean Leijoncrona (L:s son) i M 262, KB; Civilakter 1660-1730: 1673:41, 1678: 114, 1678: 160, 1683:503, 1684:503 o-17 nov 1700, SSA; Hovstatsräkenskaper: I: 18, 21, 69—71, 83, 85 o 87, SIA; Uppsala länsstyrelses arkiv: landskansliet D IVa: 45, Björklinge kyrkoräkenskaper LI: 1—2, ULA; X 240 o Y: la, UUB.

AdRP 5: 1 (1873), 8—10 (1886—93); B v Bonsdorff, Porträtt föreställande Jan Leijoncrona (Finskt museum 1960, s 11—35); É W Dahlgren, Järnvräkeri o järnstämpling' (1930); J Ekeblad, Bref, 2 (1915), s 196, 214; A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 9—101 (1901), 14 (1901) o 17 (1902); Frälseg 1: 2 (1931); O Granberg, Raphaél Trichet Du Fresne o J L (PHT 1921); dens, Jan Holm L. (Bonniers veckotidn 1925, nr 7, s 22 f); A. Grape, Ihreska handskr:saml, 2 (1949), s 637; A Hahr, Två nya Bourdon-porträtt (VSLÅ 1921); Hist märkwärdigheter . . ., ed S Loenbom, 3 (1775), s 173; HSH 9 (1821), s 150 ff; Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (Lychnos-bibl, 13, 1952); H Munktell, Till frågan om böndernas ställn vid 1600-talets mitt (HT 1943), s 65; S I Olofsson, Carl X Gustaf (1961), s 269, 279; S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (Lychnos-bibl, 12, 1951), s 45; R Sjöberg, Drottning Christina o hennes samtid (1925), s 206; SRP 12 (1909), s 137, 15 (1920), s 289, 412 f, 16 (1923), s 396; S Stolpe, Drottning Kristina [, 1] (1960), s 116; Sveriges hist till våra dagar, 7 (1926), s 174; Sv folket genom tiderna, 4 (1939), s 321 f, 334; H Wieselgren, Drottning Kristinas bibliotek o bibliotekarier före hennes bosättn i Rom ... (VHAAH 33, N F, 13:2, 1901), bl a s 70 f. — N Ahnlund, "Kejsardömet Skandinavien" (HT 1934), s 270; Frälseg 1:2—4:3 (1931—76); B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskn (1961), s 39; J Grönstedt, Sv hoffester, 1 (1911), s 76, 142; S Sjöberg, Söderfors (1956), s 59—64.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Därefter nedsatt i familjegraven i Björklinge kyrka, 2017-05-30


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Jahan) Leijoncrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Sylvan), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11152
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Jahan) Leijoncrona, urn:sbl:11152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Sylvan), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se