Paul Ludvig (Landsberg) Leijonsparre

Född:1657-08-11 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1733 – Nikolai församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Arméofficer


Band 22 (1977-1979), sida 506.

Meriter

Leijonsparre, Paul Ludvig, före adl Landsberg, f 11 aug 1657 i Sthlm, d 1733 där (ringn 22 juli, Nik). Föräldrar: borgaren o snickarmästaren Rasmus Landsberg o Anna Eriksdtr Sperre. Volontär vid fortifik 74, lärkonduktör där 75, konduktör 80, löjtn 83, k brev om fortfikationskaptens lön 12 nov 85, förordn att inspektera fortifikationsarbetet i Karlskrona, Kalmar o Karlshamn 2 mars 88, adl 10 april 89, generalkvartermästarlöjtn 30 maj 94, tf dir över fortifikationsväsendet 23 april 06, generalkvartermästare 12 okt 11, deltog i riksdagarna 23, 26 o 31.

G 26 aug 86 i Sthlm, Ty, m Christina Steinberg, dp 7 aug 61 där, ibid, d 36 där (ringn 18 febr, Ty), dtr till kryddkramhandl Dietrich (Didrik) S o Maria Standert.

Biografi

L berättar i sin levnadsbeskrivning att han i sin späda ungdom lärde sig läsa o skriva, o då han visade fallenhet för matematik o fortifikation, fortsatte han att utbilda sig, tills han 1675 vid 18 års ålder fick visa upp sina prov för generalkvartermästare Erik Dahlbergh, som antog honom till lärkonduktör vid fortifikationen. Han följde armén i det skånska kriget o byggde skansar vid Kristianstad, o efter krigets slut deltog han i fortifikationsarbetena i Landskrona o Wismar. Han biträdde Dahlbergh i fortifikationskontoret, följde honom på en inspektionsresa till Finland o Estland o företog 83—86 en studieresa till Holland, Frankrike o Tyskland.

Dahlbergh uttalade sin belåtenhet med L: "en kapabel man och ritade över måttan väl", o efter hemkomsten gick L:s avancemang snabbt. Han stationerades 88 som fortifikationsbefälhavare i Karlskrona med uppdrag att utarbeta en ny stads- o fästningsplan med en bastionerad mur som skilde flottstationen från örlogsvarvet. Planen fastställdes 94 av Karl XI. Samtidigt fortsatte L fästningsbyggandet på Drottningskär o Kungsholmen.

L, som 89 adlats, utnämndes 94 till generalkvartermästarlöjtnant med inspektion över Gbg, Nya Älvsborg, Bohus o Marstrand.

I Gbg gjorde L sin främsta insats. Han blev "den andlige fadern för 1700-talets byggnadsledning" i staden (Bæckström). Han avslutade arbetet med skansen Kronan, uppgjorde en stadsplan för Nya varvet o med hjälp av krigsfångar satte han Gbgs fästning i försvarstillstånd under kriget. Samtidigt arbetade han med flera civila byggnadsverk: han gjorde en skiss till Tyska kyrkans tornspira, uppförde en bro vid hamnen o ritade slakthus o fiskarbodar. Efter L:s ritningar fick Kungsporten sin form i sten.

Efter generalkvartermästare C M Stuarts död anförtroddes L 06 ad interim direktionen över alla fästningsbyggnader i Sverige o dess underliggande provinser. Då förhållandet blev spänt mellan L o hans närmaste medtävlare Jakob Eldstiema, utsåg Karl XII i stället M Palmqvist till chef för fortifikationen. År 11 fick L formell fullmakt som generalkvartermästare. Även i fortsättningen åtnjöt han kungens fulla förtroende, o under de sista krigsåren utförde han med knappa medel omfattande befästningsarbeten i Bohusläns skärgård. I juli 17 deltog han i avvärjandet av Tordenskiolds angrepp mot Strömstad.

L var en mycket skicklig fästningsbyggare, upplärd i Dahlberghs skola, o en klok, kraftfull o rörlig chef — Casten Feif skrev 17 om den 60-årige L att han "springer i bergen [vid Strömstad] hela dagen som en bock". L har utfört ett stort antal ritningar till befästningar o till militär o civil arkitektur.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ritn:ar av L i KrA. Brev från L till R J v Fersen i Stavsundsarkivet, RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Paul Ludvig Leijonsparres egenhändiga anteckningar om sitt lefnads-lopp (Handlingar til konung Carl XI :s historia, [utg S Loenbom,] saml 7, Sthlm 1766, s 143—173).

Källor och litteratur

Källor o litt: L:s meritförteckn 1715, UUB (X 240). A Backström, Studier i Gbgs bygg-nadshist före 1814 (1923); J Bromé, Karlskrona stads hist, 1 (1930); Fortifik, 6:2 (1919); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist . . . [, 2—3] (1915—19); SKL.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paul Ludvig (Landsberg) Leijonsparre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11182
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paul Ludvig (Landsberg) Leijonsparre, urn:sbl:11182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se