N Erik Lenander

Född:1883-04-16 – Västerviks församling, Kalmar län
Död:1956-03-09 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Industriidkare, Gruvingenjör


Band 22 (1977-1979), sida 539.

Meriter

Lenander, Nils Erik, f 16 april 1883 i Västervik, d 9 mars 1956 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: köpmannen Carl Emil L o Amalia Victoria Nordfeldt. Mogenhetsex vid h a l i Linköping vt 01, inskr vid UU ht 01—vt 04, tillf elev vid Bergshögskolan 24 okt 04—05, gruving vid Imbatem goldfields, Ashanti, Afrika, 06—07, gruving o övering vid Orkla grube-ab, Lokken verk, Norge, 07—10, disponent vid ab Ryllshytte zink- o blygruvor, Garpenberg, Kopp, 10—12, disponent vid Orkla grube-ab 12—22, VD där 22—38 (led av styr 15—38), ägare av o ordf i styr för ab Industrimetoder, Sthlm, från 38, led av styr för ab Smålands Taberg, Sthlm, från 39, för Sv diamantbergborrnings ab från 40, för Skandinaviska gruv ab 41—44, ordf i styr för Byggnadsab Contractor från 48, led av styr för Fabriksab Talcum 53—56.

G 8 okt 07 i Trondheim m Hermanna Henrikke (Minken) Torp, f 9 nov 84 i Bergen, d 18 dec 66 i Danderyd, Sth, dtr till köpmannen Nils Svenning Frederik T o Anna Dorothea Schelderup Landmark.

Biografi

Efter grundlig bergsteknisk utbildning i Uppsala o Sthlm var Erik L en kortare tid gruvingenjör vid ett engelskt guldföretag i Västafrika. 1907 anställdes han av ett svenskt-norskt bolag, Orkla grube-ab, som gruvingenjör i Løkken vid floden Orkla i Norge. Fyndigheter av kopparhaltig svavelkis o ny teknik möjliggjorde lönande stordrift där. Men avsevärd kapitalinsats krävdes, ej minst för elkraft till gruvdrift o malmbana till hamn. Bankdirektör M Wallenberg, som tillhörde styrelsen, måste p g a den ekonomiska världskrisen ordna lån på kärva villkor hos firman L Possehl & Co i Lübeck. Därigenom kom bolaget under tyskt inflytande o fick från 08 en tysk teknisk direktör, dr Friedrich Esser, som snart blev VD. L kvarstod en tid som överingenjör men flyttade 10 till Garpenberg i Dalarna som disponent för ab Ryllshytte zink- o blygruvor, en av Wallenbergs äldsta gruvaffärer. Ryllshyttan hade gått med förlust flera år o det var på Essers rekommendation, som L efterträdde den avskedade disponenten.

Sommaren 10 var anläggningarna i Lokken så klara, att egentlig drift kunde börja. Den betecknades emellertid sedermera av L som, milt sagt, en teknisk skandal. Rörelsekapitalet var förbrukat redan 11, o reverslån måste tillgripas. I slutet av november brann anrikningsverket med driftstopp som följd. Brandförsäkringsvärdet var långt under återanskaffningsvärdet. L tillkallades då personligen av Wallenberg för att granska driftsförhållandena. Samtidigt ombads A Nachmanson att granska det affärsmässiga under Essers förvaltning. Resultatet blev att Wallenberg 26 mars 12 genomdrev Essers avskedande, L utsågs till disponent, Nachmanson blev VD o Wallenberg styrelsens ordförande (13—45).

Den nya regimen började genast rekonstruera företaget, o L bildade en teknisk expertgrupp, som planerade nytt anrikningsverk o effektiv drift. Företaget fick lösas dyrt från Essers försäljningskontrakt; firman Possehl upphörde senare med generalagenturen o sålde sina aktier. Det nya anrikningsverket i armerad betong blev färdigt i slutet av 12, o driften i Lokken kom igång 13, vartefter Orkla grube-ab började gå med vinst. Nya kisfyndigheter gjorde, att man s å öppnade ett schakt till, "Wallenbergs-schaktet". L föranstaltade om laboratorieundersökningar för att finna metoder att få ut mer av kisens beståndsdelar. Han fick också snart goda internationella förbindelser genom nästan årliga resor i Europa o USA. 14 fördubblades aktiekapitalet till 14 milj kr. Vid krigsutbrottet vidtog L genast åtgärder för att trygga existensen för de anställda o deras familjer. Varor köptes upp, o ett lokalt ransoneringssystem infördes. Kis-exporten upprätthölls första krigsåren. 15 bildades Rederiaktieselskabet 'Orkla med 4 skepp, släpbåtar m m.

För att tillförsäkra Orkla rätten till Ramén-Beskowska kopparextraktionsmetoden (klorerande rostning av kisbränder) etablerades 15 som dotterföretag ab Ramens patenter, Helsingborg (från 20 i Uppsala) med uppfinnaren A Ramen som chef. Detta bolag sammanslogs 22 med ab Gröndals patenter (bl a anrikningsmetoder). Orkla anlade 15 också ett extraktionsverk, ab Oskarshamns kopparverk. 22 blev L Orkla-koncernens VD, o Nachmanson kvarstod endast som "jourhavande direktör". Styrelsen utgjordes nu blott av Wallenberg, Nachmanson, L o godsägare F M Treschow.

L arbetade mycket på att finna en metod för framställning av elementärt svavel av kis utan att övriga beståndsdelar förlorades, en fråga som var av internationell betydelse. Han samarbetade särskilt med det engelska bolaget Mason & Barry Ltd o fick forskningen överförd till deras gruvor i Portugal 25. I experimentverksamheten deltog också det spansk-engelska gruvbolaget Rio Tinto Co Ltd, som engagerat L som "techni-cal adviser". När försöken blev utan resultat, flyttade L dem först till Oskarshamnsverket o hösten 27 till Lokken verk. Där fördes experimenten slutligen genom ett av L lett kvalificerat team till positivt resultat 29. Den s k Orkla-metoden patenterades av L o ingenjör I Ryen, idégivare till själva principen. L lät genast uppföra ett stort svavelverk i Thamshavn vid Trondheimsfjorden, som förenades med Lokken verk genom en 25,9 km lång elektrisk järnväg, f ö Norges första. Driften började 1 nov 31, först med en produktion av 70 000 ton svavel o skärsten (35 % Cu-koncentrat) men 36—37 utvidgad till 100 000 ton. Smältverket torde länge ha varit världens största. Metoden exploaterades av Orkla- o Rio Tinto-koncer-nerna gemensamt. Orklas försäljning sköttes 31-—34 av R Wallbergs handelsab men övertogs därefter av Patent ab Gröndal-Ramén, som då ombildades till ab Industrimetoder, Sthlm. 35 slöt Orkla genom ab Industrimetoder ett kontrakt med Sovjetunionen om projektering av ett svavelverk i Ural, o Orkla mottog då besök i Thamshavn o Lekken av tre ryska tekniker.

L var en framstående administratör o tekniker. 35 invaldes han i Det Kgl Norske Videnskabers Selskab. När forskningsarbetet slutförts o en förstklassig industri av internationell betydelse skapats, ansåg L sin huvuduppgift i Orkla-koncernen avslutad. 1 okt 38 lämnade han sin post o flyttade till Sthlm, där han övertog ab Industrimetoder som malmförsäljnings- o konsultföretag för malmanrikning o metallurgiska processer. L blev också intressent i Sv diamantbergborr-nings ab med dotterföretaget ab Elektrisk malmletning, som företog geologiska undersökningar även åt Orkla-koncernen.

Vid andra världskrigets utbrott blev L till mycket stor hjälp för de ledande norska politiker o statsmän, som kom till Sthlm. Han gjorde också stora insatser i kommittén för sv Norge-hjälpen.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Utsiktene for den norske svovelkis på verdensmarkedet (Tidsskrift for kjemi og bergvesen, aarg 4, 1924, Kristiania, 4:o, s 166—168; även i Tekniskt ukeblad, aarg 42, 1924, Kristiania, 4:o, s 485 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: O Gasslander, Bank o industriellt genombrott. Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1—2 (1956—59); G Inde-betou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); A L[ennin]g, N E L (Sv uppslagsbok, 17, 1950); N S Lundström, 1883 års män (1927); Lokken verk. En norsk grube gjennom 300 år (1954); Orkla grube-ab (Tidsskrift for kjemi og bergvesen 1932, nr 9); Väv, Sthlmsdelen (1945); Vem är vem inom handel o industri? 1944—1945 (1944); T Vogt, N E L in memoriam (Tidsskrift for kjemi og bergvesen 1956, nr 10).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Erik Lenander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11220
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Erik Lenander, urn:sbl:11220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se