Karl G Lennander

Född:1857-05-20 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1908-03-15 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Kirurg, Obstetriker


Band 22 (1977-1979), sida 547.

Meriter

Lennander, Karl Gustaf, f 20 maj 1857 i Kristianstad, f 15 mars 1908 i Uppsala. Föräldrar: förste konstapeln vid Wendes art:reg Nils August L o Else (Elisabeth) Billing. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 1 juni 75, inskr vid UU 16 sept 75, med fil ex 14 dec 76, amanuens vid farmakolog instit ht 78—ht 80, MK 12 mars 81, andre läk vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn 84—85, amanuens vid Serafimerlasa-rettets kirurg poliklinik o klinik 11 nov 85— 22 dec 87, ML vid Kl 30 jan 86, leg läk 1 febr 86, disp vid UU 14 dec 87, doc i kirurgi där 16 jan 88, MD 29 maj 88, tf prof i kirurgi o obstetrik 1 sept 88—31 jan 91, prof i samma ämnen 31 jan 91, endast i kirurgi från 28 sept 93, allt vid UU. — LVS 93, LVVS 02, LVA 05. — Ogift.

Biografi

Karl L:s far avled i kolera när L var späd. Modern flyttade till Gbg, där L växte upp. Hon förblev hans ständiga följeslagare genom livet o överlevde honom. L bildade aldrig familj.

L visade tidigt naturvetenskaplig läggning

0 förvärvade redan som skolpojke goda kunskaper i botanik. Han gladdes livet igenom åt blommor o växtlighet. L:s första uppsatser rörde droger o kom från farmakologiska institutionen, där han var amanuens

1 två o ett halvt år. När han gick de kliniska kurserna, blev emellertid kirurgin en allt uppslukande lidelse. Redan som medicine kandidat var han känd för hejdlös arbetsförmåga med ensidig inriktning på att bli ki- rurg. Kirurgisk skolning fick han på Serafi-merlasarettet hos sin sex år äldre vän J Berg (bd 3).

Genom C B Mestertons sjuklighet såg professuren i kirurgi o obstetrik i Uppsala ut att bli ledig. L utsågs, 31-årig, att uppehålla tjänsten fr o m ht 1888, Inom sv kirurgi började en ny o stor epok. L tog genast steget från antiseptik till aseptik. Varje detalj i det aseptiska programmet granskades; steriliseringsapparater o desinfektionsmedel prövades o bedömdes. Det nya inom kirurgin var bukkirurgi. I okt 90 skrev han till J Berg att han ägnat sin lediga tid åt studiet av J G Smith's Abdominal Surgery, o framhöll att detta arbete var "ett angenämt sällskap". Bukkirurgi var ännu i huvudsak detsamma som gynekologisk kirurgi. Men denna del kunde L lämna, sedan O Lindfors 93 blivit professor i obstetrik o gyneko-logi.

En åkomma i buken var sedan ett halvt sekel känd under namnet perityflit (inflammation o varbildning kring blindtarmen). Patienterna vårdades på de medicinska avdelningarna i långvarig väntan på den naturliga läkningen, ibland sökte sig tyvärr va-ret ut i bukhålan med en dödande bukhin-neinflammation (peritonit) som följd. Man såg att sjukdomen utgick från blindtarmens maskformiga bihang (appendix). Att behandla denna sjukdom blev bukkirurgins mandomsprov. L tillhörde pionjärerna, även internationellt sett. I dec 89 gjorde L den första operationen i vårt land vid diagnosen peritonit utgången från appendix. 93 sammanfattade han sin erfarenhet o 02 gav han ut en ny översikt, där han förordade tidig operation vid akut appendicit. Även om sjukdomen kunde läka spontant gav operationen kortare sjukdomstid o större säkerhet. Hans lärjunge K H Giertz (bd 17) bearbetade ytterligare materialet från kliniken o betonade vikten av att operera så tidigt som möjligt, även vid enbart misstanke om appendicit. Denna regel gäller alltjämt.

Det hade varit brukligt att söva patienterna med kloroform. Man började dock inse, att eter är mindre farlig än kloroform, o från sommaren 89 var eternarkos rutin på L:s klinik. 94 kom lokalbedövningen med cocain. Skulle denna kunna användas inom bukkirurgin måste man känna till bukhålans sensibilitet. L gjorde systematiska prövningar under operationer i lokalbedövning. Han fann att bukhålans organ inte har känsel, däremot är bukhinnan på bukhålans insida starkt smärtkänslig. L registrerade känseln även i andra organ o i ben o leder. Observationerna utgör grunden för tolkning av smärtor som symtom, liksom för hur lokalbedövning skall utföras. Dessa undersökningar är en beslående insats av sv medicin.

L var kroppsligen o andligen robust. Studiekamraterna märkte, att han skulle fram till varje pris. Med outtömlig energi arbetade han om dagarna på sjukhuset o om nätterna vid skrivbordet. Han både läste o skrev snabbt. Kirurgin befann sig i jäsande utveckling. Sedan L tillträtt professuren, for han runt i Europa o bekantade sig med framstående kirurger. Han vårdade förbindelserna genom nya visiter o besökte flitigt kongresser o möten. Han förberedde noga sina resor o visste att intervjua rätt man om rätt sak. Han såg till att hans arbeten översattes o trycktes i goda tidskrifter inom de tre stora språkområdena. Tyskland var tongivande inom medicinen, men L såg förtjänsterna inom anglo-amerikansk kirurgi. Hans krafter tillät inte en resa till USA. Fyra volymer brev från utlänningar till L vittnar om hans internationella anseende o om vänskap med ledande kirurger.

Reumatisk feber 66 o 72 hade givit L ett klaffel i hjärtat. Från början av 90-talet började hjärtat svikta. L skötte sig exempla-riskt o vistades långa tider på kurorter. När han inte var på kliniken, låg han till sängs, läsande o skrivande. Det rastlösa verksamhetsbegäret sporrades av att han förstod, att hans liv skulle bli kort.

L:s klinik var en hård arbetsplats, alla måste göra sitt yttersta. Chefens vilja var en lag utan undantag, men han var mån om sin personal o var deras stöd. Tonen på kliniken var vänlig o kamratlig, med de unga läkarna familjär. De blivande kirurgerna gav han en utmärkt skolning. När L var bortrest, krävde han att kollegerna i brev skulle meddela honom allt väsentligt om patienterna på kliniken. De rapporterade likaledes från sina utlandsresor o när de vikarierade ute på lasaretten. Dessa rapporter utgör en stor del av breven till L. Hans elementära undervisning fängslade inte stu- dentema, hans språk var enkelt o tafatt o hans andnöd var ytterligare ett hinder i undervisningen. Att operera var för honom livets krydda o salt. L var en driven o omsorgsfull operatör, allt var noga planerat o genomtänkt, uppkommande oväntade episoder behärskade han lugnt. Enligt nutida syn var L alltför aktiv terapeut, men det brukar vara så när nya fält skall tas i bruk. Arbetet på kliniken skulle även ge läkarna material till vetenskapligt arbete. Sjukhistoriker o operationsberättelser skrevs ner minutiöst under chefens överinseende. Anatomer, fysiologer, patologer o bakteriologer anlitades i den kliniska forskningen. Allt som kunde belysa aktuella frågeställningar publicerades genast. Erfarenheten skulle göra behandlingen o det praktiska arbetet allt bättre.

Mot patienter o särskilt mot folk från livets skuggsida var L ömsint o hjälpsam; själv sjuk förstod han den sjukes situation. Sjukdomen isolerade L, men han hade inga intressen utanför kirurgin. Humor saknade han o stod oförstående inför skämt o lättsamt prat. Allt var sakligt allvar. Hans tal var korthugget o drastiskt på göteborgsk dialekt. De personliga behoven var små. Han var legendariskt sparsam, utom när det gällde operationssalen, men säges ha brandskattat folk, som kunde betala. Okonventionell i sitt sätt var han respektlös inför överhet o myndigheter. Administration o organisation var honom främmande. Han kunde ibland vara diva, men det gällde inte egna förmåner utan kirurgins o de ungas välgång. L skänkte sin förmögenhet till UU för att som Elisabeth o K G L:s fond stödja naturvetenskaplig o medicinsk forskning. Sv läkaresällskapet fick en gåva att använda till en årlig föreläsning över aktuella frågor inom kirurgi eller hygien.

L var vårt lands främste kirurg efter O af Acrel.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i UUB. 43 brev från L till John Berg i Kl. Några brev från honom i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1886—1905 se UUM 1906, Upps, s 93—95, jfr Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 13, arbetsåret 1907—1908, Upsala 1908, s XXV—XXXV, o SLH, F 3, d 1, Sthlm 1886 [—89], s 489, 3, 1901, s 1303 f, F 4, d 3, 1933, s 189 f. — Gesammelte Werke ... hrsg G Ekehorn. Teil 1—3. Upps 1912. VIII, 333, IV s, 1 portr, 667 s, IV, 333 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Bark, Några ord om de 150 första aethernarkoserna, som utförts vid kirurg kliniken i Upsala (Upsala läkarefören: s förhandlar, bd 25, 1889—90, s 506—529); J Berg, K G L (Hygiea 1908); G Bergmark, Hwasserianer o män från sekelskiftets Upsala, 6. K G L (Nord med, bd 15, 1942, s 2099— 2101); B Carlson, Minnen från Uppsalakliniken 1892—95 (Upsala läkarefören:s förhand-här, N F, bd 42, 1936—37, s 399—414); K Dahlgren, K G L. Gedenkworte (1908); K P Dahlgren o C Wessel, nekr över L (Nord tidskr för terapi 1907—08); [E Edholm,] nekr över L (Tidskr i militär hälsovård 1908, s 193—95); G Ekehorn, förord till K G L, Gesammelte Werke (1912); E Essen-Möller, Bidr till Lunds med fakultets hist (LUÅ, N F, bd 44, 1947); C Furst, K G L (VAA 1909); W Kock, Genombrottstiden i sv kirurgi 1880—1920 (Sv läkaresällsk:s handhar, bd 76:2, 1955); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808—1908 (1908); O Nordenskiöld, K G L (Minnestal hållna i VVS . . . 1909— 1918, 1918); Nordisk kirurg fören åttio år, ed N Liedberg (1973); G Nyström, K G L (Allm sv läkartidn 1908, s 209—12); dens, K G L o uppsalakirurgien vid sekelskiftet (Sv läkartidn, jubileumsnr, 1954); G Petrén, Om de båda med fakulteterna i Uppsala o Lund under 1800-talet (Sv läkaresällsk :s handl: ar, bd 71, 1949); M Ramström, Untersuchungen und Studien uber die Innervation des Perito-neum der vorderen Bauchwand (1905); V Scheel, K G L (Ugeskrift for laeger 1908, s 370—71); SLH 3:1 (1886[—89]), 3:3 (1901) o 4: 3 (1933); UUM 1896 o 1906; F Zachrisson, K G L (Upsala läkarefören :s förhandkar, N F, bd 13, 1907—08, s III— XIII). — Nekr:er i British Med Journal 1908: 1, s 1085—86 o i Deutsche Zeitschrift fur Chirurgie 1908, Bd 93. h 3.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl G Lennander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11224, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11224
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl G Lennander, urn:sbl:11224, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se