Meriter

2 Leufvén, Edvard Johansson, bror till L 1, f 29 mars 1874 i By, Kopp, d 9 juni 1928 i Uppsala. Mogenhetsex vid Gävle h a l 3 juni 92, inskr vid UU 3 sept 92, teol fil ex 30 jan 93, FK 31 jan 95, FL 30 jan 97, disp 15 maj 97, FD 31 maj 97, teol dimissionsex 15 sept 00, prakt-teol ex 22 maj 01, allt vid UU, prästv i Uppsala 26 maj 01, innehade olika prästtjänster 26 maj 01—1 mars 05, komminister i Kungs-Husby o Torsvi, Upps, 18 febr (tilltr 1 mars) 05—30 aug 11, uppehöll dessutom samtidigt en halv komministertjänst i Veckholm, Upps, TL vid UU 31 jan 10, kh i Ununge o Edsbro, Sth, 5 aug (tilltr 1 sept) 11—31 dec 25, disp för docentur vid UU:s teol fak 27 maj 14, direktor för prakt-teol inst där från 1 juli 21, led av centralstyr för Allm sv prästfören från 21, red för Sv kyrkotidn från 1 okt 22, ordf i dir för prästerskapets änke- o pupillkassa 23—26, doc i prakt teologi vid UU från 28 dec 25, prof:s h o v 1 juni 28. — Teol hedersdr vid UU 31 okt 17.

G 1) 12 aug 02 i Uppsala (enl vb för Gävle) m Ingrid Valentine Bouvin, f 6 febr 76 i Gävle, d 24 nov 21 i Uppsala (enl db för Ununge), dtr till grosshandl Anders Johan B o Bertha Katarina Holmstrand; 2) 4 mars 26 i Uppsala m Naemi (Ninni) Elisabet Westerberg, f 27 mars 76 i Gävle, d 11 juli 57 i Österåker, Sth, dtr till handl Lars W o Anna Lovisa Lindberg samt förut g Larsson.

Biografi

L kom till Uppsala för att bli präst, tog snabbt en förberedande teologisk examen men fortsatte sedan vid filosofiska fakulteten med teoretisk filosofi som huvudämne o disputerade 1897 på en avhandling om Benjamin Höijers filosofi. Hans mål var att bli akademisk lärare, men avhandlingen bedömdes som svag, o L övergick efter en termin som läroverkslärare till teologiska fakulteten. Som komminister fortsatte L sina teologiska studier o gav 10 ut Kybernetikens principlära, en praktisk-teologisk avhandling om kyrkostyrelse. Efter att 11 ha blivit kyrkoherde i Ununge o Edsbro speciminerade han 14 för docentur med Studier till den praktiska teologins systematik. Han sökte samtidigt en professur i teologisk encyklopedi o kom i andra förslagsrummet, men hans ansökan att bli docent avslogs av akademiska konsistoriet med motiveringen att han inte var bosatt i Uppsala. L blev besviken o bitter men arbetade vidare o publicerade under följande decennium flera skrifter, i vilka han behandlade främst liturgiska o homiletiska problem. Han lämnade vägande bidrag till den sv predikans karakteristik o historia dels genom specialstudier av M Lehnbergs, W Rudins, J A Eklunds o P Waldenströms predikokonst, dels genom det omfattande o av kritiken väl mottagna arbetet Upplysningstidens predikan, 1—2 (1926—27). 21 blev han åter nr 2 på ett professorsförslag, nu i praktisk teologi. Han fick inte professuren men förordnades till direktor vid praktisk-teologiska institutet. Sedan L fyra år senare avsagt sig kyrkoherdetjänsten, blev han docent i praktisk teologi. Han upplevde inte utgången av konkurrensen, när han 27 sökt lundaprofessuren i samma ämne, men en vecka före sin död fick han professors namn, heder o värdighet.

L, som hade ett kärvt sätt o rykte om sig att ställa stränga fordringar vid tentamen, var utom vetenskapsman en praktiskt inriktad kyrkoman med mångsidig sakkunskap o förmåga att i tal o skrift försvara sina ståndpunkter. Han intresserade sig särskilt för gudstjänstlokalernas inredning o för ordnandet av sv prästerskapets gemensamma ekonomiska angelägenheter. Från 22 var han redaktör för Sv kyrkotidning. Hans inlägg där visar uppskattning av den sv folkkyrkliga traditionen men också en strävan att utjämna motsättningarna mellan olika kristna konfessioner o partier. Han hade besvär med hjärta o njurar. Mot bakgrunden av långvariga sjukdoms- o depressionsperioder var hans arbetsprestationer imponerande.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Ett 40-tal brev från L (varav 35 till E Linderholm) i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1926, Upps 1927, s 161.

Utgivit: Förordningar om folkskolor och fortsättningsskolor samt kyrkostämma, kyrko-och skolråd m. m. jämte valda prejudikat, Upps (tr Mariestad) 1928, 165 s (tills med P Holmvall); Sveriges kyrkolag av år 1686 jämte dithörande stadganden, som utkommit till den 1 jan. 1928, Sthlm 1928, 740 s (tills med G Lizell).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb:s för rikets univ arkiv, E II a: 38 o 47 (avgjorda ärenden vid UU 1916 o 1925), RA.

Art i UNT 20 juni 1932; G Larsson i By, En dalasn:s hist, 1 (1968); B Liljekrantz, Benjamin Höijer (1912); H Nyström, Min-nesanteckmar vid prästmötet i Uppsala 1934 (1936); UUM ht 1926 (1927); A Werner, Under sju ärkebiskopars tid (1971); A Wif-strand, Andlig talekonst (1943); Vår kyrka 4 (1926). — Nekr:er över L i Upsala 9 juni, SvD 10 juni, UNT 11 juni o Sv kyrko-tidn 15 iuni 1928.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard J:son Leufvén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11249, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11249
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard J:son Leufvén, urn:sbl:11249, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.