Meriter

10 Lewenhaupt, Adam Casimir Ludvig, bror till L 9, f 1 nov 1820 på Claestorp, Ö Vingåker, Söd, d 13 mars 1895 på Sjöholm där. Inskr vid UU 5 nov 33, studentex 14 nov 36, sergeant vid skånska dragonreg 14 febr 37, underofficers- o kavalleriofficersex 30 april 38, linjeofficersex i Sthlm 23 dec 38, under-löjtn vid skånska dragonreg 21 febr 39, löjtn 15 juni 49, tjänstg kammarherre hos kronprinsen 3 febr 51, adjutant i krigskoll 30 juli 52–15 nov 54, tjänstg i lantförsvarsdep:s kommandoexp 22 nov 54–14 nov 58, avsked med tillstånd att kvarstå i reg 23 febr 58, ryttmästare i reg 21 sept 58, adjutant hos kronprinsen-regenten 28 jan 59, avsked från reg med tillstånd att kvarstå som ryttmästare i armén 4 juni 59, överkammarherre hos drottning Lovisa 5 aug 59, adjutant hos konungen 6 aug 59, major i armén 4 maj 60, led av dir över allm inst för dövstumma o blinda 15 mars 62, avsked ur krigstjänsten 9 febr 64, underkansler vid KMO 14 dec 71, stiftare av Sv autografsällsk (nuv Personhist samf) o led av dess styr från 76. — LSkS 54, HedL av Södermanlands fornminnesfören 28 april 77, HedLVHAA 83. G 6 dec 52 i Sthlm, Klara, m grev Charlotta Aurora Emilia Gyldenstolpe, f 8 nov 27 där, Svea livg till häst, d 12 okt 99 på Sjöholm, dtr till riksmarskalken greve Adolph Fredrik Nils G (bd 17) o frih Henrietta Charlotta v Essen.

Biografi

Adam L föddes på släktfideikommisset Claestorp som nummer fem bland nio till vuxen ålder komna, var för sig begåvade syskon. Han var fast förankrad i sörmländsk tradition o miljö o det var naturligt att han skaffade sig en fast punkt i landskapet genom att 1859 köpa Sjöholm, beläget vid Näsnaren i samma socken som Claestorp. Han lät här riva den gamla byggnaden (utom en flygel) o ritade själv, efter skiss av F W Scholander, ett nytt tornförsett corps de logis i skånsk-dansk renässans-stil; entreprenör för bygget var P A Nyström.

L var starkt bunden vid hovtjänsten. Tre riksmarskalkar, Magnus Brahe, Mauritz Lewenhaupt o Nils Gyldenstolpe tillhörde den nära eller närmaste släktkretsen. Hans syster Mina Bonde var överhovmästarinna hos drottning Lovisa samtidigt som L var hennes överkammarherre. Hovkrönikörerna, hans goda vänner Fritz v Dardel o Erik af Edholm, prisar L:s oegennytta, vänfasthet o pålitlighet.

L hade rika konstnärliga, humanistiska o naturvetenskapliga intressen. Han tecknade porträtt, målade utsökt vackra heraldiska vapen, utförde guldsmedsarbeten o var framför allt en skicklig träsnidare i ek, buxbom o ebenholts. Han var samlare med brett register. En stor kollektion stenåldersyxor har till största delen kommit till Nyköpings museum. Han hopbragte vidare mineraler o petrifikat o samlade fjärilar o skalbaggar.

Av bestående värde blev L:s samling av arkiv o autografer. Han hade gått på Geijers föreläsningar i Uppsala o en tid haft F F Carlson som studiehandledare o därigenom fått sitt historiska sinne väckt. Redan som ung började han samla arkiv o arkivdelar. Gåvor o byten var de vanligaste förvärvsvägarna; i motsats till sin svåger Carl Jedvard Bonde på Ericsberg tycks han bara undantagsvis ha köpt handskrifter. Mot ett antal gyllenläderstapeter från den rivna flygeln på Sjöholm fick L av Karl XV den tidigare Karl XIV Johan tillhöriga s k Bourbon-Clermontska samlingen (brev till befälhavaren över hannoverska armén under sjuårskriget Louis av Bourbon-Condé, greve av Glermont, mm). Större arkivgåvor härrörde bl a från grevinnan Mina Stierneld, f Gyldenstolpe (papper från ätterna Ehrensteen, Gyldenstolpe o Höpken), generalmajor Fredrik af Klercker på Näsby i Täby (papper med Åkeröproveniens o arkivet efter Otto Fleming), brodern Carl Lewenhaupt (Johan Magnus af Nordins arkiv) o många andra av L:s släktingar o vänner. Genom G A V Sparres förmedling tillfördes Sjöholmssamlingen gallrade handlingar ur Svea hovrätts arkiv. Han bytte arkivalier med RA o med andra samlare, t ex svågern Bonde. Själv publicerade inte L något ur sina rika samlingar, men han hälsade med glädje många historiker välkomna att forska på Sjöholm, t ex F F Carlson, Fryxell, Malmström, Odhner, Yngvar Nielsen. Sjöholmssamlingen utvidgades av sonen Adam L (L 12) o inköptes 1946 av RA.

L var som autografsamlare vaksam mot förfalskningar. För att pröva dokumentens äkthet studerade han papperens vattenmärken o lade en grund för forskningen om sådana i Sverige. Han kopierade med föredömlig omsorg omkr 4 000 vattenmärken från perioden 1350–1800 o samlade omkr 6 000 hel- och halvark från tiden 1530–1830. Avbildningarna o arken överlämnades till RA av sonen Adam. Vid sitt inträde i VHAA höll L 83 en kortare orientering om vattenmärken (otryckt).

Jämte bl a svågern C J Bonde o R M Klinckowström stiftade L Svenska autografsällskapet 76 o tillhörde till sin död dess styrelse. Med sitt starka genealogiska intresse omfattade han strävandena att inrikta sällskapets tidskrift också på personhistorien.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

L:s arkiv ingår i det i RA som en del av Sjöholmsarkivet deponerade Lewenhauptska släktarkivet. Brev från L finns bl a i RA till F F Carlson, A Fryxell, C T Odhner o C C :son Bonde (Ericsbergsarkivet), o i KB bl a till G E Klemming o M Lagerberg. I SSA finns en svit brev till Erik af Edholm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hjelpreda vid placeringar. Afslutad den 1 april 1863. Sthlm 1863. 19 s. 2. uppl 1870: ... 1 januari 1870. (Ändringar införda till den 4 februari.) 23 s. 3. uppl 1872: ... 30 september 1872. 37 s, 1 bl. 4. uppl 1876: ... 23 mars 1876. 39 s. 5. uppl 1879: ... 10 februari 1879. 41 s. 6. uppl 1883: ... 14 februari 1883. 41 s. 7. uppl 1886: ... 31 december 1885. 44 s. 8. uppl 1889: ... 22 januari 1889. 42 s. 9. uppl 1891 : ... 5 januari 1891. 43 s. — Vardagsliv på Rosendals slott år 1851. Kammarherrens . . . Adam Lewenhaupts dagbok ... Utg S Lewenhaupt (PHT, årg 66, 1968—69, Sthlm 1970—72, s 1—49).

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn:ar, KrA.

C v B[onsdorff], nekr över L (HT 1895, s 221 f); B Broomé, Handskriftssamlarna o de sv arkiven (1977); F v Dardel, Minnen, 1—4 (1911—13); dens, Dagboksanteckn :ar [2], 1877—1880 (1918); dens, Minnen från senare år, 1888—1898 (1931); E af Edholm, Svunna dagar (1944); dens, På Carl XV:s tid (1945); dens, Mot seklets slut (1948); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); S Eriksson, Carl XV (1954); E Håkansson, Greve A L på Sjöholm (Sörmlandsbygden 1935); A Lewenhaupt, Lewenhaupt-ska arkivet på Sjöholm, 1 (1919); dens, En färd till minnenas värld (2 uppl 1936); dens, Sv sjuttiotal (1937); G Liljedahl, En vatten-märkssaml i RA (MRA 1955); dens, Om vattenmärken o filigranologi (HT 1956); C G Plåten, Kongl Skånska dragonreg :s hist [1] (1901); W Swalin, Bidr till K M :t hofs perso-nalhist . .. (1888); K Warburg, nekr över L (SAT 2, 1889—1897, s 269—271); FU Wrangel, Herrgårdar o deras herrar (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adam C L Lewenhaupt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11266
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adam C L Lewenhaupt, urn:sbl:11266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-24.