Ludwig W Lewenhaupt

Född:1622-08-25 – Västra Tollstads församling, Östergötlands län
Död:1668-04-15 – Vinnerstads församling, Östergötlands län (på Charlottenborg)

Riksråd, Kavalleriofficer, General


Band 22 (1977-1979), sida 615.

Meriter

3 Lewenhaupt (Leijonhufvud), Ludwig Weirik (Wierich), bror till L 1 och L 2, f 25 aug 1622 i Västra Tollstad, Ög, d 15 april 1668 på Charlottenborg, Vinnerstad, Ög. Inskr vid UU 28 maj 35, vid univ i Leiden 39, ryttmästare o chef för fältmarskalken Gustav Horns livkompani till häst 12 mars 45, överstelöjtn vid Nylands o Tavastehus läns kavallerireg 30 nov 45, överste o chef för Östgöta kavallerireg juni 48, generalmajor av kavalleriet 24 jan 59, general av kavalleriet 31 aug 64, riksråd 12 okt 66 (tilltr ej), krigsråd 15 febr 67.

G 12 mars 50 på Neuenstein, Württemberg, m grev Charlotta Susanna Maria zu Hohenlohe-Neuenstein und Gleichen, f 28 sept 26 där, d 24 april 66 på Charlottenborg, dtr till sv generalståth, riksgreve Krafft zu H o pfalzgrev Sofia zu Zweibrücken-Birkenfeld, hertiginna i Bayern.

Biografi

Ludwig L:s universitetsstudier följdes av en flerårig peregrination till Frankrike o Italien. Hans egen namnform var L men han kallas liksom bröderna oftast Leijonhufvud. Han återvände 1645 för att delta i slutfasen av Gustav Horns skånska fälttåg, bl a i en expedition till Blekinge i slutet av juli s å. Han begav sig 46 till den tyska krigsskådeplatsen o hjälpte Sveriges allierade lantgrevinnan Amalia Elisabet av Hessen-Kassel i hennes strider med fränden Georg av Hessen-Darmstadt o de kejserliga. Han åtföljde senare C G Wrangels huvudarmé bl a vid övergången av Donau o segern vid Zusmarshausen. I lägret vid Mossburg i Bayern tog L befälet över Östgöta ryttare — som han skulle behålla till sin död — o deltog i trettioåriga krigets sista drabbning, slaget vid Dachau. Han var efter freden förlagd i Württemberg o bodde ett år i Mergentheim vid Tauber. Han gifte sig på Neuensteins slott 50.

L återkom till Sverige s å o inrättade sig snart på sin nya sätesgård Charlottenborg. På riksdagen 55 representerade han sin släkt. Kort tid därefter embarkerade han med sina östgötaryttare till Polen. Han slöt sig till Karl X Gustavs armé, utmärkte sig i slaget vid Sobota 23—24 aug o deltog i intåget i Warszawa några dagar senare. På hösten 55 följde han G O Stenbocks operationer vid Novodvor. Under vintern tillfördes hans regemente den kungliga armén i Ostpreussen, o L utmärkte sig vid undsättningen av staden Lowicz o i drabbningen vid Golombo. I mars 56 blev han sjuk o vårdades i Warszawa. När den polska huvudstaden i juni s å återtogs av fienden, tillfångatogs L o frigavs först efter 16 månader i slutet av 57 ur fängelset på slottet Zamosc. Under danska kriget deltog han i övergången av Bält o den misslyckade stormningen av Khvn.

De sista åtta åren av sitt liv delade L mellan vistelser på sina gods i Sverige, tyska resor o deltagande i riksdagarna 60 och 64. Han anses vara det enda exemplet i sv historia på att en person, som utnämnts till riksråd, vägrat att mottaga ämbetet.

L ärvde efter sin mor Kasimirsborg i Gamleby, Kalm, o Jursby i Gottröra, Sth, som han gjorde till säteri med namnet Johannesberg. Han bytte 54 till sig Gimmene i Valstad (nu i Vättak), Skar. Av danske riksamiralen Niels Juel köpte han 64 Boserup i Risekatslösa, Malm. L fick 51 i donation på Norrköpings besluts villkor 32 hemman i Östergötland. Han upprättade här vid Vräk-nebro i Vinnerstad ett säteri, Charlottenborg, uppkallat efter hans maka o med huvudbyggnaden uppförd vid Motala ström, omgiven av trädgård o alléer.

L:s gemål var syssling till Karl X Gustav. Hon följde sin man under polska o danska fälttågen o delade hans fångenskap på Zamosc.

L o hans syskon hade betydande godsanspråk i Tyskland efter farmodern, Sidonia, grevinna zu Falkenstein. Till dessa egendomar hörde bl a slottet Reipoltskirchen. L:s äktenskap vidgade hans tyska jordintressen. Lewenhauptarnas godsprocesser skulle pågå årtionden efter L:s död.

I motsats till sina både äldre bröder utövade L inte högre befäl än som regementschef. När han ändock i likhet med dem upphöjdes till riksråd, måste orsaken främst ha varit hans börd, hans gifte med en medlem av den tyska länsadeln o hans omfattande godsbesittningar.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Fragment av L:s arkiv (brev till K M:t 1667, kop av k brev mm) i Sjöholmsarkivet: Lewenhauptska släktarkivet, vol 16, RA. — Brev från L i RA bl a i Skriv:er till konungen (Karl X Gustav), i K arkiv (Hedvig Eleonora), 13 st till M G De la Gardie, 14 st till Per Abrahamsson Brahe o 12 st till C G Wrangel (Skoklostersaml) o till Johan Kasimir, Karl Gustav o Adolf Johan (Stegeborgssaml).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt; Frälseg, 1:2, 3:1—4:3 (1931—76); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:ar 1630—1865 (1930); A Lewenhaupt, L W L 1622—1668 (1930; jfr rec i PHT 1930); Personalier öfver L W L (Med-del från grefliga ätten Lewenhaupts slägtfören, 1, 1913); A Rydström, Boken om Tjust, 1 (2 uppl 1912); B Steckzén, Krigskollegii hist, 1 (1930); R Stenbock, Östgöta kavallerireg 1618—1699 (1927); dens o W Stenhammar, Andra livgrenadjärreg 1552—1927 (1941); G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908), s 153, 331; dens, Karl XI :s förmyndares finanspolitik ... 1661—1667 (1914), s 250, 263 not, 291, 350, 351, 384; dens, Karl XI :s förmyndares finanspolitik . . . 1668— 1672 (1917), s 100, 101 not.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ludwig W Lewenhaupt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11287
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ludwig W Lewenhaupt, urn:sbl:11287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se