Eric Gustaf Lidbeck

Född:1724-06-21 – Edsleskogs församling, Älvsborgs län (På Bräcke)
Död:1803-02-09 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist, Naturalhistoriker


Band 22 (1977-1979), sida 679.

Meriter

1 Lidbeck, Eric Gustaf, f 21 juni 1724 på Bräcke, Edsleskog, Älvsb, d 9 febr 1803 i Lund. Föräldrar: kronofogden Håkan L o Catharina Hahl. Elev vid Karlstads skola o gymnasium, inskr vid UU 22 febr 42, teol ex där 17 maj 45, ekon ex där 4 nov 45, deltog i Linnés resa till Västergötland 46, auskultant i kommerskoll 10 nov 47, disp pro gradu vid UU 10 okt 47, doc i ekonomi o naturalhist där 48, mag där 13 juni 49, med adjunkt vid LU 10 april 50, præfectus horti botanici där 21 juni 52, prof i naturalhist där o direktör över plantagerna i Skåne 31 mars 56—12 nov 95. — LVA 55, LVVS 76.

G 28 sept 60 i Södra Vi, Kalm, m Clara Grape, f 4 febr 41 i Vimmerby, d 2 juli 17 i Lund, dtr till kh Johannes Arndius G o Anna Elisabeth Loo.

Biografi

L disputerade vid UU pro exercitio o även pro gradu på synbarligen av honom själv författade avhandlingar under J Ihres presidium. Hans egentlige lärare var emellertid Linné, o han hörde till den närmaste kretsen av dennes lärjungar. Han har tom betecknats som hans älsklingslärjunge, var ende följeslagaren under västgötaresan 1746 o skulle ha medföljt även på skånska resan, vars planläggning Linné diskuterade i brev till L, om inte sjukdom lagt hinder i vägen. Under Linnés exkursioner i uppsalatrakten var han en av de fem "capitainer", som deltog i ledningen. Redan gradualavhandlingen 47 (De recentibus incrementis patrise) visar att han påverkats av den diskussion rörande vetenskapernas samhällsnytta, som initierats av ett av C G Löwenhielm med Linné som trolig inspirationskälla till riksdagen 46 ingivet memorial (avtryckt in extenso i L:s avhandling). Det var ej heller åt den rena botaniken L i fortsättningen kom att ägna sig utan åt botanikens praktisk-ekonomiska sida.

På Linnés tillskyndan knöts L, efter att under kort tid ha varit docent i ekonomi i Uppsala, till LU som adjunkt vid medicinska fakulteten, trots att han, som Linné underströk i sitt på anmodan av kanslern ingivna yttrande, "icke gjort medicinen till sitt studium, utan applicerat historiam naturalem till oeconomien". Medicinska fakulteten i Lund kände sig genom L:s utnämning förbigången, o L mötte betydande svårigheter, när det gällde att svara för överinseendet o vården av botaniska trädgården. Dessa uppgifter ålades honom i fullmakten men ansågs av fakulteten i första hand tillkomma innehavaren av professuren i medicin o experimentalfilosofi G Harmens. Först genom k fullmakt 52 fick L sin ställning som prefekt för trädgården fastslagen, samtidigt som hans åligganden reglerades genom en på SU:s befallning av VA uppsatt detaljerad instruktion. Enligt den sistnämnda ålåg det L att bringa naturalhistorien, särskilt botaniken, i flor vid LU samt att befordra plantager i Skåne av allehanda för hushållningen, läkarekonsten o färgerierna nyttiga växter. Medel för trädgårdens o plantagernas skötsel liksom för lön åt L skulle utgå ur manufakturfonden. Vid tidpunkten för prefektutnämningen beviljades L ett anslag av manufakturkontoret för en resa till Tyskland o Holland för studier av lanthushållning, manufakturinrättningar, plantager av färg- o medicinalväxter o mullbärsträd m m.

Under de närmast följande åren höll L föreläsningar o demonstrationer i zoologins o botanikens grunder "efter Linnés system" med särskilt beaktande av utländska växter, nyttiga o användbara ur ekonomisk o medicinsk synpunkt. Tyngdpunkten låg emellertid enligt instruktionen på plantageverksamheten. Detsamma blev fallet i den utvidgade instruktion, som fastställdes efter L:s utnämning till innehavare av den 56 inrättade professuren i naturalhistoria, tillsvidare även den på manufakturfondens bekostnad. Professuren var förenad med befattning som direktör över alla plantager i Skåne.

L:s namn "är det första, som möter oss bland den rad av naturforskare, som under därpå följande seklet skulle göra så mycken heder" åt LU (Elof Tegnér). Men det har tillagts, att han inte efterlämnat något namn som banbrytare i sin vetenskap. Antalet av honom som preses utgivna disputationer är ringa, huvuddelen av hans produktion utgöres av meddelanden o rön publicerade i VA:s handlingar o annorstädes. Större betydelse hade L genom sin undervisning inom det vidsträckta område, som hörde till prefekturen o professuren, innefattande zoologi, botanik o mineralogi med proberkonsten, senare också ekonomi o kemi. Sin främsta insats vid LU gjorde L genom att anlägga den tidigare svårt försummade botaniska träd- gården enligt ett av C Hårleman 45 uppgjort förslag. Arbetet härmed kunde inte genomföras utan komplikationer, delvis av ekonomisk natur, delvis beroende på Harmens' anspråk på att utöva högsta inseendet över trädgården. Först 54 var trädgårdsanläggningen färdig. En 49 påbörjad orangeribyggnad, även den efter Hårlemans ritningar, kunde av ekonomiska skäl fullbordas först 10 år senare.

I instruktionerna för L ställdes uppgifterna som direktör över plantagerna i Skåne i främsta rummet. L satte också in det mesta av sin obestridliga duglighet o av sin tid på dessa. De stod också helt i överensstämmelse med frihetstidens merkantilistiska, nyttobetonade ideal, för vilka han betecknats som en av de mest passionerade exponenterna (G Eriksson). Redan Linné hade under sin resa i Skåne 49 observerat, att klimatet där ur övervintringssynpunkt lämpade sig väl för odling av vita mullbärsträd o därmed möjliggjorde inhemsk silkestillverkning. L fick det officiella ansvaret för denna produktion o kunde från de i Skåne anlagda plantagerna 53 till manufakturkontoret insända "några härvar rent hasplat silke". Två år senare tog han sitt inträde i VA med ett Tal om skånska plantagerna. L var, som så många andra, fylld av optimism. En medalj slogs för främjandet av mullbärsodlingen. På zoologiska institutionen vid LU förvaras ett stycke siden tillverkat av silke från L:s odlingar. På sikt blev företaget en besvikelse. 81 insändes en rekordskörd på 37 skålpund silke. Men särskilt den svåra vintern 87—88 gick hårt åt mullbärsbeståndet o när den sista leveransen gjordes 90, vägrade fabrikanten att taga emot den på grund av den dåliga kvaliteten, vilket f ö inträffat vid något tidigare tillfälle.

Plantageverksamheten omfattade även bl a odling av färg- o medicinalväxter, tobak, raps o potatis. Till L:s uppgifter hörde också att befrämja skogsplanteringen o till hans mest framsynta insatser hör de planteringar han lät genomföra till bekämpning av flygsanden på olika håll i Skåne. L var sålunda den förste som vidtog åtgärder i sådant syfte bl a på Falsterbonäset i sydvästra Skåne. Dessa företag rann emellertid, delvis genom sabotage från markägarnas sida, bokstavligen ut i sanden. Av mera bestående betydelse blev de åtgärder han vidtog för att främja planteringen av pilvallar, detta karakteristiska inslag i den skånska landskapsbilden.

L:s ställning inom konsistorium o fakultet var inte helt lätt. Professurens uppgifter gjorde att den betraktades som endast halvt akademisk, vartill bidrog att den under största delen av L:s tjänstetid avlönades utifrån. L accepterades därför inte riktigt av kollegerna o invecklades vid flera tillfällen i långdragna konflikter. Med outtröttlig energi o entusiasm drev han de för honom angelägna frågorna genom otaliga till olika myndigheter ingivna memorial o yttranden o inte sällan genom direkta hänvändelser till kanslern. Även sedan, efter mössornas övertagande av makten under 60-talet, riksdagens intresse mattats för de projekt, som lagts i L:s händer, fortsatte han trots ohälsa under åtskilliga år att försöka hålla dem vid liv så länge han kvarstod vid sin professur. Även om projekten visade sig vara föga framgångsrika o lönsamma, var L för egen del vid sin död en förmögen man som ägare av större delen av Lilla Råby utanför Lund o flera tomter inom staden.

Författare

Krister Gierow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper i LUB (bland de många breven finns 35 från Linné, vilka utgivits av G Ljunggren, Carl von Linnés vistande i Lund o bref till E G L, LUÅ 1878). Skrivelser o memorial av L i kanslersämbetets i LU arkiv, RA o i LU:s arkiv, LUB. Yttranden av L o avskrifter av brev till L i VA. L:s dagboksanteckn:ar 1745 o 1747 avtr hos F de Brun, Sv studenter, stenciluppl 1926, ett ex i UUB. L:s relation om planta-gerna i Skåne 1769 i KB. Strödda brev från L i RA o UUB (bl a 14 till P Alströmer).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Krok, s 389. — Akad avh se M Weibull & E Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868, d 2, Lund 1868, s 306 f; jfr Liden, 1, s 259, 263, 2, s 80 f, o Marklin, 2, s 72.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Blomqvist, Lunds hist. Nyare tiden (1978), s 248—252; Biogr lex öfver namnkunnige sv män, 8 (1876); A Ede-stam, E G L. En dalsländsk linnean (Hembygden 1958); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl 17:3, 1969); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1:1—2 (1967); dens, Sv lärdomshist [3] (1978); Linköpings hm; SLH 1:1 (1822); M L Ståhl, Biographiske underrättelser om prof:er vid kongl univ i Lund ... (1834); E Tegnér, Ur Kil.Stobzei, E G L:s o J J Björnståhls brefväxl:ar i LUB (Saml 1896); A Törje, Gamla botan trädgården i Lund (LUÅ, N F, 2:55:8, 1959); dens, De botan instit:erna vid LU (Acta Universitatis Lund-ensis, 1:6, 1968); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668—1868, 1—2 (1868); Örnberg 6 (1890). — A N Settergren, L:ska slägten (maskinskr i KB).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Gustaf Lidbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11330, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11330
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Gustaf Lidbeck, urn:sbl:11330, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se