Oskar L Lidén

Född:1870-12-08 – Ornunga församling, Älvsborgs län (På Korpås)
Död:1957-03-22 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Skriftställare, Folkskollärare, Skolrektor, Arkeolog


Band 22 (1977-1979), sida 694.

Meriter

Liden, Oskar Linus, f 8 dec 1870 på Korpås, Ornunga, Älvsb, d 22 mars 1957 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren August Ericsson o småskollärarinnan Anna Cajsa Johansdtr. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov vt 92, inskr vid Gbgs seminarium ht 93, folkskollärarex 94, folkskollärare i Eskilstuna 94— 95, i Norberg 96—08, studieresor till Island, Danmark, Norge, rektor för Jonstorps h folkskola 09—18, inskr vid GH 13 sept 09, vid LU ht 15, FK där 30 okt 17, folkskole-insp i Upplands södra inspektionsområde 19, i Sydsmålands västra insp:område 1 jan 20 (konstitutorial 30 sept 21)—35, FL vid LU 29 maj 37, disp 13 maj 38, FD 31 maj 38. — KorrespLVHAA 40.

G 21 dec 94 i Gbg, Karl Johan (enl vb för Osc Fredr), m Selma Augusta Strömberg, f 13 maj 73 i Kalmar, d 27 juli 53 i Lund, dtr till redaktören Bengt Johan Gustaf Lorentz S o Johanna Elisabeth (Betty) Nöhrman.

Biografi

Oskar L visade redan under skoltiden starkt intresse för botanik o andra naturvetenskapliga ämnen o var under en tid v ordf o sekr i den botaniska föreningen Flora vid läroverket i Gbg. Detta intresse behöll han livet igenom vid sidan av sina många kulturhistoriska. Hans skriftställarskap skulle komma att omfatta främst arkeologi, folkloristik samt person- o lokalhistoria, men han intresserade sig även för uppfostringsfrågor, idéhistoria, religion o politik. Material till sina skrifter hämtade L till stor del ur sin egen erfarenhet o från sin hembygd. Bondekulturen, där han hade sina rötter, skildrar han senare ingående i Svältorna och livet i svältbygden förr och nu (1949). Intresset för bondekulturen kom honom att vid sekelskiftet göra studieresor till Island. Dit medförde han den första cykeln för att på den färdas omkring i bygderna. Arbetet Från sagornas ö (46) är en skildring av livet i städerna o på landet med rika inslag av personskildringar. Vilket kulturhistoriskt ämne L än tog upp levde han sig in i sin miljö. Han förde noggranna anteckningar, som ofta utnyttjades långt senare för minnesböcker. Framställningen utformades på ett konkret sätt, där såväl människor som livet omkring dem utgjorde en viktig del. Han fotograferade flitigt o illustrerade sina skrifter med egna bilder.

L var mycket intresserad av människor. Han skildrade dem som fanns i hans närmaste omgivning i hemmet, under skoltiden o under sin verksamhet som lärare o folkskoleinspektör. Skrifterna Bland prästmän och skolfolk (47) samt I brytningstider (1—2, 43—44) är illustrativa exempel. I det sistnämnda arbetet beskriver han Norbergs bergslag, där han kring sekelskiftet var verksam som lärare. Under sin tid som folkskoleinspektör i Sydsmåland bodde han i Ljungby. Han skrev köpingens historia till 100-årsjubileet 1928.

På de orter, där L var folkskollärare, rektor eller folkskoleinspektör, var han också aktivt verksam i hembygdsvårdande o annat kulturhistoriskt arbete. Han medverkade till bildandet av bl a Norbergs arbetarinstitut, Norbergs turist- och fornminnesförening o Södra Finnvedens hembygdsförening. Han bedrev en omfattande föreläsningsverksamhet.

Arkeologin var tidigt ett av L:s huvudintressen. Redan som pojke hade han gjort fornfynd på faderns gård Korpås. Det förhistoriska materialet ingick alltid som en del av hans lokalhistoriska studier. Under sin tid som rektor för Högre folkskolan i Jonstorp började han på lediga stunder utforska socknens stenåldersbebyggelse. Efter att 17 ha avlagt fil kand:examen i Lund, där Otto Rydbeck var hans lärare, arbetade han vidare med arkeologi. Hans jonstorpsstudier ledde till upptäckt o undersökning av ett stort antal boplatser från såväl erteböllekulturen som från den gropkeramiska kulturen. L:s insatser som arkeolog är i första hand knutna till detta arbete vars resultat väckte stort uppseende bland arkeologiska forskare. Hans forskning var i hög grad koncentrerad till de nämnda stenålderskulturernas föremålsformer, vilket ledde till en livlig debatt om sambandet mellan de olika kulturerna. På det nordiska arkeologmötet i Khvn 19 förde L för första gången fram den s k parallellteorien. I motsättning till bland andra Rydbeck o John-Elof Forssander hävdade han att först erteböllekulturen o sedan den gropkeramiska kulturen, båda fångstkulturer, under en tid existerat jämsides med den åkerbrukande megalitkulturen. Det material han samlade bildade också grunden för hans fortsatta akademiska studier.

Efter pensioneringen disputerade L 38 på Sydsvensk stenålder 1. I detta arbete behandlas de äldre delarna av fyndmaterialet från Jonstorp, erteböllekulturen (av L benämnd skivyxkulturen). Hela familjen tog livlig del i hans forskningsarbete o stödde honom på alla sätt. S å som L disputerade utgav han också ett arbete om skålgroparna o deras problem. Här presenterades en värdefull materialsamling. 40 kom sedan Sydsvensk stenålder, 2, där den gropkeramiska kulturen behandlades, o två år senare utkom ytterligare ett av L:s grundläggande arkeologiska arbeten, De flinteggade benspetsarnas nordiska kulturfas. Så sent som 48 gav han ut Aktuella sydsvenska stenåldersproblem, en debattskrift i parallellteorin. Utom fynden från Jonstorp o Sjöholmen diskuterades även dateringen av den kända Barumgraven. Utom de större här nämnda arkeologiska arbetena utgav L en rad mindre skrifter i arkeologiska ämnen.

L:s utgrävning o bearbetning av jons-torpsmaterialet var banbrytande. Ett tidigare så gott som okänt material blev rikt representerat o föremål för ett noggrant studium. Efter pensioneringen bosatte L sig i Lund. Till Lunds universitets historiska museum donerade han det stora arkeologiska material som han bragt samman.

Författare

Berta Stjernquist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Påbyggnader på folkskolan. Föredrag hållet vid Västmanlands läns 2:dra lärarmöte i Västerås den 16 augusti 1911. Helsingborg (tr Trelleborg) 1911. 20 s.

— Vi och våra barn. Några synpunkter för fostrare. Helsingborg 1913. 32 s. — Boplatsen vid Gettersö jämte andra sydvästsmåländska stenåldersboplatser i belysning av de stora boplatsfynden i nordvästra Skåne (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, årg 7, 1924, Jönköping, s 110—124; även sep, 17 s). — Bidrag till Ljungby köpings historia. Minnesskrift vid köpingens 100-års jubileum 1928. Ljungby 1928. 135 s.

— Strandboplatser från stenåldern i Jonstorp (Kullabygd, årg 3, 1930, Höganäs (tr Hälsingborg), s 3—26). — Skararps hus, ett nyupptäckt medeltidsfäste i Sunnerbo (HCÅ 1932, Växjö, s 133—150). — Sydvästsmåländska hällgröpningar (ibid, 1933, s 3—45).

— Sydsmålands kärlformiga hällgröpningar (ibid, 1934, s 67—91). — Ljungby. Några anvisningar för besökande. Småland—Blekinge hantverksdistrikts kamratmöte i Ljungby den 1 juli 1934. Ljungby 1934. 20 s. — Från förhistorisk tid (Hembygdsböckerna. Läseböcker för skola och hem: H Bjurulf, Östra Småland och Öland, Upps (tr Sthlm) 1934, s 7—20). — Västra Smålands äldsta bebyggelsehistoria i belysning av dess stenålderskultur (HCÅ 1936, s 155—213). — Grophällarna i Kullabygden (Fornv, årg 32, 1937, Sthlm, s 157—171). — Stenklubbor från tidig folkvandringstid (Från stenålder till rokoko. Studier tillägnade Otto Rydbeck den 25 augusti 1937, Lund 1937, s 97—102).

— Sydsvensk stenålder belyst av fynden på boplatserna i Jonstorp. D 1—2. Lund 1938—40. 1. Skivyxkulturen. [Akad avh.] 210 s. 2. Grop-keramikskulturen. 231 s. — Hällgröpningsstu-dier i anslutning till nya sydsvenska fynd. Lund 1938. 158 s. — Kring 200-års minnet av Märta Ljungberg. [Omsl:] En småländsk märkeskvinna, donator till universitet och hembygd. Lund 1941. 31 s. — De flinteggade benspetsarnas nordiska kulturfas. Studier i anslutning till nya sydsvenska fynd. Lund 1942. 142 s. (SHVL, 33.) — Gamla småländska gärdsgårdstyper (HCÅ 1942, tr 1943, s 99—116). — I brytningstider. Kulturbilder och personteckningar från Norbergs bergslag. D 1—2. Lund 1943—44. 1. 1943. 165 s. 2. uppl 1944. 2. 1944. 167 s. — Småländsk stenålder (En bok om Småland, Sthlm 1943, 4:o, s 232—255). — Ljungby museum. Vägledning för besökare. Ljungby 1944. 20 s. — Småländskt. D 1—2. Lund 1945—52. 210, 130 s. — Från sagornas ö. Bilder från bondekulturens slutskede. Lund 1946. 171 s. — Bland prästmän och skolfolk. Bilder från mitt småländska arbetsfält. Lund 1947. 131 s. — Södra Finnvedens hembygdsförening (Svensk bygd och folkkultur, d 3, Sthlm 1947, 4:o, s 285—288). — Aktuella sydsvenska stenåldersproblem. Jonstorp, Sjöholmen och Ba-rumsgraven. Lund 1948. 104 s. — De första bladen av Kullabygdens historia (Kullens sparbank 1848—1948, Höganäs 1948, s 189— 214; även i Kullabygd, årg 23, 1950, s 3— 28). — Svältorna och livet i svältbygden förr och nu. Lund 1949. 222 s. — Striden om tro och sed vid sekelskiftet. Kulturbilder och personteckningar. Lund 1950. 100 s. — Akademisk övertro. Kommentar till en studentafton. Lund 1951. 72 s. — Sydsvensk stenålderskronologi (Fornv, 47, 1952, s 112— 119). — Bilder från det gamla Alingsås. Lund 1953. 83 s. — Märkliga kultplatser i Bjärebygden (Bjärebygden, årsbok 1957, Bå-stad, s 10—20).

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn till drspromotioner ...31 maj 1938 (1938); E Långström o G Stern, Gbgs studenter, 1 (1917); [E Nyblom; sign Ebe,] 67-årig pensionär disputerar för doktorsgrad (NDA 12 maj 1938); [sign -oug,] Liten intervju (DN 19 maj 1941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oskar L Lidén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Berta Stjernquist), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oskar L Lidén, urn:sbl:11335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Berta Stjernquist), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se