Meriter

Lidman, Axel Fredrik, f 22 aug 1859 i Kungs-Husby, Upps, d 23 maj 1934 i Hedemora. Föräldrar: fanjunkare Lars Fredrik L o Mathilda Holmstrand. Elev vid Enköpings lärov 74—75, vid Enköpings tryckeri 75—78, föreståndare för Hedemora Tidn:s o Nya Hedemora tidn:s tryckerier, Hedemora, juli 78, arrenderade tryckeri- o tidn:rörelsen 79 —80, ägde tills med I Flodström tryckeri- o tidn:rörelsen 81—83, ensam ägare från 83, utg o red för Tidn för Hedemora, Säter o Avesta eller Södra Dalarnes Veckoblad 81 (utg:bevis 5 sept)—sept 87, för Norbergs tidn 82 (utg:bevis 20 nov)—febr 84, för Borlänge tidn från 85 (utg:bevis i Hedemora 20 juli, i Borlänge 22 okt 00), led av stadsfullm i Hedemora 88—19 (ordf 16), o 23—26, utg av o red för Mora tidn från 93 (utg:bevis i Hedemora 14 dec, i Borlänge 22 okt 00), led av styr för o fullm i Sv boktryckarefören från 93, deltog i stiftandet av Nordsv pressfören 94, av Sv tidn:utgivarefören 98, utg av o red för Avesta-Posten från 98 (utg:bevis i Hedemora 8 juni), VD för o störste deläg i Dalarnes tidn:s- & boktryckeriab från 00, ordf i drätselkammaren i Hedemora 02—27, utg av o red för Säters tidn o Ludvika tidn från 17, ordf i styr o jourhavande dir i ab Jordbru-karbankens avd:kontor i Hedemora 18—26.

G 16 jan 13 i Sthlm, Matt, m Jennie Amalia Blomqvist, f 6 maj 70 i Medelplana, Skar, d 17 aug 34 i Hedemora, dtr till ingenjören Johan August B o Carolina Augusta Dahlgren.

Biografi

Efter läroverksstudier i Enköping var Axel L tryckerielev där till 1878 o blev s å, endast 18 år gammal, föreståndare för Hedemora Tidnings o Nya Hedemora Tidnings sammanslagna tryckerier, båda ägda av Enköpingsboktryckaren P J Edholm. Följande år drev han tryckeriet för egen räkning, nu som arrendator, o 81 inköpte han det tillsammans med Isidor Flodström (bd 16). Snart stod han som ensam ägare till företaget, sedan han hade löst ut Flodström. "Lidmanpressen" gick under de följande årtiondena en expansiv utveckling till mötes. Efter övertagandet av redaktörskapet för Södra Dalarnes veckoblad startade L 82 i Västmanland Norbergs tidning som dock, alla förväntningar till trots, fick läggas ner efter tre år. Under 85 tillkom Borlänge tidning, följd av Mora tidning, Avesta-Posten, Säters tidning o Ludvika tidning. 1900 bildades Dalarnes tidnings- & boktryckeriab med L som VD. Han vara samtidigt chefredaktör för alla sex tidningarna.

Fackligt, kommunalt o ideellt gjorde L vid sidan härav betydande insatser. Så deltog han bl a i stiftandet av Nordsv pressföreningen, där han längre fram blev vald till hedersledamot, o av Sv tidningsutgivareföreningen 98. Som Publicistklubbens delegat deltog han i en rad internationella presskonferenser. Han var ordförande i Hedemora drätselkammare under ett 20-tal år o leda- mot av stadsfullmäktige i över 30. Han var intresserad av hembygdsrörelsen o stiftare av bl a Hedemora föreläsningsförening, vars ordf han var under många år.

L:s livsgärning förknippas främst med hans tidningsföretag. Hemligheten med denne "Dalarnas lord Northcliffe", som han en gång lär ha kallats vid en utländsk presskongress, o hans publicistiska framgångar torde ha legat i den lyckliga föreningen av ovanlig administrativ talang o visionär affärsblick. L medverkade själv ytterst sällan i sina tidningar men följde med vaket intresse för tidens idéer det dagliga arbetet på de olika officinerna länet runt o såg alltid till att läsekretsen fick det bästa möjliga. Med klar blick insåg han tidigt koncernbildningens fördelar. Hans egen koncern utvecklades med tiden till en ytterligt välskött ekonomisk o teknisk organisation med allt större upplagor.

L ansåg att en stark organisation var nödvändig för att en yrkesgrupp skulle kunna ta vara på sina intressen. I början av 20-talet var han kritisk mot Sv tidningsutgivareföreningen (TU). Organisationen hade inte blivit stark nog. Försöken att bilda läns- o kretsföreningar hade inte lett till önskat resultat. Orsaken ville han finna i den konkurrensavund som rådde mellan tidningarna. Han menade att allmänheten inte kunde få respekt för tidningar som underbjöd varandra med rabatter o andra förmåner för att locka till sig annonsörerna. L hävdade att en god ekonomi var av så stor betydelse för tidningarna att ägarna av ren självbevarelsedrift borde göra allt för att hålla samman i ekonomiska frågor. "Ett enhetligt uppträdande mot allmänheten skulle ge mera pondus och värdighet än detta schackrande med tidningsvalutan" (TU 25 år, s 138).

L underströk också energiskt vikten av att låta tidningarna behålla sin lokala särprägel i medvetandet om den starka känsla som folket i Dalarna hyste för den egna bygden. Ortsnyheterna, som han brukade kalla sina tidningars ryggrad, spelade, enligt L, en betydelsefull roll för att underhålla just denna känsla. I syfte att nå allt fler läsare i länet men också som ett uttryck för hans djupt rotade känsla för tolerans inför oliktänkande höll han benhårt fast vid en partipolitiskt neutral linje. Den sv tryckfriheten fick aldrig gå ut över den enskilde o kränka dennes integritet hävdade han med skärpa o bannlyste av detta skäl all frän, personlig polemik i sin press. Å andra sidan öppnade han, tack vare sina omfattande ideella intressen, frikostigt spalterna för sin samtids strävanden såsom de kom till uttryck i bildningsarbetet, hembygdsrörelsen, nykterhetsarbetet o det religiösa livet.

Tidningarna kvarblev efter L:s död i släkten. Hans brorson Carl F ] L (98—76) anställdes redan 16 i Dalarnes tidnings- o bok-tryckeriab o blev 34 chefred för Lidman-pressens tidn:ar o 38 VD o ansvarig utgivare.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivit: Minnesblad från Dalarne. Sthlm 1897. Fol. 88 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: P Möller, släkten L från Lilla Mellösa jämte antavla för chefredaktören Axel Fredrik L (maskinskr), Genealog fören :s arkiv, Sthlm.

N Andersson, Dagspressen i Sverige (1948); K Collin, L:pressens tidn:ar (Sv stadsmonografier. Falun. Säter. Hedemora. Ludvika. Borlänge. Avesta. 1957, s 61—63); Nordsv pressfören 1889—1929. Minnesskrift (1929); A Olsson, Ett hundraårsminne (Mora tidn 21 aug 1959, även tr i Pressens tidn 1 sept 1959); PK:s porträttM 1936; SMoK; SPG 16 (1897); TU tjugofem år. Minnesskrift ... (1923), s 137—39. — Nekr:er i AB 23 maj 1934, i Mora tidn o S-T 24 maj 1934 o i Pressens tidn 1934, nr 11. — Personl meddel från K Collin.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Fredrik Lidman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11345, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-11-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11345
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Fredrik Lidman, urn:sbl:11345, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-11-04.