Nicolas Keder

Född:1659-03-20 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1735-04-17 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Numismatiker


Band 21 (1975-1977), sida 15.

Meriter

Keder, Nicolas, f 20 mars 1659 i Sthlm, Ty, d 17 april 1735 där, ibid. Föräldrar: handelsmannen o bankokommissarien Niclas K o Lucretia Peters. Studier vid Tyska skolan, Sthlm, inskr vid UU 9 febr 72, studieresor till Estland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Böhmen o Italien, anställd av Karl XI för att ordna den k myntsaml 96, assessor vid antikvitetsarkivet 1 juni 97, adl 10 dec 11. — LVS 29. — Ogift.

Biografi

Den främsta källan till K:s levnad är hans självbiografi, som citeras i det följande. K tillhörde en förmögen tysk-schweizisk familj. Farfadern var född i Basel o "antog borgerskap" i Sthlm, farmodern var född i Lübeck. Fadern, en av Sthlms förnämsta köpmän, var 1668—73 borgarståndets kommissarie i den nygrundade riksens ständers bank. I Uppsala studerade K "språk o ålderdomsrön, både ut- o inländska, skaldekonsten o sinnebildläran". Hans lärare var Johannes Schefferus, professor skytteanus, Andreas Norcopensis, prof i filosofi o vältalighet o Johannes Golumbus, prof i poetik.

K:s förehavanden under de 24 åren mellan hans inskrivning som student o hans upphöjelse till k ämbetsman är svårpenetrerade. Han berättar, att hans utrikes resor varade fyra år. Den första tycks ha gått till Narva, där K studerade ryska o engelska, det sistnämnda språket för den engelske pastorn i staden, "en lärd man o K:s förtrogne". K framhåller hur han under sina resor alltid var mån att "förbinda vänskap o bekantskap med åtskillige berömde o lärde män". I Norditalien planerade K en längre resa men hindrades av en livsfarlig sjukdom. På 80-talet tycks han dock huvudsakligen ha uppehållit sig i hemlandet. Ett opublicerat manuskript om engelska mynt från vikingatiden kan dateras till senast 87. Han författade 90 i Sthlm i snabb följd två längre bröllopskväden, det första till hans hyresvärds, apotekaren Molitors, bröllop. 93 var han enligt samstämmiga uppgifter åter på resa i utlandet.

När K återvänt till Sverige, fick han 96 uppdraget att ordna Karl XI :s myntsamling. Kungen hade i Amsterdam låtit inköpa vad som återstod av drottning Kristinas där pantsatta mynt- o medaljsamling. Han hade dessutom förvärvat Jacob Gyldenclous samling av huvudsakligen romerska mynt. Det var dessa samlingar K kallades att ordna tillsammans med tre andra personer, greve Carl Wrede, J G Sparwenfeld o assessorn vid antikvitetsarkivet Elias Brenner. Uppgiften var "att hava omsorg om dessa förträffelige åldrens minningslevor o sagoljud o dem i en tillbörlig ordning o redighet hålla". Arbetsgruppen fick ofta besök av kungen, som understundom behagade "lätta o uppfriska sitt höga sinne ... med våre myntbilders roliga åskådande". När arbetet var slut, fick K en årlig hedersgåva på 300 dlr smt. 97 utnämndes K, som redan 93 under sin utrikes resa hade varit påtänkt för en tjänst vid antikvitetsarkivet, till assessor där med en årslön av 600 dlr smt. K levde i praktiken som privatman o tycks endast obetydligt ha befattat sig med arkivets angelägenheter. Vid Johan Peringskiölds död 20 var K alltför sjuklig för att kunna åta sig posten som antikvitetsarkivets sekreterare, o överenskommelse träffades om att K skulle få 1/4 av efterträdarens lön. Därmed fick båda 900 dir smt vardera. Samma överenskommelse gjordes också vid nästa sekreterarskifte 25.

K:s första tryckta numismatiska arbete har formen av ett brev, tryckt i Lübeck 00 i tidskriften Nova literaria maris Balthici. K publicerar där ett keltiskt guldmynt, funnet i Sigtuna, nu i K myntkabinettets samlingar. Myntet är en efterbildning av en stater, präglad för Filip II av Makedonien: på ena sidan syns ett apollohuvud, på den andra ett tvåspann. K tror att huvudet föreställer Oden o att tvåspannet har att göra med den fornnordiska religionen. Följande år publicerade K i samma tidskrift ett par sällsynta danska mynt, Kristian IV:s s k ryska denningar. Om unionsdrottningen Margaretas s k "blygdpenning", introducerad i den numismatiska litteraturen redan av Ericus Olai, handlar arbetet Drottning Margaretas mynt (De nummis Margareta: . .., 02). Till drottning Margareta hänförde ännu K, Brenner m fl felaktigt en sv-norsk myntgrupp från 1300-talets förra del, som på ena sidan har ett gotiskt O. Med skriften Om silvermynt med runor eller gotiska bokstäver avbildade i Camdens Britannia (De argento Runis ...), 03, återvände K till vikingatidens myntförhållanden. 95 hade runmynt för första gången publicerats i Edmund Gibsons nyutgåva av William Camdens berömda verk Britannia. Enligt Gibson är den sittande figuren på mynten en bild av den "saxiske" guden Tor. K lyckas genom jämförelse med bysantinska mynt visa, att den sittande figuren föreställer Kristus. Frånsidans runinskrift, som av Gibson tolkats som "Guden Thors ansikte", läses av K korrekt som Thorgut i Lund (alt London). 04 publicerade K ytterligare en skrift om runmynt, Runor, länge sökta på gamla mynt o äntligen där Iyckeligen påträffade (Runas in nummis ...). Han utgår från ett runmynt som tillhört ett stort skattfynd från Östergötland o som han nyligen förvärvat. Åtsidans inskrift Magnus Rex ledde honom på rätt spår, o han kunde nu korrekt bestämma hela runmyntgruppen till 1000-talets Danmark.

04 påträffades strax norr om Sthlm ett av våra större vikingatida myntfynd. Med anledning därav författade K 06 sitt dittills mest omfattande verk, Några intressanta silvermynt, tio från den svenske Olof, ett från Anund Kolbränna, ett från Håkan Röde, konungar av Sverige, samt ett från Sven Tveskägg, konung av Danmark, alla en gång dolda i svensk jord, nyligen av en slump bragta i ljuset (Nummi aliqvot ...). Innehållet är sensationellt. Här publiceras o identifieras, med lärda lingvistiska o historiska kommentarer, de äldsta inskriftsförsedda skandinaviska mynten, tidigare okända. I fråga om Håkan Röde misstog sig dock K. Myntet, som tillhör 1000-talets första decennium o är ett av de mest debatterade i den äldsta sv mynthistorien, kom genom K:s misstag att felaktigt dateras till slutet av 1000-talet. Det samtidigt publicerade Anund Jacob-myntet är från ett annat fynd.

I Oxford hade 05 Andrew Fountaines arbete Numismata Anglo-Saxonica et Anglo-Danica publicerats, det första mera omfattande verket inom ämnesområdet. Delvis inspirerad härav utgav K 08 i Leipzig samtidigt Undersökning av mynt slagna på Irland innan denna ö på Henrik II :s tid kom under engelskt herravälde o Katalog över anglosaxiska o anglodanska mynt i Nils K:s museum (Nummorum in Hibernia ..., resp Accessit Catalogus .. .). Katalogen omfattar 226 nummer o kan betraktas som en första föregångare till B E Hildebrands ännu använda standardverk över anglosaxiska mynt i K myntkabinettet.

Med 1710-talet inträdde ett längre uppehåll i K:s numismatiska produktion. 11 blev han adlad o introducerades på Riddarhuset 19. Vapnet visar tre guldmynt på blått fält, överfält av silver. 22 tog han åter upp det förut nämnda keltiska myntet till behandling i skriften Ett gammalt o mycket sällsynt guldmynt som sannolikt framställer Oden samt bilder o kännetecken tillhörande dennes offer o mysterier (Nummus aureus ...). Sedan den första publikationen hade "Odenmyntet" hunnit bli berömt; arbetet inleds med en hyllningsdikt på tyska språket till Odenmyntets upptäckare, författad av Sophia Elisabeth Brenner, hustru till K:s kollega o vän Elias Brenner.

Under 20-talet ändrade K:s produktion karaktär. Han arbetade nu huvudsakligen med myntkataloger o medaljer. En stor uppgift var arbetet med en andra, utökad upplaga av Brenners 91 utkomna Thesaurus nummorum. Brenner hade samlat in ett stort kompletterande material o anförtrodde på sin dödsbädd 17 utgivandet av den nya upplagan till K. Den nya Thesaurus kom ut 31 med ett förord av K o avslutad med en sv myntsamlar- o myntfyndsförteckning. Efter Brenners död köptes hans myntsamling 21 av en engelsk köpman i Sthlm, Walter Grainger. K författade en katalog över Museum Graingerianum, tryckt i London 28.

Av självbiografin framgår att K hoppades kunna publicera ytterligare kataloger över sin egen samling, bl a över de ryska, danska o norska mynten. Ett av de planerade arbetena kallades Förteckning på alla de sinnebilder o överskrifter som Nils K, dels på skådepenningar, in- o utrikes, dels på allmänna byggnader, dels vid andra tillfällen påfunnit. Ett annat planerat arbete bär titeln Svecia literata et curiosa metallica. När K 20 fick besök av den unge danske forskaren Jacob Bircherod, var han sysselsatt med materialinsamling till detta verk. K samlade berömda sv mäns porträtt, utförda i vax eller elfenben av kända konstnärer, Chevalier, Karlsteen, Faltz. Med dessa porträtt som förlaga ämnade han låta tillverka dels en serie medaljer med biografiska upplysningar på frånsidan, dels en serie kopparstick.

Redan 87 ägde K en större samling engelska mynt (beskr i otr ms, jfr ovan). "Odenmyntet" tillhörde hans samling, liksom flertalet av de sällsynta mynt som beskrivs i Nummi aliqvot. Tidigt möter i K:s skrifter beteckningen Museum Kederianum. Myntsamlande o myntkunskap hade vid denna tid blivit på modet, o i Sverige fanns redan flera betydande privata myntsamlingar. K sålde sin romerska myntsamling till sin närmaste vän, den lärde kanslisekreteraren Christian von Staude, bosatt på Rosersberg. Delar av K:s sv myntsamling såldes till riksrådet Carl Ehrenpreus. De omtalade runmynten såldes till den blivande ärkebiskopen Erik Benzelius d y för 50 dlr smt. Återstoden av samlingen ärvdes av fattiga släktingar, som lät smälta ner mynten. Efter skiftande öden har delar av K:s samling hamnat i K myntkabinettet o i UU:s myntkabinett.

Om sig själv berättar K 26: "I hela 42 åren, undantagande då han 4 år var utomlands har han mot hyra bott i Molitorska huset vid Järntorget i Sthlm, som är ett tecken att han intet varit ostadig. Ogift har han i sin tid levat, intet av någon sky för äktenskap eller fruntimmer, men hans svaga hälsa har därifrån avrått honom ... Från sin späda barndom har han haft en mycket klen hälsa: oftast har han mått illa av feber, svår digestion, huvudvärk o svindel, som genom allt större o större tillväxt nu äro mycket enträgne." 22 opererades K för "en svår o farlig växt nedanför bröstet". Kroppen har alltid varit "klen, smärt o vig", ögonen blå o så skarpa att han ännu kan läsa myntinskrifter utan glasögon. Hörseln är god o "förnöjer sig inte litet i ljuvlig sång o behaglig röst. Håret som fordom varit askfärgat, tjockt, långt o av naturen krullat, är nu grått, kort, tunt o avfälligt." Vid 30 års ålder började K använda peruk "för sitt svaga huvuds skull ... Han har intet brukat kostbare kläder men anständige för sitt stånd, måttelige o snygge. Svarta har han på många år helst burit. Mat, vin o sömn har han brukat mer till livnäring än till vällust." K var känd för sin fromhet. Han läste gärna Erasmus av Rotterdam. Varje afton förrättade han ett "dagligbättringsoffer", då han bad Gud om förlåtelse för sina fel.

K verkade i en omgivning rik på litterära, vetenskapliga o estetiska impulser, där de flesta liksom han själv samlade mynt eller var intresserade av mynt- o medaljkunskap.

I den stora skaran vänner o gynnare återfinns bl a presidenten Gustav Rålamb, ärkebiskopen Erik Benzelius d y, antikvitetsarkivets sekreterare Johan Peringskiöld, medaljkonstnären Arvid Karlsteen, läkaren Magnus von Bromell, den ovan nämnde von Staude, assessorskollegan Elias Brenner o hans lärda hustru Sophia Elisabeth Brenner, som K undervisat i italienska o franska.

Jämte Brenner räknas K som den sv numismatikens grundläggare. Båda var påverkade av 1600-talets patriotiska historieskrivning o var i sin framställning bundna av den litterära historiska traditionen. I förhållande till Brenner framstår K som den mera kritiske o skarpsynte forskaren, som i några av sina arbeten för första gången korrekt lyckats identifiera viktiga o dittills helt okända myntgrupper.

Som ofta är fallet med numismatiskt verksamma personer framställdes ovanligt många medaljer över K. A Karlsteen porträtterade K redan 84, därefter följde ytterligare Karlsteenmedaljer 87, 96 o 97. I samtliga fall avbildas K med peruk. J G Hedlingers bekanta porträtt av den åldrade K med bart, tunt hår, uppträder med små variationer på en serie medaljer från 23, 25, 28 o 35. Frånsidornas sinnebilder syftar på K:s lärdom eller hans fromhet. På 28 års medalj syns t ex den knäböjande bevingade Tiden med ett kärl med utfallna mynt, i bakgrunden en runsten o en ruin. I självbiografin redogör K även för andra avbildningar av sig själv.

Författare

Brita Malmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s självbiografi "Nils K:s Lefwerne af honom sielf beskrifwit i Sthlm o Molitorske huset, åhr 1726" finns i KB (1 ex i avskr på svenska i I k samt 2 versioner i Rålambska saml, den ena på latin, tr jfr nedan, den andra på svenska, båda utskr av O v Dalin, som avslutar ms med en gravskr över Salig K) o UUB (1 avskr:X 269). Självbiogr avslutas med en förteckn över K:s tr skrifter, ms o planerade skrifter. — Några ms till K:s tr skrifter i KB. Origms till K:s bearbetn av Lu-cidors koncept efter J Cats (Et hemligt samtal emellan Anna o Phillis . . . , tr 1759) i UUB

(V 31). Brev till K från Sten Arfvidsson Sture i Bref från o till Hadorph m fl, VHAA. Brev från K till E Benzelius d y i LSB (kop i UUB).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En sedig huusfru. Wijd .. . Christopher Molitors . . . och . . . Margareta Opdekams bröllop . .. den 11 Martij 1690. U o o å. (4)s. [Ny uppl jämte följande] Sthlm 1729. (16) s. [Anon.] [Ny uppl] 1739. [Ny förk o ändrad uppl:] Gammal tänk-värdig målning af en mans och ene qvinnos ägtenskaps-plikt och ömse skyldigheter å nyo uppritad vid et tyst bröllopp i Stockholm, helgemässo-tiden eller den november 1768. Tjenlig för alla som äro eller vilja bli gifta. Sthlm 1768. 12 s. [Anon.] — Hur' sig en vettig man, som sedig hustru har . . . Då ... [O G v] yittinghoff och ... [AD] La-gerstierna . . . igenom kyrkians knut till sammans knytte blifwit [16 mars 1690]. Sthlm 1690. 4:o. (11) s. 2. uppl 1728. Fol. (8) s. [Anon.] Senare uppl se ovan. — [Förteckn över A Karlsteens arbeten] (Nova literaria maris Balthici et Septentrionis, 1700, Lubecse, 4:o, s 203). — Excerptum é literis (ibid, s 268—270, 1 pl). — ... ad collectores N. L. Lubecense epistola (ibid, s 363—369, 1 pl, 1701, s 18—20, 1 pl; utvidgad separatuppl: Nummus avrevs antiqvvs atqve perrarvs. Othinvm, cev probabile est, eivvsqve sacrorvm ac systerior. [!] signa et indicia exhibens; e museo Nicolai Rederi . . . cvm hvivsque com-mentatione editvs, Lipsiae 1722, 4:o, 84 s). — [Nummismata Svecia varia & vetusta] (ibid, s 271—284, 1702, s 17 f). — De nummis Margaretae, Svecor. Danor. & Norvegorum qvondam reginse, disqvisitio (ibid, 1702, s 106—114). ¦—• De argento runis, seu literis Gothicus insignito, qvod delineatum in Cam-deni Britannia Anglicé nunc loqvente & am-pliata literato exhibetur orbi, sententis (ibid, 1703, s 155—165; även sep, Lipsise så, (18) s, 1 pl). — Runse in nummis vetustis . . . commentatio. Lipsise 1704. 4:o. 34 s. — Ca-talogus veterum ex argento nummorum Ang-lo-Saxonicorum in museo Nicolai Kederi . . . curiosé asservatorum . . . (Nov lit maris Balthici . . . , 1705, Lubecse & Hamburgi, s 105—-116). — Nummi aliqvot diversi ex argento praestantissimi; nempe decem Olai Sveci . . .; nec non vnvs Svenonis bifida barba . . .; omnes tellure Svecica olim absconditis, nu-perque casu in apricum prolati, nunc autem Heliconiadvm choro submissé dedicati. Lipsise 1706. 4:o. 64 s, 2 pl. — Nummorum in Hi-bernia, anteqvam haec insula, sub Henrico II Angliae rege Anglici facta sit juris cusorum indagatio .. . Acessit Catalogus nummorum Anglo-Saxonicor. & Anglo-Danicor. musei Kederiani. Lipsise 1708. 4:o. 54 s, 3 pl. —• Catalogus nummorum Sueo-Gothicorum usualim ac memorialium veterum recentium-que, in museo Graingeriano, Holmias curiose asservatorum . . . Londini 1728. 120 s, 1 pl. [Utvidgad uppl] så. 126 s, 1 pl. — Vita Nicolai Kederi ab ipso ... 1726 ... scripta [slutet av R Berch] (Acta litteraria et scien-tiarum Svecia^, vol 4. Continens anno 1735. 1736. 1737. 1738 & 1739, Upsalise 1742, 4:o, s 311-—335). — Et hemligt samtal emellan Anna och Phillis om en mös plikt. Norrköping

1759. 47 s. [Anon; överarb av Lasse Johanssons (Lucidor) arb efter original av J Cats, utg av P Granbeck.] — [Brev] (Det svenska biblioteket. Utg af C C Gjörwell, d 4, Sthlm

1760, s 105—107, 150). —- [Samlade vitterhetsarbeten] (Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare . . . utg af P. Hanselli, d 10, Upsala 1869, s 355—384).

Utgivit: E Brenner, Thesaurus nummorum Sveo-Gohticorum ... Holmiae 1731. 4:o. (16), 270 s, 1 portr, 63 pl-bl. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Kanslikoll till K M:t 1738:27, Likvidationer: Arkiv o antikvitetskoll efter 1680, 60:2, RA.

Jacob Bircherods Rejse til Sthlm 1720, ed G Christensen (1924); A Ernst, Lidt om N K:s Montsaml (Nord numismatisk unions medlemsblad 1950, s 67 f); G Galster, Ru-nementforskn i det 18. Aarhundrede (NNÅ 1941); G Hatz, U S Linder-Welin, B Malmer, G van der Meer o N L Rasmusson, A hoard from Näs, Österåker, Uppland, found in 1704 (Commentationes de nummis saeculorum IX—XI in Suecia repertis, 2, VHAAH, Antikvar ser, 19, 1968, s 277—372); B Hilde-brand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—1837, 1—2 (1937—38); NL Rasmusson, Det Bromelius-v Bromellska myntkabinettet o dess bestånd av "myntskatter" (Fornv 1931); H Schuck, VHAA. Dess för-hist o hist, 3—4 (1933—35).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolas Keder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Malmer), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11403
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolas Keder, urn:sbl:11403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Malmer), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se