J Henrik Kellgren

Född:1837-11-24 – Alingsås stadsförsamling, Älvsborgs län
Död:1916-06-01 – Ljungarums församling, Jönköpings län (på Sanna)

Arméofficer, Gymnastiklärare, Sjukgymnast


Band 21 (1975-1977), sida 34.

Meriter

2 Kellgren, Jonas Henrik, brorsons son till K 1, f 24 nov 1837 i Alingsås, d 1 juni 1916 på Sanna, Ljungarum, Jönk. Föräldrar: kaptenen Jonas Henrik K o Beata Carolina Sjöberg. Inskr vid LU ht 56, underlöjtn vid Västgöta-Dals reg 22 dec 58, genomgick GCI 63—65, löjtn 5 juli 64, gymnastiklär 65—69, assistent vid Sigfrid Ulrichs gymnastikinst i Bremen 69, innehade gymnastikinst i Gotha, Tyskland, 69—74, i London 74—04, i Norderney, Tyskland, 77—82, i Baden-Baden 83—85, i Sanna, Ljungarum, Jönk, 86— 16.

G 1) 11 nov 66 i Lidköping m Fredrika Eleonora Ulrika Ulfsparre af Broxvik, f 25 mars 49 på Strömsholm, Kolbäck, Vm, d 19 mars 68 i Eksjö, dtr till underlöjtn Georg Gustaf Adolf U o Amelie Sofia Concordia Herkepé; 2) 27 dec 72 i Gotha, Tyskland, m Anna de Yakolev, f 25 aug 49 i S:t Petersburg, d 12 aug 17 på Sanna, dtr till generalen Gregor de Y o Vera de Brunn.

Biografi

Henrik K tillhörde den stora skara av unga officerare som kompletterade sin yrkesmilitära utbildning med studier vid dåv Gymnastiska centralinstitutet (GCI). För K:s del skedde detta 1863—65. Då inföll en brytningstid i institutets historia, i det att den nye föreståndaren (from 62) G Nyblæus gav undervisningen nya impulser efter företrädaren L G Brantings ensidigt sjukgymnastiska inriktning. I avsaknad av medicinsk fackutbildning hade K inga möjligheter att inom GCI:s ram etablera sig på sitt blivande verksamhetsområde, sjukgymnastiken. Han blev vid sidan av militärtjänsten gymnastiklärare vid Lidköpings o därefter Eksjö lägre allm läroverk. Hans verksamhet som gymnastiklärare blev emellertid kortvarig.

Efter hustruns o ett nyfött barns bortgång lämnade K brådstörtat landet 69. Till detta steg bidrog också ett ekonomiskt åtagande, som kostade K hans förmögenhet. Målet lär ha varit främlingslegionen, men resan tog slut i Bremen. Där fick K avgörande impulser genom S Ulrich, en av de många sv gymnaster som framgångsrikt etablerat sig i utlandet, understödda av den slagkraft som låg förborgad i begreppen Ling o sv gymnastik. Efter en kort tids vistelse vid Ulrichs sjukgymnastiska institut slog K sig ner i Gotha. Därmed påbörjades hans bana som självständigt praktiserande sjukgymnast.

Under den från 69 ungefär 5-åriga vistelsen i Gotha lade K grunden till vad som skulle bli den vittberömda K:ska metoden. Den sv läkaren E W Wretlind gav vissa upplysningar o relativt erkännsamma kommentarer om utformningen i en reserapport, publicerad i Hygiea 72—73. Själv tycks K däremot aldrig ha presterat någon utförligare skriftlig redovisning av sitt sjukgymnastiska tillvägagångssätt. En liten ansats påträffas dock i hans kortfattade broschyr Gure of inflammation of the lungs by the manual treatment. Här finner man den för K specifika nervbehandlingen tydligt antydd. I huvudsak var det dock fråga om en propagandaskrift för K:s metoder, avsedd för den engelska allmänheten. Då skriften (15 s) 76 publicerades, hade K redan överflyttat sin verksamhet till London; hans praktik i Gotha övertogs 74 av den tidigare i Ryssland verksamme sv sjukgymnasten G A Unman.

K:s 30 år långa vistelse i London — 04 återvände han till Sverige — blev hans verkliga storhetstid. Patienter strömmade till en masse, de flesta från samhällets allra översta skikt. Personligen samlade han en betydande förmögenhet, sannolikt större än någon annan sv sjukgymnast (Moberg), vilken möjliggjorde en omfattande mecenatverksamhet.

Sv gymnastik hade — o det delvis före K:s tid — utbretts till England genom bl a G A Georgii (bd 17), A Broman (bd 6) o M Bergman-Österberg. Men ingen torde ha gjort den så allmänt känd som K o hans "manual treatment". Uttrycket "kellgrenism" lanserades (Floyer). Filialinstitut inrättades i Norderney (77), Baden-Baden (83), Paris (84) o Sanna nära Jönköping (86). En insamling till K:s minne resulterade i ett i London 19 invigt sjukhus med K:s namn, avsett i huvudsak för gymnastisk behandling av mindre bemedlade.

K var en utpräglad praktiker. Det tekniska handlaget under den sjukgymnastiska behandlingen var mycket långt drivet. Han föll tillbaka på stora mått av viljestyrka, energi, uthållighet, självförtroende o en suggestionsförmåga som möjligen både tangerade o överskred hypnosens gränser. I sådana personliga egenskaper ligger utan tvivel mycket av förklaringen till K:s obestridliga framgångar. Han vägleddes mer av intuition än av vetenskapligt grundade fakta o teorier. Den fackmedicinska lärdomen tycks han åtminstone delvis ha sett ner på.

Denna läggning lockade K att lansera uppfattningar, som inte saknade drag av fantasteri o som skadade hans anseende. Sålunda pläderade han trosvisst, men utan att vinna gehör, för en egen gasteori. Enligt den gav alla sjukdomar upphov till gaser i kroppens vävnader. Dessa gaser kunde på ett välgörande sätt avlägsnas genom sjukgymnastens (massörens) händer.

Typisk för den K:ska metoden var uppfattningen, att nära nog alla sjukdomar i princip kunde botas — helt eller delvis — genom adekvat sjukgymnastik. Även fall av infektionssjukdomar, cancer o starr sökte man behandla. Till detta kom en tendens att isolera sig från andra behandlingsformer; man samarbetade inte mycket med den regelrätta läkarvetenskapen utan räknade med den egna behandlingen som nära nog allena saliggörande. Härvidlag fullföljdes den gamla sv (lingska) sjukgymnastiken i Brantings utformning, sådan K en gång inhämtat den på GCI. De modernare tongångar som i Sverige senare anslogs av A Wide o andra ville K inte lyssna på.

Enligt den K:ska metoden skulle sjukgymnasten arbeta med lätt o elastisk hand — ett avståndstagande från den kraftiga massageteknik som på sina håll förekom. Mekaniska hjälpmedel, t ex vibratorer, skyddes; de gjorde det omöjligt att "influera en aktiv vitalitet i patientens förslappade organism" (Möller 22). Höga krav ställdes på rörelsegivamas aktivitet, energi o uthållighet. Rörelseförrådet bestod framför allt av skakningar, vibrationer (darrningar) o friktioner.

Det mest utmärkande hos K var behandlingen av nerverna. Dessa utsattes för en rad "manipulationer" med tryckningar, "knäppningar" osv i varierande grader av hårdhet o hastighet. Det gällde att så långt som möjligt bearbeta hela nervbanorna. Den grundläggande tanken var, att kroppens funktioner i eminent grad arbetade under inflytande av nerverna o alltså borde kunna kontrolleras genom nervbehandlingar.

Utanför Sveriges gränser blev K kanske mer känd o uppskattad än någon annan sv sjukgymnast. Han gav upphov till en metod som knöt an till linggymnastiken men samtidigt ville markera en egenart. Den vetenskapliga underbyggnaden var lika svag som den manuella tekniken stod högt. Med rätta synes en sakkunnig minnestecknare (Levin) året efter K:s död ha konstaterat att "mycket dör med hans egen hand".

Arvid Ludvig K (1856—44) o Edgar F Cyriax, yngre bror resp svärson till K, är de huvudsakliga uttolkarna i skrift av den K:ska metoden. Båda var lika positiva till den som väl förtrogna med dess praktiska yttringar. Såsom medicine doktorer vid univ i Edinburgh tillförde de metoden vetenskaplig auktoritet. Men deras skrifter har ett omisskännligt drag av försvar o propaganda. Arvid K, en känd gestalt i svenskkolonin i London, drev ett eget gymnastikinstitut där 87—17. Kontakt med Sverige vidmakthöll han bl a genom en mycket omfattande militärt-idrottsligt o socialt inriktad mecenatverksamhet. Efter sekelskiftet donerade han t ex stora summor till skytteväsendet.

Arvid K publicerade 90 The technic of Ling's system of manual treatment as applicable to surgery and medicine. Detta verk, som översattes till flera språk, byggde på föredrag o demonstrationer, som han hållit vintern 88—89, bl a i Pola på begäran av den österrikisk-ungerska flottan. Den utförligaste presentationen gav dock Cyriax 03 i sitt över 500 sidor digra verk The elements of Kellgren's manual treatment.

K o hans skola utsattes för skarp kritik från sv fackmän. Cyriax verk utdömdes i grunden (se t ex Haglund). Den K:ska metoden förklarades vara ovetenskaplig. Värdet av enstaka fall av goda behandlingsresultat underkändes. Metoden fråntogs — med undantag dock för den specifika nervbehandlingen — all originalitet.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från Henrik o Arvid K i KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev fr Arvid K t V G Balck i den senares arkiv i Sveriges centralfören:s för idrottens främjande arkiv, RA.

E F Cyriax, The elements of K:s manual treatment (London 1903); dens, H K o hans manuella behandlingsmetod (1905); A Floyer, Outlines of the study of Kellgrenism (London 1888); P Haglund, H K:s "manuella behandlingsmetod" framställd af en läkare (Tidskr i gymnastik 1905:3; även ibid 1906, s 296 ff); A Kellgren, Vorträge iiber Massage gehalten . .. im K. K. Marine-spitale in Pola (Wien 1889); dens, The technic of Ling's system of manual treatment as applicable to surgery and medicine (Edinburgh & London 1890); dens (tills m G Golombo), Absorption of ex-udations under the influence of massage (London 1897); A Levin, JHK (Tidskr i gymnastik 1917); A T Möller, Några ord om det karakteristiska i den kellgrenska sjukgymnastiken (Sv gymnastiken i in- o utlandet 1922:4); dens, Oldevig o K. Två utlandssv kulturpersonligheter (ibid 1923:1); NF :s sportlex, 4 (1941), sp 831 ff; E Sjöstrand, Märkliga svenskar i England (1923); E W Wretlind, Bref, 1—4 (Hygiea 1872—73). — G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Henrik Kellgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11414
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Henrik Kellgren, urn:sbl:11414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se