Johannes Kerfstedt

Född:1841-01-17 – Häggdångers församling, Västernorrlands län
Död:1921-04-04 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Folkskoleinspektör


Band 21 (1975-1977), sida 69.

Meriter

Kerfstedt, Johannes, f 17 jan 1841 i Häggdånger, Vnl, d 4 april 1921 i Uppsala. Föräldrar: kh Jonas K o Carin Brandell. Avgångsex från Östersunds lärov vt 61, studentex vid UU 29 maj, inskr 31 maj 61, teor teol ex 2 febr 64, prakt teol ex 20 maj 64, prästv i Uppsala för Härnösands stift 22 maj 64, v komminister i Ström, Jämtl, 20 juli 64?—66, folkskoleinspektör i n Hälsingland o förest för landstingsseminariet i Delsbo 29 mars 66—70, förest för Fjellstedtska skolan i Uppsala 1 sept 70—-20, Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsdirektor 74, led av styr för fören Lappska missionens vänner 80, initiativtagare till de Allm sv-lutherska prästkonferenserna 81—15 (led av deras bestyrelse 96—15), grundade de sk Fjellstedtska studenthemmen i Uppsala 83 o 85, initiativtagare till tidn Vårt Land, som utkom 85—08, grundade fören De fattigas vänner (senare Centralbyrån för hemarbete) i Uppsala 90. — Teol hedersdr vid UU 31 maj 15.

G 16 juli 68 i Revsund, Jämtl, m Sara Fredrika Charlotte Nordien, f 5 okt 43 i Bodum, Vnl, d 31 juli 31 i Sthlm, Osc, dtr till kontraktsprosten Nils N o Sara Carolina Rodling.

Biografi

K tillhörde den lågkyrkliga, för väckelsen öppna riktning inom sv kyrkan, som förband idén om personlig fromhet med social ansvarskänsla. S k nyevangeliska ytterligheter reagerade K alltid emot; han stod på rent kyrklig grund, också teologiskt, men samarbetade livligt med Evangeliska fosterlandsstiftelsen o dess förste ordf Jonas Alströmer, som bl a jämte biskop A F Beckman 1862 grundat Fjellstedtska skolan. Lars Landgren, prost i Delsbo, sedan biskop i Härnösand, utgjorde också en av pelarna i K:s umgänge. Mycket betydde också hans livliga förbindelser med prinsessan Eugénie o drottning Sophia, vars religiöst motiverade, filantropiska intressen var utmärkande för den nämnda kyrkliga riktningen.

K:s verksamhet bär, med koncentration i den halvsekellånga ledningen av Fjellstedtska skolan i Uppsala, en märklig enhetsprägel. Det K eftersträvade var helt enkelt en kyrklig förnyelse. Skolan skulle till en kvalificerad studentexamen föra fram obemedlade ynglingar, som genom personliga egenskaper var ägnade att ge den sv kyrkan ett arbetsdugligt, värdigt prästerskap. Kring detta mål grupperade K, ofta med märklig framsynthet, sina initiativ. De s k fjellstedtska studenthemmen skulle för adepterna möjliggöra en tryggad akademisk utbildning. Vidare gällde det att bereda prästerna i gemen en någorlunda säker ekonomi. En uppslagsrik, energisk skrift härom distribuerades i hela landet o tillställdes också högre instanser. Initiativ togs till de första allmänna prästkonferenserna med både fackligt o religionsfördjupande syfte. K grundade tidningen Vårt Land, som skulle ge emfas åt kampen för kristen kultur i Sverige. I samarbete med prinsessan Eugénie omfattade hans ivriga verksamhet mission, barnavård o undervisning i lappmarken liksom också den yttre missionen, som han sökte främja genom resor o föredrag. Även hemstaden Uppsala blev föremål för energiska initiativ på den frivilliga o kommunala fattigvårdens område.

Någon har betecknat K som "den sv kyrkans grå eminens". Kyrkohistoriskt går det linjer från K till den folkkyrkliga väckelsen vid seklets början. Hans livsgärning präglades av hans skarpt profilerade o på samma gång komplicerade natur. Initiativkraft, skapande organisatorisk fantasi o en alldeles sällsynt uthållighet o viljestyrka förenades med en säregen, stillsam diplomatisk förmåga, som få kunde motstå. Hans benägenhet för kringgående manövrer o för det man ibland kallat "protokollens ekonomi" hindrar inte, att hans äkta patos, djupa människokärlek o ofta obegränsade hjälpsamhet gav de avgörande intrycken till omgivningen. K:s påfallande förmåga att snabbt inge förtroende gjorde honom till en framstående tiggare, o detta jämte hans sparsamma o asketiska natur blev till avgörande nytta, inte minst när det 70 gällde att sätta den nästan till undergång dömda Fjellstedtska skolan på fötter. Hans ekonomiska förmåga var dock inte ofelbar; placeringar var t ex knappast hans starka sida, o sparsamheten blev nästan mani samt ledde t o m till oförstående inför elevernas berättigade krav på näringsriktig kost. Att han trots detta o en viss, ibland kanske opsykologisk rigorism vann de allra flestas respekt o förtroende hör till den positiva paradoxaliteten i hans liv. Hans viljestyrka, som kunde ha lett till despotism, motvägdes av en alltmer på religiös grund tillkämpad personlig ödmjukhet. En utstrålning av stillsam frid, även i upprörda situationer, o en förmåga att tränga prestigesynpunkter tillbaka, när ibland sårande beskyllningar riktades mot honom, är rikt omvittnade.

Författare

Georg Landberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade papper K i RA, KB o UUB (bl a Beckman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Predikan på fjerde söndagen efter påsk, hållen i Hudiksvalls kyrka 1867. Sthlm 1869. 24 s. [Gemensam omslags-tit för denna och de två följande:] Predikan på fjerde söndagen efter påsk, ett skriftetal samt ett konfirmationstal. — Skriftetal, hållet den 13 juni 1869 uti Blasieholmskyrkan i Stockholm. Sthlm 1869. 12 s. [Jfr ovan.] — Konfirmationstal, hållet den 13 juni 1866. Sthlm 1869. 12 s. — Kommen till bröllop. Föredrag öfver Matth. 22: 1—14. Carlstad 1872. 16 s. — Fjellstedtska skolan. Kort redogörelse om hennes förflutna verksamhet och närvarande ställning, afgifven i maj 1874. Sthlm 1874. 64 s. — Det tjenande kallet. Predikan vid diakoniss-anstaltens 25:te årsfest. Sthlm 1874. 14 s. •— Varningsrop mot osedligheten. Fri bearbetning från tyskan. Upsala 1881. 18 s. -— Den ständiga fröjden. Bibelbetraktelse öfver Fil. 4: 4. [Omsl.] Sthlm 1882. 16 s. — Om fattigvården. Upsala 1890. 12 s. •—- Vid grefvinnan Honorine Stackel-bergs jordfästning i Ukna kyrka den 21 november 1891. Upsala 1891. (12) s. [Anon.]

— Om det svenska prästerskapets ekonomiska ställning. Några upplysningar och råd för blifvande präster. Upsala 1895. 40 s. — Om penningens värde, slöseri och sparsamhet. Sthlm 1895. 15 s. — Om slöseri och sparsamhet. Föredrag. I något sammandragen form upptecknadt af A. Ö. Jönköping 1897. 12 s.

— Första söndagen i advent (Predikningar öfver kyrkoårets nya högmässotexter utg af Evangeliska fosterlandsstiftelsen, årg 1, Sthlm 1898 [—99], s 1—16). — Tjugufjärde söndagen efter trefaldighet (ibid, årg 2, 1899, s 758—770). — [Predikan 17.10.1902] (Predikningar hållna vid Sällskapets för främjande af kyrklig själavård konferens 1902, d 3 [omsl]: Jesus Kristus, återkommande till att döma lefvande och döda, Sthlm 1902, s 10— 20). — [Diskussionsinlägg om psalmboksrevisionen] (Förhandlingar vid den elfte allmänna svensk-lutherska prästkonferensen, Stockholm den 3—5 september 1912, Sthlm 1912, s 69 f). — (ibid, s 167—170). — Skriftetal (ibid, s 180—188). — Folkskoleinspektörsminnen från norra Hälsingland (Julhälsningar till församlingarna i Uppsala stift, årg 4, 1916, Upps, s 78—90).

Utgivit: Kom hit öfver och hjelp oss! Missionspredikningar utgifna på föranstaltande af J K. Sthlm 1875 [—78]. 222 s.

översatt: J Pauli, Den evangeliska missionen uti Afrika, Sthlm 1872, VIII, 455 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konc o prot, Fjellstedtska skolan, Uppsala.

Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1914, utarb av H T Ohlsson (1914); G Göthe, J K åren 1906—1921. Minnen o reflexioner (Fjellstedtska skolan. Årsskr 1946); A Hesslén, j K (Julhälsn till förs:arna i ärkestiftet 1923); Inbjudn till teol drsprom .. . [UU] 31 maj 1915 (1915); G Landberg, Fjellstedtska skolans syftemål. En historik (Fjellstedtska skolan. Arsskr 1950); H S Nyberg, J K (ibid 1970); O Seger, En tidlös pedagog. Rektor J K (ibid 1957); E Stave, J K. En levnadsteckn (1924); Sv folkrörelser, 2 (1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Kerfstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Landberg), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Kerfstedt, urn:sbl:11440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Landberg), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se