Simon Kexlerus

Född:1602-12-29 – Edsbergs församling, Örebro län (i Kexle.)
Död:1669-03-22 – Finland (i Åbo.)

Matematiker


Band 21 (1975-1977), sida 80.

Meriter

Kexlerus, Simon, f 29 dec 1602 i Kexle, Edsberg, Ör, d 22 mars 1669 i Åbo. Son till bonden Sven. Inskr vid UU 27 aug 25, mag där 13 mars 32, studieresor i Danmark, Tyskland o Holland, lär i matematik vid gymnasiet
i Strängnäs 35, adjunkt vid UU:s fil fak 37, prof i matematik vid Åbo akad från 26 mars 40, dessutom kh i Pikis prebendepastorat 17 juli 51, rdgm 64.

G 11 maj 41 i Åbo m Ingeborg Elisabet Gerslinia, f 5 maj 24 där, d 3 aug 81 där, dtr till assessorn vid Åbo hovrätt Anders Olofsson Gerslinus o Margareta Nilsdtr.

Biografi

Mest bekant blev K på grund av de läroböcker han utgav under sin professorstid. De var enligt tidens bruk alla skrivna på latin; flera publicerades först som akademiska disputationer — sammanlagt 25 avhandlingar ventilerades under K:s presidium — varefter sådana som behandlade samma ämne slogs samman o utgavs på nytt för undervisningens behov. Troligen var det på anmodan av Per Brahe som K utarbetade dessa läroböcker; tidigare hade det rått brist på lämpliga sådana. Värdefullast bland läroböckerna har Arithmetica triplex nec non geometria (1658) ansetts vara.

I sina böcker behandlade K de flestavgrenar av den elementära matematiken såsomvaritmetik, geometri, plan o sfärisk trigonometrivsamt vidare astronomins grunder,vgeodesi, geografi o kosmografi, huvudsakligen ämnen över vilka matheseosprofessorn ägde att föreläsa. Någon egentlig originalitet
uppvisade K i regel inte. För det mesta följde han troget de då moderna utländska auktoriteterna. Hans  böcker nådde emellertid stor popularitet; de nyttjades ännu länge efter hans död åtminstone vid akademin
i Åbo, o de kan sägas ha varit grundläggande för matematikens studium i Finland. Hans lärometod har i senare tid klandrats, särskilt den som han tillämpade inom matematiken, där den för det mesta säges ha inskränkt sig till praktiska regler, belysta av exempel, men utan någon egentlig teoretisk förklaring. — Tillgången på instrument torde på K:s tid vid akademin ha varit mycket ringa, vilket vållade förfång vid undervisning o forskning inom de discipliner K representerade.

I några av sina arbeten tog K astrologin i försvar. Han ställde sig bakom uppfattningen att stjärnorna i vissa avseenden kunde påverka människornas öden. Detta inflytande var dock enligt K huvudsakligen
av meteorologisk art; med visshet kunde astrologerna inte säga något om kommande ting. — Han intog en delvis kritisk ståndpunkt till Copernicus. Hans astronomiska uppfattning tog sig uttryck bl a i magisteravhandlingen De sole (32), som behandlar solens rörelse i förhållande till fixstjärnorna. Han försöker där, delvis enligt Ptolemaios, förklara solens emellanåt långsammare o emellanåt snabbare rörelse, variationerna i avståndet mellan jorden o solen m m. Enligt K är jorden universums centrum; den
omges, i nämnd ordning, av vatten, luft, eld o himmel (eter). Jorden förmår röra sig kring sin axel. K ville inte, sin kritik av vissa teorier hos Copernicus till trots, förneka att denne var en mycket framstående astronom. Han uppställde en egen hypotes om solens rörelse. Att jorden befann sig i världens centrum visades av flera av K närmare diskuterade omständigheter.

Liksom flera av sina samtida strävade K att erhålla en av teol professurerna vid akademin. Han lyckades emellertid inte, emedan han ansågs nära nog omistlig som matematikprofessor. Enligt flerstämmiga vittnesbörd åtnjöt han ett gott anseende bland sina kolleger vid akademin. — I enlighet med tidens sed var K även präst o verkade som kyrkoherde i Pikis i grannskapet till Åbo. K:s Versus singulorum mensium i KB (F m 77). Några brev från K till Per Brahe i Skoklostersaml, 2, RA.

Författare

Olof Mustelin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Collijn, sp 451 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Consistorii academici Aboensis äldre prot, 1—3 (1884—98); J Dahlbo, Uppränning till matematikens hist i Finland från äldsta tider till stora ofreden (1897); FBH; R Hausen, Åbo domkyrkas räkenskaper 1634— 1700 (1901); I Heikel, Hfors univ 1640— 1940 (1940); Kansallinen elämäkerrasto, 3
(1930); T Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562—1713, 2 (1953), nr 538 f, 3 (1956), nr 854; N V E Nordenmark, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); F W Pipping, Hist bidr till Finlands
calendariografi, 1—3 (1858—62); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); K F Slotte. Matematikens o fysikens studium vid Åbo univ (Åbo univ:s lärdomshist, 7, SSLF 37, 1898); [J J Tengström],
Chronologiska förteckn:ar o anteckn: ar öfver finska univ:s procancellerer . . . (1836); J Vallinkoski, The History of the University Library at Turku, 1 (1948). — H Sandblad, Det copernikanska världssystemet
i Sverige, 1 (Lychnos 1943).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Simon Kexlerus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11449, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11449
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Simon Kexlerus, urn:sbl:11449, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se