Einar S H Key

Född:1872-12-14 – Klara församling, Stockholms län
Död:1954-08-11 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Läkare (kirurg)


Band 21 (1975-1977), sida 102.

Meriter

5 Key, Einar Samuel Henrik, bror till K 4, f 14 dec 1872 i Sthlm, Klara, d 11 aug 1954 där, Kungsh. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 11 dec 90, inskr vid UU 18 jan 92, med fil ex där 17 dec 92, flertal amanuensförordn vid Serafimerlas o Kl 94—05, MK vid Kl 13 mars 97, ML vid Kl 15 jan 02, underkirurg vid Serafimerlas 1 mars 05—28 febr 06, förest för kir polikliniken där periodvis 1 mars 06—5 juni 09, tf lär i kirurgi vid Tandläkarinst läsåren 06— 09, disp vid Kl 14 maj 07, MD 31 maj 07, doc i kirurgi vid Kl 7 juni 07—23 nov 23, överläk vid försäkr:ab Fylgia 1 jan 09—30 mars 14, underläk vid Maria sjukhus 1 juli 09—31 aug 11, tf överläk o dir där 16 juli 11—30 april 14, ord 1 maj 14—37, led av Sthlms stads komm för uppgörande av förslag till om- o tillbyggnad av Maria sjukhus 12 o 16—19, huvudred för Nord med arkiv avd 1: Kirurgi 13—18 o för dess forts Acta chir scandinav från 19, prof i kirurgi vid Kl 24 nov 23—37, led av 1919 års sjukhussakk juni 24—sept 25, sakk hos 1930 års sjukhuskommission juli 30—sept 31, led av KI:s byggn:komm 31-—43, ordf i Sv läkaresällsk 35—36, ambulanschef o kirurg i Finland 40—41. — LVA 31 (preses 45—46), LKrVA 42, Iqml 40.

G 9 maj 04 i Gävle m Anna Lidén, f 18 nov 74 i Ljusdal, Gävl, d 21 juli 47 i Sthlm, Kungsh, dtr till stadsfiskal Tore Nils Isidor L o Karin Grubb.

Biografi

Einar K var tidigt inriktad på att bli kirurg o fick sin skolning hos prof John Berg på Serafimerlasarettet. Som nybliven docent i kirurgi blev han 1909 underläkare vid Maria sjukhus kirurgiska avdelning, där han i mer än två år intimt samarbetade med en av den sv kirurgins främsta företrädare John Rissler. Detta skede av K:s utbildning vidgade även hans blick för de krav som måste ställas på en rationell sjukhusvård o på väl- ordnade sjukhus. Då Rissler 11 flyttade över till Sabbatsbergs sjukhus, efterträdde K honom som överläkare.

När K kom till Maria sjukhus, var detta gammalt o omodernt. Genom ändamålsenliga ändringar o utvidgningar lyckades han förvandla det till ett mönstersjukhus, så långt detta var möjligt. Han trivdes väl på sjukhuset o var mycket tveksam om han skulle söka den efter Ekehorn 22 ledigförklarade professuren i kirurgi vid Serafimerlasarettet. Först sedan sjukhusdirektionen i samråd med Kl lovat, att han, om han fick professuren, skulle få stanna kvar på Maria sjukhus o där meddela undervisning, beslöt han sig för att söka o 23 blev han utnämnd.

På de flesta områden inom kirurgin har K genom praktiskt kirurgiskt arbete o genom vetenskapliga publikationer verkat befruktande o inom vissa grenar banbrytande. Han var en glänsande operatör, synnerligen noggrann o mycket systematisk. Fram till 10 var hans huvudintresse mag- o tarmkirurgi. Under perioden 10—16 ägnade han sig till stor del åt urinvägarnas kirurgiska sjukdomar o blev vid sidan av Ekehorn en pionjär på detta område. Därefter intresserade han sig för brösthålans kirurgi, framför allt den kirurgiska behandlingen av lungtuberkulos, särskilt i form av thorakoplastik. Sin största internationella berömmelse vann han genom sina arbeten om den operativa behandlingen av emboli (blodpropp) i extremitetsartärerna. Han var den andre i världen som (det var 1912) med framgång avlägsnade en dylik embolus. Under årens lopp utförde K förmodligen flera sådana emboliektomier än någon annan kirurg i världen. De sv kirurgerna följde honom i spåren o 37 hade 500 dylika operationer utförts i Sverige — det högsta antal som torde ha registrerats i något land, de största kulturländerna ej undantagna. Det är väl förklarligt att denna operation i engelsk litteratur benämnts "the Swedish operation".

Då K stilla o försynt vandrade fram på sin rond genom sjuksalarna, utstrålade han vänlighet, godhet o omtanke. Ingen patient blev för honom blott ett fall. Han såg i var o en en medmänniska o ett människoöde. Som styresman för Maria sjukhus satte han sin prägel på hela sjukhuset o genomsyrade det med sin anda. Där trivdes personal av alla kategorier, o samarbetet gick nästan alltid friktionsfritt.

Den kirurgiska kliniken på Maria sjukhus blev tack vare K den sv kirurgins högkvarter. Genom talrika utländska studieresor o kongressbesök höll K sig ständigt å jour med det aktuella inom kirurgin o skaffade sig förbindelser med ledande europeiska o amerikanska kirurger. Många utländska kirurger avlade studiebesök under längre eller kortare tid vid Mariakliniken. K utövade även en mycket omfattande verksamhet som kirurgisk forskare o författare. Allt vad han producerade hade en praktisk syftning med utgångspunkt från egen klinisk erfarenhet.

K nedlade ett betydande arbete som huvudredaktör för Acta Chirurgica o dess föregångare Nordiskt medicinskt arkiv, Avd 1: Kirurgi under åren 13—54, dvs under 42 år. Han skötte under många år ensam redaktionsarbetet utan någon sekreterare o utan någon som helst ersättning. Inte minst genom sina talrika utländska förbindelser lyckades han åstadkomma en betydligt ökad spridning av tidskriften. Han bidrog även på ett storartat sätt till säkerställandet av dess ekonomi. På sin 50-årsdag 14 dec 22 mottog han av kollegerna en gåva på omkring 10 000 kr, som han överlämnade till Föreningen för utgivande av Acta Chirurgica. Senare avsatte han o hans maka större delen av sin förmögenhet till en fond, Anna o Einar K:s fond, vilken efter deras död tillföll Acta Chirurgica, o slutligen skänkte han i sitt testamente ytterligare belopp till denna fond. Fondernas storlek uppgår f n till över en o en kvarts miljon kr, o det är förekomsten av dessa fonder som möjliggjort att 67 i anslutning till Acta Chirurgica tre nya tidskrifter kunde startas, nämligen Journal of Plastic and Reconstructive Surgery, Scandinavian Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery o Scandinavian Journal of Urology and Nephrology.

Ett utomordentligt stort intresse ägnade K åt sjukhustekniska o sjukhusorganisatoriska frågor o var på sin tid en av landets mest kunniga o erfarna läkare på detta område. Han erhöll vid flera tillfällen uppdraget att granska eller uppgöra förslag till delvis mycket betydande ny- o ombyggnader av många lasarett. I vestibulen till Karolinska sjukhuset hänger porträttmedaljonger av de tre män, K, Gösta Forssell o Carl Westman, vilka betytt mest för tillkomsten av detta sjukhus. Redan 24 blev K medlem av byggnadssakkunniga för utredning av KI:s o Serafimerlasarettets byggnadsfrågor. I det intensiva utredningsarbetet tog han en mycket verksam del. Sedan riksdagen beslutat att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt Karolinska sjukhuset, skulle uppföras, inträdde K i juli 31 tillsammans med Gösta Forssell som lärarekollegiets representant i byggnadskommittén. Han blev även ordinarie medarbetare i arbetsutskottet med allt det tidsödande detaljarbete som detta medförde. När han 37 avgick som prof i kirurgi lämnade han helt kirurgin o ägnade sig så gott som uteslutande åt inredningen o utrustningen av det nya sjukhuset.

Man kan fråga sig hur K kunde hinna med allt han påtog sig. Förklaringen ligger i att han inte hade så många andra intressen som verkade splittrande. Det var för honom fullständigt naturligt att ägna alla sina krafter åt den livsuppgift som blivit hans, kirurgin o sjukhusväsendet. Att han kunde orka med så mycket hänger samman med att han hade en lycklig förmåga att koppla av på sitt kära lantställe Bråvalla på Värmdön, i skog o mark o på havet. Som ung var han mycket road av skidåkning, senare blev jakt o segling hans bästa rekreation.

Författare

Einar Ljunggren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s anteckn:ar till Serafimerlas:s hist i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1900—34 se SLH, F 4, d 3, Sthlm 1933, s 44—46, o d 5, 1935, s 611 f. Icke-svenska artiklar 1901—38, se J Hellström, List of AK:s scientific papers. (Exclud-ing those written in Swedish) (Acta chirur-gica Scandinavica, vol 108, Sthlm 1954, s 91—93). — Om behandling av resthålor och fistlar efter opererade lungabscesser (Förhandlingar vid Nordiska tuberkulosläkareför-eningens åttonde möte i Stockholm 9—10 juni 1933, Sthlm 1935, s 58—62). — [Diskussionsinlägg om den kirurgiska behandlingen av inträthoracala tumörer] (Förhandlingar vid Nordisk kirurgisk förenings 20de möte i Köpenhamn 27de—29de juni 1935, Hfors 1935, s 235 f). — Fall av brustna renal-artär-aneurysm / Fall av intrathoracal tumör / Fall av penis- och urethraplastik (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 9/10, 1935, Hfors, 4:o, s 1652—55). — Demonstration av tvenne fall, opererade med plastik för tuberkulösa bron-kialfistlar / Om operationer för intrathoracala tumörer [föredrag vid Sv kirurg fören årsmöte 1—2 dec 1934] (Svenska läkartidningen, årg 33, 1936, Sthlm, s 412—425, 452—462). —¦ Infekterade bronchogena cyst-rum i lungorna, simulerande empyem (For-handlinger ved Nordisk kirurgisk Förenings 21. Mode i Goteborg 28.—30. juni 1937, Khvn 1937, s 391—401). — Några kirurgiska minnen (Hygiea, bd 100: 2, 1938, Sthlm, s 481—513). — Karolinska sjukhuset (Medicinska föreningens tidskrift, årg 18, 1940, Sthlm, 4:o, s 156—166, 183—191; även sep, 19 s). — Karolinska sjukhuset (Svenska röda korset, årg 32, 1940, Sthlm 19 [40—] 41, 4:o, s 454—460). — Karolinska sjukhuset (Almanack för alla, årg 45, 1941, Sthlm 1940, s 133—146). — Några reflektioner angående rum för å lasarettet avlidna patienter (Sjukhuset, årg 18, 1941, Sthlm, 4:o, s 64 f). — Modern krigssjukvård (Vårt försvar, 1942, Sthlm, nr 2, s 3 f). —¦ Organisationen av lungtuberkulosens kirurgiska behandling (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 38, 1943, Sthlm, s 29—73; tills med G Nyström, A Westergren o J Lundquist). ¦—¦ Karolinska sjukhuset. Redogörelse för första etappen av Karolinska institutets nybyggnader å Norrbacka vid Stockholm. På byggnadskommitténs uppdrag utarbetad. Sthlm 1944. 4:o. 265 s, 22 pl, 1 bilaga. (Tills med T Borell o G Forssell.) — Acta chirur-gica Scandinavica. Sub titulo Nordiskt me- dicinskt arkiv condidit 1869 (Acta chir Scand, vol 41, Sthlm 1944, s 7—10). — Om uppkomsten och utvecklingen av den kirurgiska anästesien (VAÅ 1946, Sthlm (tr Upps), s 309—336). — John Wilhelm Berg * .2/3 1851, t 21/8 1931 (ibid, s 267—296; även i Levnadsteckningar över Kungl. svenska vetenskapsakademiens ledamöter, bd 7, Sthlm (tr Upps) 1939—1948[—49], s 561—590. — Tillkomsten och utbyggandet av Kungl. sera-fimerlasarettet (SSEÅ 1950, Sthlm, s 101— 134).

Redigerat: Acta chirurgica Scandinavica, vol 36—107, o suppl, Sthlm 19[19—]20—54.

Källor och litteratur

Källor och litt: E Ljunggren, föredrag i Sv kirurgisk fören dec 72 till hundraårsminnet av K:s födelse, kop av ms i SBL:s arkiv.

J Hellström, nekr över K (Nord medicin, 52, 1954); KI:s hist 1910—1960, 1—3 (1960); E Ljunggren, En kirurg ser tillbaka (1968); dens, Nord med arkiv o dess båda Acta. Ett 100-årsminne (Nord med:hist årsb 1970); W Odelberg, Fiskare o jägare vid Farstaviken (Gustavsbergaren, 29, 1971, nr 7—8) SLH 4:3 (1933), 4:5, Suppl (1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar S H Key, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Ljunggren), hämtad 2020-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11452
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar S H Key, urn:sbl:11452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Ljunggren), hämtad 2020-06-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se