Jonas H R C:son Kjellberg

Född:1858-01-06 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1942-05-24 – Oscars församling, Stockholms län

Industriledare


Band 21 (1975-1977), sida 185.

Meriter

6 Kjellberg, Jonas Henrik Reinhold C:son, bror till K 5, f 6 jan 1858 i Gbg, Kristine, d 24 maj 1942 i Sthlm, Osc. Elev vid realgymn i Gbg till 74, ord elev vid Tekn inst:s avd för bergsvetenskap 3 sept 75—78, ing vid ab Bofors 79—91 (led av styr där 86— 17, ekonomisk disponent 92—93, ensam chef 94—96, ordf i styr 15—17), VD för ab Rämen-Liljendahl 85—06, ordf i Karlskoga fattigvårdsstyr 88—93, i kommunalstämman 94—96, landstingsman i Örebro län 96, kamrer i Jernkontoret 2 jan 97—6 april 99 (fullm o ordf där 19—28), led av styr för Trafikab Grängesberg—Oxelösund 97—98 o 01—24 (ordf från 17), VD för Skandinaviska kredit ab:s sthlmskontor 99—17 (led av styr 99—22, ordf 17—22), led av styr för Luossavaara—Kiirunavaara ab 03—21 (ordf från 17), av järnvägsrådet 08—32, av lagrådet vid behandl av förslag till ab- o bank-bolagslagarna 09—11, av FK 10—11, ordf i styr för Sv bankfören 14—22, led av statens industrikommission 14—18, fullm för pensionsförsäknfonden 16—30, led av Riksförsäkr:anst 17—33, av statens finansråd 17— 20, av komm för Sthlms konserthus 17, ordf i styr där från 18, led av järnvägskomm sept 18—maj 25, ordf i styr för Sv vattenkraft-fören 18—28, led av styr för Sv bibelsällsk 19—36, ordf i styr för Uddeholms ab 19—28 mm. — Hed LIVA 20.

G 20 mars 00 i Jönköping m Anna Maria Almqvist, f 27 mars 75 där, d 4 mars 17 i Rättvik, Kopp (enl db för Sthlm, Osc), dtr till rdgm läroverksadj FD Johan Gustaf A o Jenny Maria Katarina Slettengren.

Biografi

Jonas K fick 1879 anställning vid Bofors, först som ingenjör, senare som ekonomisk disponent o 94—96 som ensam chef, sedan den tekniske disponenten Carl Danielsson övergått till Uddeholm. Den angelägnaste uppgiften för Bofors ledning var under 80-talet att finna en marknad för den begynnande produktionen av stålgjutgods (kanoner o dyl) dels i konkurrens med Finspång som ännu höll fast vid tackjärnsprodukter, dels gentemot företrädare för den utländska stål- o vapenindustrin som Krupp, Le Creusot o Armstrongs. Trots utmärkta tekniska resultat vid Bofors dröjde det med större beställningar från den sv försvarsmakten. Vid utgången av 90 var Bofors närmast konkursmässigt trots de mycket stora kapitaltillskotten från J A K & söner. Efter Carl K:s död 91 måste Bofors skuld till affärsföretaget avskrivas, aktiekapitalet nedskrivas o bolagets trävaru- o jordintressen avvecklas. Sedan Alfred Nobel förvärvat Bofors skedde under K:s ledning i samarbete med Nobel som styrelseordf en konsolidering o ökad specialisering av produktionen. 95 gjordes framgångsrika försök med pansarplåt o s å förvärvades Björneborgs bruk med modern ånghammarsmedja, som kompletterade verkstaden vid Bofors. Då Nobel avled i dec 96, uppgick aktiekapitalet till 5 miljoner. Tack vare Ragnar Sohlmans o Theodor Mannheimers bemödanden blev det möjligt för ett rent sv konsortium bestående av Carl August o Jonas K, svågern William Gibson, Olof Wijk o T Mannheimer att köpa Bofors.

K fick 97 en befattning i Jernkontoret o efterträddes vid Bofors av sin studiekamrat o vän Berndt Wijkander. Även sedan K 99 blivit chef för Skandinaviska kredit ab:s sthlmskontor följde han dock som styrelseled o ordf med stort intresse utvecklingen vid Bofors till 17, då företaget överläts på ett nytt gbgskonsortium under ledning av Sven Wingquist.

Skandinaviska kredit ab:s sthlmskontor kom sedan K blivit chef att inta en alltmer central ställning genom att landsortsbankernas sthlmsaffärer i allt större utsträckning samlades dit. 07 övertog banken det 64 grundade Industrikredit ab i Sthlm o 10 genomfördes en sammanslagning med Skånes enskilda bank (som hade en årlig omslutning på 180 milj), vilket fördubblade verksamheten o gjorde Skandinaviska kredit ab till en storbank även efter internationella mått. Under 10-talet följde ytterligare fusioner. Under denna period spelade banken en synnerligen viktig roll för bl a den västsv , textil-, verkstads- o varvsindustrins expansion men också för flera av de stora gbgsrederierna o för Grängesbergsbolagets utbyggnad.

Med den ställning K hade var det naturligt, att han kom att anlitas som styrelseledamot o -ordf i många av de största industrierna o företagen. Som exempel kan nämnas Trafikab Grängesberg—Oxelösund m fl närstående företag, Uddeholms ab, Stora Kopparbergs bergslags ab, ab Mölnbacka—-Trysil, Strömsnäs jernverks ab samt järnvägar som Mora—Vänerns o Nora—Bergslags järnvägs ab. Också i föreningar som Sv bankföreningen, Sv vattenkraftföreningen o Skandinaviska trämasseföreningen hade han en självskriven plats som ordf eller styrelseledamot. K gjorde sig bemärkt även genom en mängd offentliga uppdrag.

Som exempel på K:s stora generositet o omtanke kan nämnas en donation till obotligt sjuka i Jönköping "Stiftelsen Anna K:s minne" o miljondonationen till uppförande av Konstmuseet i Gbg. Hans kulturella intresse kom även till uttryck i hans insatser för Sthlms konserthus.

K tillhörde det lilla skikt av synnerligen begåvade affärs- och industrimän som genom kunnighet, företagsamhet, vidsynthet o gott omdöme under ett avgörande skede ledde utvecklingen av den sv ekonomin mot ett högt industrialiserat samhälle. Då K 28 erhöll Jernkontorets stora guldmedalj på grund av sin insats för den sv bergshanteringens utveckling, innebar detta ingalunda någon överskattning av hans betydelse för sv näringsliv, till vars framgång han som ledare o finansman i hög grad medverkat.

Författare

Elsa-Britta Grage



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i RA (bl a till O Rydbeck), KB o i Gibsonska släktarkivet, GLA.

Källor och litteratur

Källor o litt: J A K & söners arkiv, GLA.

A Attman, Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:2 (1963); G Indebetou, Bergshögskolans elever (1919); G Lagerström o H Erickson, Fullm i Jernkontoret 1747—1947 (1947); G C:son Kjellberg, Släkten K (1969); N Mei-nander, Gränges (1968); B Steckzén, Bofors (1946); SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas H R C:son Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11531, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11531
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas H R C:son Kjellberg, urn:sbl:11531, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se