A Lennart Kjellberg

Född:1857-09-30 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1936-05-07 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Arkeolog


Band 21 (1975-1977), sida 200.

Meriter

2 Kjellberg, Anders Lennart, son till K 1, f 30 sept 1857 i Uppsala, d 7 maj 1936 där. Studentex vid Uppsala h a l vt 77, inskr vid UU 30 aug 77, FK där 27 maj 82, eo amanuens vid UUB vt 83—vt 93, FL vid UU 29 maj 89, disp där 30 maj 90, FD där 31 maj 90, ledde tills med prof S Wide utgrävn av Poseidontemplet på Kalaureia (Porös) maj—juli 94, vetensk resor till Grekland, Mindre Asien, Italien o Tyskland 95, 99, 00, 02, 05, 08, 12, 16 o 24, doc i klassisk arkeologi vid UU 14 nov 96, ledde tills med J Boehlau utgrävn vid Larisa i Mindre Asien 1 febr—10 maj 02, eo amanuens vid UU:s myntkabinett 19 okt 03—18, prof:s n h o v 4 juni 13, prof i klassisk fornkunskap o antikens hist vid UU 24 maj 18—1 okt 22. — LHVU 04.

G 3 juli 90 i Tyskland m Johanna (Anna) Thusnelda v Reden, f 31 maj 62 i Wendlinghausen, Lippe-Detmold, Tyskland, d 15 juli 23 i Uppsala, dtr till Rittergutsbesitzer Baron Ernst v R zu Wendlinghausen o Rosalie v Ziehlberg.

Biografi

Lennart K tillhörde den generation inom de klassiska studierna, som fick uppleva de stora arkeologiska upptäckterna i den klassiska södern på 1870- o 80-talen: Heinrich Schliemanns i Tröja o Mykene, de vetenskapligt utbildade tyska arkeologernas utgrävning av Olympia, andra tyska expeditioners utgrävning av Mindre Asiens stora grekstäder, främst Pergamon, o de grekiska arkeologernas överraskande fynd på Athens Akropolis. Plötsligt o på ett oanat sätt förändrades o vidgades härigenom bilden av den grekiska antiken.

Den förste i Sverige, som gav sig ut i det internationella samarbetet, var Sam Wide. Han inbjöd sin jämnårige vän K till en utgrävning av Poseidonhelgedomen på ön Kalaureia (Porös) i Saroniska bukten 94, den första sv utgrävningen i Grekland. K stimulerades sannolikt därav till att starta en egen utgrävning. Han vann ekonomiskt stöd för sin plan, främst genom konung Oscar II o de mot forskningen generösa köpmannafamiljerna i Gbg. K inbjöd sin vän dr Johannes Bcehlau från antikmuseet i Kassel att delta i arbetet. Man bestämde sig för en liten ort, identifierad som det eoliska Larisa ej långt från Smyrna. Bcehlau var från tidigare arkeologisk aktivitet förtrogen med dessa trakter. Att man valde en ort i västra Mindre Asien, i Jonien i vidare bemärkelse, sammanhängde med den då härskande uppfattningen, att impulserna till den grekiska konsten förmedlats från Orienten över Mindre Asien. Denna uppfattning upplevde då sin stora tid.

Under våren 02 frilades en del av borghöjden i Larisa med rester av talrika byggnader o rika fynd av keramik samt en intressant följd av terrakottafriser med figurliga framställningar eller ornamental dekor, vilka en gång prytt byggnaderna. Såsom fynden då daterades ingav de stora förhoppningar i linje med den härskande meningen. Nya forskningsrön på fastlandet började emellertid redan då visa, att den joniska konsten ej hade den anciennitet som man trott, o att framväxten i själva verket gått andra vägar. Den nya uppfattningen beredde av naturliga skäl K stor missräkning, vilken blev än svårare på grund av en begynnande ögonsjukdom, som så småningom ledde till blindhet. K bar sina motgångar med stor själsstyrka.

Fynden från Larisa är i sitt slag av bestående värde, men K hade svårt att förlika sig med den nya synen på den joniska konsten. Han kämpade i flera uppsatser för sin mening. Som alla antikforskare vid den tiden i Sverige stod K i starkt beroende av den klassiska arkeologins frammarsch i Tyskland. De tyska arkeologerna var med all rätt de beundrade läromästarna. Som student var han 88—89 inskriven vid Friedrich Wilhelms Universität i Berlin o hade då till lärare den berömde prof Carl Robert. Genom sitt äktenskap var K än mer knuten till tyska förhållanden.

K:s egen person var präglad av en varm känsla o en äkta vänlighet. Man spårar där den linje av sann humanitet, som synes ha utmärkt hans far o farbror, båda framstående läkare o föregångsmän inom sv sjukvård. En djup förtrogenhet med den antika litteraturen var honom in i hans höga ålderdom en källa till vederkvickelse. Högläsning ur Ciceros brev var för honom högtidsstunder.

Utgrävningarna i Larisa fortsattes av de tyska medarbetarna 32—34, o resultaten har utgivits i tre band under titeln Larisa am Hermos. De fynd, som K mest kärleksfullt ägnat sig åt, de livfulla terrakottafriserna, utgavs av undertecknad efter hans död (Larisa am Hermos, II, 1940).

Författare

Åke Åkerström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s ppr i UUB. Brev från K i RA (bl a till J Hellner), KB o UUB (bl a till G Anner-stedt, B Knös o J A Kolmodin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1890—1926, se UUM 1926, Upps 1927, s 149 f. — En svensk fors-karbragd på klassisk mark (OoB, 37, 1928, s 513—528). — Das äolische Kapitell von La-risa (Skrifter utg av Svenska institutet i Rom, d 2, Lund ... 1932, 4:o, s 238—245, 1 pl-bl). ¦—¦ Panionismus oder Pankretismus? (Symbo-lae philologicae O. A. Danielsson octogenario dicatae, Upps 1932, s 125—133). — Klazo-menische Denkmäler (Jahrbuch des Deut-schen archäologischen Instituts, Bd 47, 1932, Berlin, s 1—11). — Die arkitektonischen Ter-rakotten . . . hrsg Å Åkerström. Sthlm (tr Upps) 1940. 4:o. 173 s, 1 portr, 72 pl. ([Ar-chäologische Monographien hrsg von der VHAA, 28:] Larisa am Hermos, 2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: T J Arne, Svenskarna o österlandet (1952); O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942); I Seth, ALK (SMoK); UUM ht 1926 (1927). — Nekr över K i SvD 8 maj 1936.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Lennart Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11534, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Åkerström), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11534
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Lennart Kjellberg, urn:sbl:11534, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Åkerström), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se