Meriter

Kjellström, Sten Olof, f 30 aug 1863 i Örebro, d 25 juni 1953 i Sthlm, Matt. Föräldrar: lektorn Adolf Wilhelm K o Ida Maria Carolina Ljunglöf. Elev vid tekn elementarskolan i Örebro 78—81, praktikant vid Skånska cementab:s tegelbruk i Lomma, Malm, 81—83, assistent hos chefen för Skånska cementab i Malmö 83—85, förest för företagets filial i Sthlm 1 mars 85—87, led av styr för KFUM 85—41 (kassaförvaltare där 87—42), söndagsskolelärare i Sthlm 85—44, led av styr för Sthlms lutherska söndagsskolefören 85—40 (sekr 88—95, ordf 29—40), förest för ab Skånska cementgjuteriets sthlmsfilial 26 jan 87—02, led av styr för Nya asfaltab 96—14, VD o led av styr för ab Skånska cementgjuteriet 30 april 02—14, olika uppdrag inom bolaget 14—31, led av styr för Skånska cementab 07—13, av Sthlms stads taxeringsnämnd 07—19 o 27— 36, av styr för Skandinaviska skorstensbyggnadsab 08—40, VD o led av styr för betongbyggnadsab Tre kronor 11—13, led av Sthlms stads prövnmämnd 15—19, av krigskonjunkturskattenämnden 15—20, av Sthlms stads inskr:nämnd 33—40.

G 20 juni 89 i Hudiksvall m Wilhelmina (Helma) Katarina Sofia Waldenström, f 14 aug 66 där, d 27 april 50 i Sthlm, Matt, dtr till rådmannen Wilhelm August W o Johanna Theresia Josefina Cöster.

Biografi

Olof K:s yrkesval var på förhand givet. Fadern, som deltagit i landets första stambanebygge, var lektor i byggnadskonst vid tekniska elementarskolan i Örebro, när K blev elev där. Som nyutexaminerad ingenjör uppvaktade K disponent Fritz Berg (bd 3) vid Skånska cementab i Malmö, som först lät honom praktisera vid bolagets te» gelbruk i Lomma. Berg hade insett cementgjutningens möjligheter o hade ett litet försöksgjuteri i en källare i Malmö. K fortsatte praktiken där, o när sedan ett cementgjuteri skulle anläggas, blev han Bergs assistent o fick leda uppförandet av gjuteriet på Citadellskajen. När tillverkningen började där 1 okt 84, väntade honom en annan uppgift, nämligen att i Sthlm utföra cementbeklädnadsblocken till Johannes nya kyrka, som två malmöbyggmästare skulle bygga. Till arbetslokal inköptes Johannes gamla träkyrka o kontor inrättades i sakristian. Därmed öppnades bolagets sthlmsfilial med den 21-årige K som föreståndare.

Det cementproducerande Skånska cementab avskilde 87 cementgjutningen i särskilt bolag, ab Skånska cementgjuteriet med huvudkontor i Malmö. Uppgiften var att tillverka betongvaror o bedriva entreprenad i byggnadsbranschen. Sthlmsavdelningen skulle utvidgas, o 1 april 87 flyttade K kontoret till en låg trälänga vid Stora Badstugatan (senare Sveavägen 106) med verkstad på gården. Men gamla kyrkan behölls för kyrkobygget, dit även mosaikplattor levererades. För experimentet med cement i fasadarkitekturen anlitade K arkitekt Magnus Isæus (bd 20). Bygget uppmärksammades mycket, bl a av Oscar II, men vållade K bekymmer genom byggmästarnas obestånd. Arbetet avslutades i febr 90 med en förlust på 25 000 kr.

Isæus avled 90, men under ledning av arkitekt Helgo Zettervall utförde K:s avdelning cementutsmyckningen vid Uppsala domkyrkas restaurering (färdig 93). Den blev omdiskuterad o har senare borttagits. K ansåg själv, vilket han också framförde offentligt, att natursten hade mera liv. Samtidigt utförde hans avdelning grundläggning o fasadornamentering på katolska S:t Erikskapellet. Det största (5 500 m2) o mest omtalade av avdelningens grundläggningar vid denna tid gjordes för K teatern. K lät utrusta dykare för de svåra grundarbetena vid Norrström, o dessa var sedan hårt anlitade för Centralpalatset o Rosenbadskomplexet.

Från 95 stod både Skånska cementab o ab Skånska cementgjuteriet direkt under Berg med K i Sthlm o Carl Åkerman i Malmö som närmaste män. K drev sthlmsavdelningen ganska självständigt o skaffade stora beställningar. Han godkändes av byggnadsnämnden som byggmästare 26 juni 95 o ledde själv ofta svåra arbeten, såsom den första treledade betongbron på Odengatan över Sveavägen (ännu kvar under fyllningen). En stor del av landet ingick i sthlmsavd:s räjong o även Hfors cementgjuteri lades under K, vars avdelning blev ett mönster inom bolaget, som nu var Skandinaviens största i sin bransch.

Vid sthlmsutställningen 97 hade skånska storindustrins paviljongs smäckra trappa o balustrad byggts av K:s avdelning av cement med järntrådsarmering enligt Joseph Moniers metod. Mera utvecklat var François Hennebiques armeringssystem, som visades på parisutställningen 00. K införde s å systemet i Sverige med stor framgång.

K åtog sig också väldiga vattenkraftsanläggningar (Kvarnsveden, Avesta Lillfors m fl), varför byggnadsindustrins kris 01 lämnade avdelningen ganska oberörd. Dessutom anlade han cementrörsfabrik i Värtan. Rikstelefonlinjen Sthlm—Malmö hade 98 dragits i cementgjutna kabelblock, o K:s avdelning fick nu beställning på telefonrör o gatubrunnar till Kiev. Vid sitt besök i Ryssland undersökte K möjligheten av en filial där, o 02 invigdes Rysk-sv betongrörsfabriken i S:t Petersburg.

K efterträdde Berg som VD 30 april 02 men kvarstannade i Sthlm, dit huvudbokföringen flyttades. Han beslöt att betonggrunder o system Hermebique, vars sv patent nu övertogs, skulle inarbetas även i Malmö o Gbg. Under flerårig högkonjunktur utvidgade K företaget först med filialer i Norrköping, Jönköping o Motala, senare i Karlstad, Kalmar o Karlskrona. 06 införlivade han Patentbolaget Septic Tanks som tillverkade reningstankar för wc-avlopp, vilka introducerats av cementpionjären Otto Fahnehjelm (bd 15). Så grundade K en ny o större cementvarufabrik vid Tureberg, o antalet anställda i hela rörelsen uppgick nu till omkr 1 000.

Även järnvägsbyggen kom att utföras i bolagets regi, o det första var linjen Stålboga—Skebokvarn, som öppnades 07. Vattenkraftanläggningarna ökade också, varför byggnadsbranschens långvariga kris från dec 07 först ej blev så kännbar för företaget. Snart följde emellertid miljonförluster vid byggmästares fallissemang, o K tvangs att driva fastighetsaffärer.

Den ryska avdelningen hade gått med förlust o nedlades 10 efter att ha utfört betongvalven m m i riksdumans stora mötessal i S:t Petersburg. Även järnvägsavdelningen nedlades efter Järna—Nyköping—Enstabergs-linjens invigning dec 13, efter som SJ därefter fortsatte i egen regi, men inom väg- och vattenbyggnader var företaget ännu det enda större i landet. K:s sista mera betydande arbete var Engelbrektskyr-kan, som avslutades 14. Företaget hade dessutom byggt c:a 130 betongbroar o ett 50-tal kraftverk i Sverige, Norge o Finland.

På byggnadsentreprenörsidan hårdnade emellertid konkurrensen från ett flertal företag med högkvalificerad expertis. Skånska cementgjuteriet stod därför inför total omorganisation, o i samband med denna avgick K som VD 22 maj 14. I fortsättningen åtog han sig endast sporadiska uppdrag o ägnade i stället desto mera tid åt sitt stora livsintresse — kristen fostran av barn o ungdom.

K blev genast efter flyttningen till Sthlm styrelseledamot i den till Sthlms lutherska missionsförening inom Sv missionsförbundet hörande söndagsskoleföreningen. Sthlms lutherska missionsförening höll då på att uppföra Immanuelskyrkan, som invigdes 19 dec 1886 o rymde 2 500 personer. K blev söndagsskoleföreningens sekreterare 88, gifte sig följande år med P P Waldenströms brorsdotter o fortsatte som söndagsskolelärare i nära 60 år. Samtidigt verkade han hängivet inom KFUM, där han invaldes 17 mars 85, kort efter bildandet, o blev styrelseledamot s å. Styrelsen organiserade samkväm o bibelstudium men hade också rums-o platsförmedling. Särskilt uppmärksammades föreningens årliga fattigbespisningar med 300—400 deltagare. 88 tillsattes en byggnadskommitté, varvid K som kassaförvaltare mottog större bidrag från konungen, D Carnegie d y, J Bernström m fl. KFUM:s stamhus, Birger Jarlsgatan 35, stod färdigt våren 98. Huset tillbyggdes 065—09, o för skötseln bildades ab Hotell Excelsior med landets första missionshospits. K, som svarat för husets betonggrund o cementornamentering, hade där sedan säte som centralföreningens kassaförvaltare, vilken tjänst han innehade i 55 år.

Författare

Rune Kjellander

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar om Stockholms byggmästare. Sthlm 1897. XVIII, 72 s, 1 facsimil, 1 pl. [Anon.] — Den 9 november 1884—1944, K.F.U.M:s i Stockholm, centralföreningen, födelsedag—60-årsdag. [Omsl.] Sthlm 1944. 12 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tekn musis personhist arkiv, Sthlm. ¦— GA Granström, Sv cementför-säljn:s ab 1893—1922 (1923); A Hasselgren, Utställn i Sthlm 1897^(1897—98), s 919 f; G Hellström, ab Skånska cementgjuteriet 1887—1937 (1937); G Hesselman, Från skråhantverk till byggnadsindustri (1945); Hotell Excelsior (Sthlms näringsliv, 1, 1924); K Kock, Skånska cementab 1871—1931 (1932); R Lahnhagen, Sveriges cementindustri (1950); Nordens expositionstidn 1897, nr 31 o 80; S Rönnow, ab Skånska cementgjuteriet 1887—1947 (1947); G o E Sjögren, Sv industrien 1907 (1906); ab Skånska cementgjuteriet (Stor-Sthlm, ed W Swahn, 1950); ab Skånska cementgjuteriet (Sv storföretag, ed E v Gegerfelt, 1, 1945); SvTeknF; Sv teknologfören 1911 (SPG, 2 ser, 1911); Vem är vem i Norden (1941); Vem är vem inom handel o industri 1944—45 (1944); A Åberg, Cement i 100 år (1972); M Amark, Uppsala domkyrka genom åtta århundraden (2 uppl, 1953). — Nekr i SvD 26 juni 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Olof Kjellström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11553, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11553
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Olof Kjellström, urn:sbl:11553, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.