Wilhelm E Klemming

Född:1862-03-17 – Solna församling, Stockholms län (på Ritorp)
Död:1930-10-07 – Solna församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 21 (1975-1977), sida 285.

Meriter

4 Klcmming, Wilhelm Edvard, bror till K 3 o K 5, f 17 mars 1862 på Ritorp, Solna, d 7 okt 1930 i Solna. Mogenhetsex vid Sthlms gymn vt 79, extra elev vid KTH 27 sept 80, studier vid Tekn skolan i Sthlm 82—84, ritare vid arkitektkontoret Isæus & Sandahl 84, ritare o senare ledare för samma kontors arbete med Sthlms allm telefonab:s byggn 86—87, VD för Clara badinrättn från aug 89, erhöll byggmästarrättigheter 4 okt 91, VD för Fastighets ab Orion från mars 06, led av styr för Sthlms stadshypoteksfören från 09, för Sthlms fastighetsägarefören från 10, VD för ab Urbs från dec 11, för Centralbadets tvättinrättn ab o Centralbadets såp- o tvålfabriksab från okt 13, för Bällstavikens ab från febr 15, ordf i Sveriges fastighetsägareförb 16—28, VD för Nya ab Triton 22 sept 21. Ordf i styr för Sthlms trädgårdsfören, led av styr för Sthlms byggn:fören o av Naturskyddsfören.

G 1) 17 aug 89 i Sthlm, Klara, m Amelia Kristina Lovisa Brissman, f 22 sept 60 där, Kat, d 18 febr 12 där, Ad Fredr, dtr till sjökaptenen Theodor Roderik Anshelm B o Johanna Lovisa Dorothea Lorentzson; 2) 30 nov 13 i Sthlm, Ad Fredr, m Karin Hildeborg Nilsson, f 25 april 89 i Hjärsås, Krist, d 22 febr 57 i Sthlm, S:t Göran, dtr till lanthandl Nils N o Ingrid Nilsdtr.

Biografi

Wilhelm K hade som ung många intressen; än ville han bli lantbrukare eller stadsträdgårdsmästare, än målare eller skulptör. Själv menade han på äldre dagar, att det var av en tillfällighet han kommit att bli arkitekt. Studierna vid KTH fann han "ytterst torra o ointressanta", o efter ett år började han vid byggnadsyrkesskolan vid Tekniska skolan för att skaffa sig praktiska kunskaper, medan han studerade arkitektur på egen hand, samtidigt som han praktiserade vid flera byggnadsföretag.

Vid sidan av anställning som ritare o arbetsledare vid Isaeus & Sandahls arkitektkontor, där han bl a arbetade med Sturebadet o Telefonbolagets hus vid Brunkebergstorg, ägnade sig K åt en del egna byggnadsföretag o fastighetsspekulationer, vilka möjliggjordes av arvet efter fadern. 1885— 87 ledde han uppförandet av major C Adelskölds eleganta villa vid Humlegården, o till denna utförde han även ritningarna efter byggherrens skisser. Vidare ritade han 90—91 L M Ericssons första större verkstadsbyggnad vid Rådmansgatan, en enkel, funktionell industribyggnad med putsade fasader o inre konstruktion av gjutjärn.

Mot slutet av 80-talet kom K att mera av en händelse på nytt ägna sig åt badhusbyggande. Han ombads utföra en ombyggnad av Kungsholms badinrättning vid Kungsholms Brogata, men när ägaren gick i konkurs, ropade K in fastigheten vid exekutiv auktion. Han bildade därefter ab Clara badinrättning, o genom ytterligare utbyggnader o kraftig propaganda (bl a med hjälp av den första elektriska ljusreklamen i Sthlm) gick företaget med vinst. K projekterade här även Sthlms första simhall, som dock inte kom att utföras, då fastigheten mot slutet av 90-talet togs i anspråk för utbyggnad av bangårdsområdet.

Centralbadet blev K:s viktigaste arbete o bildar tyngdpunkten i hans verksamhet. Projektering o uppförande av anläggningen tog hans tid helt i anspråk under 1900-talets första år, o för ändamålet företog han en studieresa i Europa (1900). K fungerade själv som byggherre, byggmästare o arkitekt. Badet var vid invigningen 04 Skandinaviens största o innehöll olika bastubad, en stor simhall, särskild simhall för damer, medicinskt bad, folkbad, tennishallar, tvättinrättning, frisersalong samt solbad på en takterrass. Tomten, belägen mellan Drottninggatan o Holländargatan, utgjordes av den Hårlemanska malmgården, vars gamla huvudbyggnad inreddes som familjens bostad. Ett väsentligt inslag i anläggningen var trädgården, där K förverkligade en av sina älsklingsidéer om vegetation o promenadplatser i den täta stenstadsbebyggelsen. Anknytningen mellan byggnad o vegetation fördes vidare genom planteringar i simhallar o vestibuler o på balkonger o takterrasser. På ett för jugendtiden karaktäristiskt sätt utvecklades också vegetationselement i den skulpterade o målade ornamentiken. Som byggnadsverk hör Centralbadet till den sv jugendarkitekturens mest genomarbetade verk, där också modern konstruktionsteknik med armerad betong (system Hennebique) kommit till användning.

Som expert på badanläggningar utförde K ritningar till simhallar, skolbad, folkbad, arbetarbad, kasernbad o badrumsinredningar i olika delar av landet, bl a i Karlskrona o Sandviken samt ombyggnad av Renströmska badanstalten i Gbg (06). Han vann också en internationell tävling för ett stort badhus i Mont Estoril vid Lissabon. K blev även känd som arkitekt, byggmästare o byggherre till ett par affärs- o bostadshus på Söder i Sthlm, bl a Götgatan 7 i hörnet av Klevgränd (08—12), där han genomfört takterrasser med trädgårdsplanteringar. Huset byggdes efter amerikanskt mönster med flexibel planlösning o skelettkonstruktion av armerad betong.

Något egentligt arkitektkontor hade K inte, o vid början av 10-talet lade han helt ner sin arkitektverksamhet. Han var vid sidan av Per Hallman den mest aktive förespråkaren för anglosaxiska villastadsideal o för amerikanska idéer rörande stadsparker. Förutom genom sin egen byggnadsverksamhet spred han dessa idéer också genom olika föreningar som han hade inflytande i: Sthlms byggnadsförening, Sthlms fastighetsägareförening, Sthlms trädgårdsförening o Naturskyddsföreningen. I en rad föredrag o artiklar pläderade han för grönska i den täta stenstaden, så som han själv visat exempel på i sina byggnader. En studieresa till USA 06 förmedlade intryck från City-beautiful-rörelsen o naturparkernas betydelse i storstaden. Dessa intryck bildade tillsammans med Ebenezer Howards betydelsefulla skrift Garden Cities of Tomorrow utgångspunkter för ett mycket uppmärksammat föredrag i Samfundet S:t Erik i april 07.

S å författade K program till en planerad egnahemsutställning på Lidingö efter förebild från den av Howard o Unwin projekterade trädgårdsstaden Letchworth utanför London. Tillsammans med arkitektkollegerna Sigge Cronstedt o Thor Thorén gjorde han i maj 07 en resa till Danmark, Tyskland, Belgien o England för att studera organisationen av egnahemsföreningar o kom i personlig kontakt med Howard. Genom USA-resan hade K också blivit entusiastisk för skyskrapebyggande, som han föreställde sig skulle möjliggöra en stad av höga hus i parklandskap — en idé som fick genombrott med funktionalismen.

K blev sålunda en färgstark föregångsman för en utveckling som under anglosaxisk o tysk påverkan kommit att prägla stora delar av stadsbyggandet under 1900-talet. Han var en ständigt uppfinningsrik mångsysslare med ett vidsträckt verksamhetsfält som arkitekt, byggmästare, fastighetsägare o badhusdirektör. I sitt dagliga arbete vid Centralbadet o med olika fastighetsaffärer mötte han emellertid motstånd från myndigheterna, o han befann sig regelmässigt i konflikt med byggnadsnämnd o stadsfullmäktige. Under senare år verkade K helt som företagsledare, dels vid Centralbadet, dels som ägare av en tvål- o såpfabrik vid Bällstaviken i Solna, där han också bosatte sig på 1910-talet. Vidare drev han till 26 en jästfabrik i Gävle, ett försök att utnyttja biprodukter från sulfitmassaframställning. I fastighetsägaresammanhang behöll K livet ut sin framträdande ställning.

Författare

Fredric Bedoire



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s ofullbordade levnadsbeskrivn (1929), klippsaml o en del andra handhar hos sonen arkitekt Hjalmar K, Saltsjöbaden. Skioptikonbilder från studieresor mm i arkitekturskolan, FrKA. K:s egen ritningssaml tycks ha förkommit.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till Timmermans-ordens medlemmar. [Rubr.] Sthlm 1906. 7 s. [Undert.] — Stockholms framtid. Idealism och ekonomi. Föredrag i Samfundet S:t Erik den 5 april 1907 (SSEÅ 1907, Sthlm, s 1—42). — Stockholms stadsplanearbete (ibid, 1909, s 143—146). — Fastighetskrediten förr, nu och framdeles. Ett litet bidrag till dess belysande. [Föredrag i Stockholms fastighetsägareförening den 8.4.1909.] Sthlm 1909. 4:o. 16 s. — Kritik af Kungl. byggnadsstadgekommitténs förslag till ny byggnadsstadga för riket. [Inledningsföredrag vid Fastighetsägarekongressen i Stockholm den 13.7.1909.] [Omsl.] Sthlm 1909. 4:o. 30 s. — Värdestegringsskatten. Anförande vid en diskussion om det föreligg förslaget till förordning om värdestegringsskatt å fastigheter. Sthlm 1910. 19 s. — [Diskussionsinlägg] (Jordvärdestegringsskat-ten. Föredrag och diskussioner vid Nationalekonomiska föreningens sammanträde den 31 januari 1910, Sthlm 1910, s 17—31; även i Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1910, Sthlm 1911, s 18—32). — Naturskydd i staden. Föredrag ... 5 april 1911 (Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrift, 1911, Sthlm, s 41—-62). — Värdestegringsskatten. Inledningsföredrag vid Fastighetsägarekongressen (Nyheter från byggnadsvärlden, årg 4, 1912, Sthlm, n:r 38, s 1—9; även sep, 8:o, 22 s). — Några meddelanden rörande Stockholms planteringar (SSEA 1913, s 129—194). — Mera blommor och grönska i staden. [Omsl.] Sthlm 1914. 30 s. (Tills med Axel Olsson.) ¦— Till Sveriges tvättmedelsfabrikanter. Sthlm 1920. 16 s. — Comment la Suéde est revenue au droit com-mun. Rapport présenté au Congres internatio-nal de Barcelone. . . 1925 par M. Guillaume Klemining. Paris u å. 16 s. ¦—¦ Infartslederna till Stockholm norrifrån (Sveriges natur, 1927, s 108—122). — Tal vid Stockholms byggnadsförenings 75-årsdag [jämte Tal vid Stockholms byggnadsförenings 80-årsdag den 5 dec. 1928]. [Rubr.] Sthlm 1928. (12) s.— Funktionalismen som teknikens stil (Byggnadsvärlden, 20, 1929, s 122—124). — Bidrag i TT, allm avd o arkitektur, årg 37—41, 1907—1911, 47—50, 1917—1920, 56, 1926, 58—59, 1928—1929, Sthlm, 4:o, samt i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: H O Andersson o F Bedoire, Sthlms byggnader. En bok om arkitektur o stadsbild i Sthlm (1973); F Bedoire, En arkitekt o hans verksamhetsfält kring sekelskiftet. Gustaf Wickmans arbeten 1884—1916 (1974); dens, Industriarkitektur i Sthlms innerstad (1973); G Bergquist o S Malmquist, Malmarna. En byggnadshist undersökn utförd på uppdrag av Sthlms stads byggninämnd (1969); Geistige Welt. Gallerie von Zeitge-nossen. Auf dem Gebiete der Kiinste und Wissenschaften (Berlin-Charlottenburg ca 1906); G Hesselman, Historik över byggnadsyrket i Sthlm 1250—1950 (1952); S Klem-ming, Släkten K:s hist (1952); E Stavenow-Hidemark, Villabebyggelse i Sverige 1900—• 1925 (1971); Anteckn:ar om Sthlms byggmästare (1897); Sthlms byggnadsfören 100 år (1948); SvTeknF; W K t 7 okt 1930 (Byggmästaren 1930, s 161).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm E Klemming, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11586, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredric Bedoire), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11586
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm E Klemming, urn:sbl:11586, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredric Bedoire), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se