Eric Klint, af

Född:1732-09-25 – Ljungby församling (H-län), Kalmar län (på Kölby)
Död:1812-11-10 – Visby stadsförsamling, Gotlands län (på Visborgs kungsladugård)

Sjöofficer, Kartograf, Amiral


Band 21 (1975-1977), sida 345.

Meriter

1 af Klint, Eric (före adl Klint), f 25 (dp 29) sept 1732 på Kölby i Ljungby, Kalm, d 10 nov 1812 på Visborgs kungsladugård, Visby. Föräldrar: häradshövd Esaias K o Brita Maria Bubb. Anställd på köpmansskepp på Östersjön o Nordsjön 49—50, kofferdibåtsman vid amiralitetet 28 nov 50, extra lärstyrman 9 april 51, inskr vid LU 23 okt 51, lärstyrman 12 mars 52, e varvslöjtn i Karlskrona 27 sept 55, löjtn vid amiralitetet 4 okt 55, informationsoff vid amiralitetskadettkåren 21 jan 57, kaptenlöjtn vid amirilatetet 7 april 67, major 17 okt 76, överstelöjtnant 21 juli 88, lotsoff i s distr 24 maj 91, överste vid amiralitetet 25 febr 93—27 maj 96, lotsdir 2 febr 95—27 maj 96, tf landshövd på Gotland april—maj 98, juni— sept 00 o 8 dec 01—9 juni 08, adl 1 mars 05.

G 18 sept 68 i Karlskrona (Nauckhoff) m Catharina (i dpb Christina) Charlotta Gyllenstam, f 25 (dp 26) febr 49 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 30 mars 08 på Visborgs kungsladugård, Visby, dtr till översten Jonas Zacharias Åberg, adl G, o Catharina Elisabeth v Numers.

Biografi

K blev 57 som ung löjtnant lärare i navigation o sjöevolutioner vid den nygrundade kadettskolan i Karlskrona. Som sådan fungerade han ända till 91 med undantag för åren 63—66, då han som tredje styrman deltog i en resa från Gbg till Kanton i Kina. På somrarna användes K allt oftare för kartarbeten. 61 triangulerade han delar av Blekinges kust. I amiralitetets berättelse till 65—66 års riksdag namnes K med beröm bland fem personer, som medverkat vid sjökortsförbättring, o 67 blev han kaptenlöjtnant. 72 utförde han pejlingar mellan Vinga, Marstrand o Skagen. 73 företog K mätningar för att utröna Gotlands södra o Ölands norra uddars inbördes belägenhet, varefter han utförde triangelmätning vid den senare till triangelsvitens kombinerande. 75 utförde han åter en mätningsförrättning mellan Öland o Gotland, denna gång kombinerad med kustrekognosceringar i Finlands södra o Sveriges östra skärgårdar. Befordrad till major 76 fortsatte K 77 under exercisexpedition ritning av förtoningar o upprättande av kustbeskrivningar, varunder han åstadkom en karta över Matviks hamn i Hällaryd, Blek. 78 hade han uppdrag att söka bestämma Skagens läge. 79 tillhörde K provseglingskommissionen för det av F H af Chapman (bd 8) konstruerade skeppet Vasa. 82 ingick K i O H Nordenskjölds neutralitetseskader i Nordsjön. K M:t hade 81 samtyckt till ett förslag från amiralitetskollegiet, att han o lektorn vid kadettskolan J G Zegolström även i fortsättningen skulle få användas för kartarbeten under överinseende av direktören för sjökartearbetet, amiralitetsrådet J Nordenankar. Då Zegolström 83 på grund av sjuklighet måste upphöra med dessa arbeten, fick han överlämna alla handlingar rörande sjökortsförbättringen till K, som anses ha utfört en stor del av arbetet för de sjökort som på 80-ta-let utgavs o vanligen benämns efter Nordenankar. 84 gjorde K en observationsresa kring Östersjön, varunder han torde ha bestämt koordinaterna för Brüsterort i Ostpreussen o Rixhöft i Västpreussen samt författat en ännu bevarad karta över Sandhamn med skärgård. 85 ledde han en expedition för övning av styrmän o kadetteri Flintrännan i Öresund, o från s å härrör ett koncept av honom till en specialkarta över Kalmar sund. 86 företog K en expedition till Flintrännan o Kattegatt.

Under kriget 88—90 förde K befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord. Han deltog i sjöslagen vid Högland s å, efter vilket han befordrades till överstelöjtnant, o Ölands södra udde 89 samt satt därefter i amiralitetsöverrätten över konteramiralen P Lilliehorn. I sjöstriden utanför Reval 90 blev K skadad i munnen. Hans goda omdöme anses ha spelat en viktig roll vid det s k Viborgska gatloppet s å. Efter fredsslutet var han bland dem som belönades med en s k guldvärja, o han o hans barn fick rätt att äga säteri, varav de dock ej var i tillfälle att göra bruk.

91 blev K lotsofficer, o i samband med en lotsvisitation på Gotland s å gjorde han ett besök på Gotska Sandön, varvid han undersökte grundet Kopparstenarna norr därom. Han blev 93 överste o 95 lotsdirektör o chef för lotsväsendet, varigenom han kom att omhänderha hela sjökortsamlingen. S å trycktes en av K upprättad karta över Paternosterskären i Bohuslän. 96 upprättade han en karta över hamnar vid Ölands södra fyrbåk.

Medan K ännu var i Finland 90, hade Karlskrona centrum härjats av en stor eldsvåda, genom vilken hans hus där förstördes med flertalet äldre mätningskartor. 94 hade han fått en ansökan beviljad om arrende av Visborgs kungsladugård på Gotland. 96 tog K vid knappt 64 års ålder avsked från lotsdirektörsbefattningen. Då avskedet beviljades, uttalade K M:t en förväntan, att han, i den mån hälsa o krafter det tilläte, skulle, i enlighet med vad han uttalat i sin avskedsansökan, fullborda "den sjömärkesbok till de betydligaste hamnar i Östersjön, Kattegatt o Finska viken", vars författande tidigare uppdragits honom. Denna synes dock ej ha kommit till stånd. Arrendet var avsett som en belöning för K:s insatser under kriget, men då kungsladugården befann sig i lägervall, kom det att bli både arbets- o kostnadskrävande.

K förordnades också flera gånger som landshövding på Gotland, bl a från slutet av 01, då ämbetets ordinarie innehavare, amiral S M von Rajalin, var generaladjutant för flottorna. I april 08 fick K uppleva, att ryska trupper under amiral Bodisco landsteg på Gotland. K måste låta dem besätta Visby, då det varken fanns gevär eller ammunition i tillräcklig mängd o ryssarna uppfattades som överlägsna även till antalet. Redan följande månad landsteg emellertid sv trupper under amiral R Cederström (bd 8), varpå ryssarna utan strid kapitulerade mot fritt avtåg.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Flera kartor av K i Sjökarteverkets arkiv, KrA. Hans journal för år 88 i UUB (F 623), enstaka brev från honom i RA, KB, VA o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR i krigsärender jan—maj 96, f 674v, KK:s underd skr, vol 377: 2 dec 93, Sammansatta kollegiers underd skr, vol 217 b: 3 febr 95, Landshövdingens i Gotlands län underd skr, vol 21—23, M 1831, RA; landskansliets utg brev 98 o 00, landskontorets utg brev 98 o 00, landsarkivet i Visby; upp-teckn:ar o avskr:er ang den ryska invasionen på Gotland 08, Gotlands länsbibi, Visby.

J Bromé, Karlskrona stads hist, 1—2 (1930—34); Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); [M J Crusenstolpe,] Portefeuille, 2 (1841), s 166 f; P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); A G[iron], Erik af K (SMoK 4, 1948); C A Gyllengranat, Sveriges sjökrigs-hist, 2 (1840), s 206, 209, 225, 240, 247, 273, 293, 324, 335; L L v Horn, Biogr ant:ar .... 2 (1937); A Th Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 1 —2 (1842—43); A Munthe, Sv sjöhjältar, 6 (1911), s 195, 199 f, 7: 1 (1914), s 132 ff, 196, 7: 2 (1915), s 49 f, 7: 3 (1916), s 36, 75, 7:5 (1923), s 43, 124, 251, 7:6 (1923), s 137, 245; A Nauckhoff, Ätten af K (1905); L Roseli, Tiden 1773—1803 (Amiralitetskoll:s hist, 2, 1974); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisn:ens uppkomst o ut-vecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); A F Skjöldebrands memoarer, 1 (1903), s 171; S-Ö Swahn, Adel, präster, borgare (1934); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 4 (1905), s 120 f, 126, 128, 142.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Klint, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Klint, af, urn:sbl:11629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se