Eric M Klint, af

Född:1813-10-31 – Nättraby församling, Blekinge län (på Östra Boåkra)
Död:1877-05-26 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Arméofficer


Band 21 (1975-1977), sida 350.

Meriter

3 af Klint, Eric Magnus, brorson till K 2, f 31 okt 1813 på Östra Boråkra, Nättraby, Blek, d 26 maj 1877 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: konteramiralen Carl af K o Hedda Susanna Kihlgren. Kadett vid krigsskolan på Karlberg 1 juli 28, utex 19 nov 33, fänrik vid 2:a livgrenadjärreg 14 dec 33, elev vid högre art.lärov å Marieberg 1 okt 35, utex 13 juni 38, led av riddersk o adeln vid riksdagarna 40—66, löjtn i armén 10 mars 40, generalstabsoff 13 april 40, deltog i övningslägren på Ladugårdsgärdet 43, 45, 47, löjtn vid nämnda reg 5 mars 46, adjutant vid livgardesbrigadens stab 27 april 47, adjutant hos kronprins Karl 9 dec 47—7 jan 58, kapten i armén 30 maj 48, tjänstg hos kronprinsen, när denne var chef för den i Malmö förlagda fördelningen av skånska armékåren 48, stabschef vid livgardesbrigaden 4 dec 48, stabschef hos högste befälh vid lägren på Ladugårdsgärdet 49, 51, major i armén 12 juni 50, stabschef vid l:a infanteribrigaden under lägret på Ladugårdsgärdet 50, stabschef hos högste befälh under lägret på Ljungbyhed 52, kapten i reg 25 maj 53, överstelöjtn i armén 7 juli 53, chef för lantförsvarsdep:s kommandoexp 9 juli 53—3 maj 62, led av komm för generalstabens omorganisation 55, major vid reg 8 jan 58, överste i armén 15 juni 58, led av lantförsvarskomm juli 61—maj 65, överstelöjtn vid reg 18 mars 62, överste o chef för reg 27 mars 62, generalmajor i armén 3 maj 64, ordf i komm för utarb av förslag till nytt tjänstgör:reglemente för armén avseende tjänsten i fält 22 nov 64, ordf i stadsfullm i Linköping 66—71, led av FK 67—75 o 77 (led av särsk utsk 67 o 69, av statsutsk 70— 75 o 77), ordf i komm för utarb av förslag till nytt fältförvaltn:reglemente 29 sept 70—12 dec 72, generalbefälh i 1:a militärdistr 14 juli 71, led av komm för granskn av förslag till ny härordn sept 73—april 74, generallöjtn i armén 18 maj 75, ordf i komm för utredande av frågan om Karlsborgs fästn mars—maj 76. — LKrVA 54. — Ogift.

Biografi

Eric af K:s far var konteramiral o hans morfar amiralitetsråd. Livet igenom bevarade han en stark kärlek till flottan. Sin militära bana började han vid 2:a livgrenadjärreg o befordrades där i långsam takt, samtidigt som han som generalstabsofficer gjorde karriär vid olika staber o expeditioner i Sthlm för att 1862 återvända som chef till sitt gamla reg. I ett par årtionden var K huvudstadsbo. Han knöts från början till den 47 organiserade livgardesbrigaden, en egendomlig skapelse utanför den ordinarie militärdistriktsindelningen med kronprins Karl som chef. Av stor betydelse för hans militära befordran var självfallet de kontakter han i o utom tjänsten fick med denne. K var hans stabschef 48—53 o kom i vänskapsförhållande till både sin företrädare Henning Hamilton o sin efterträdare Sven Lagerberg. Ungkarlen K kom att stå Lagerberg o dennes familj o släktingar särskilt nära. Hans meritlista vittnar om hans användbarhet vid övningar o andra truppsammandragningar. Redan 40—44 hade han tjänstgjort i kommandoexpeditionen under E A Peijron, vilkens förtroende han i hög grad åtnjöt. Med sin stora militära sakkunskap o formella skicklighet blev han själv en framstående kommandochef under den ovanligt långa tiden av nio år. Det var vid denna tid en självklar plattform för generalmajorsbefordran.

Som så många andra av det högre armébefälet var K politiskt verksam, sedan 40 som medlem av riddarhuset o - efter representationsreformen som ledamot av FK. Hans sakkunskap utnyttjades i flera kommittéer. K var utpräglat konservativ. Han såg med skepsis på Oscar I:s privata utrikespolitik under Krimkriget o kritiserade Karl XV :s dynastiska planer på en nordisk union under dansk-tyska kriget 63—64. Det betraktades som anmärkningsvärt, att K anslöt sig till reformvännerna i representationsfrågan 65. I försvarsfrågan var han från ungdomsåren ivrig anhängare av indelningsverket; han ansåg det vara en allvarlig brist hos sina vänner bland gardesofficerarna, om de inte fick erfarenhet av indelt tjänst. Han anses ha haft ett stort inflytande på utformningen av 61 års lantförsvarskommittés betänkande. K reserverade sig dock mot majoriteten genom att förorda krigskollegiets bevarande. Utvecklingen av värnpliktsarméerna i Europa öppnade K:s ögon för betydelsen av att satsa på en bättre övad beväring o i motsats till andra indelningsverksanhängare anslöt han sig till kompromissen 73, varigenom indelningsverkets o grund- skatternas begynnande avlösning sammankopplades med frågan om försvarets förstärkande genom ökade anslag åt beväringsinrättningen. Som flerårig medlem av statsutskottet bevakade K försvarsfrågan, men han fick inte uppleva någon bärkraftig lösning därav. Han avled mitt uppe i sin verksamhet.

K fick ett sällsport vackert eftermäle. Han tycks ha gjort ett starkt intryck på vänner o kamrater genom sin klara begåvning o sin redbara karaktär. I förtroliga brev gisslade han bluffmakare o "skojare", en kategori, som han tydligen ansett vara ganska utbredd. Han bevarade sin personliga integritet också gentemot Karl XV, hos vilken han stod i gunst utan att dock tillhöra den mera intima hovkretsen.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Större delen av K:s brevarkiv är förstört; några brev i KB (Ep K 8). Brev från K i RA (bl a till C V Leijonhufvud o L Mander-ström), KrA, KB, LUB o UUB (bl a till G G Löwenhielm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Årsberättelse af föredraganden i taktiken (KrVAH 1860, Sthlm, s 45—52). — Anförande af föredraganden i taktiken (ibid, 1861, s 1—8).

Källor och litteratur

Källor o litt: Tur- o anciennitetsrullor 1871, Arméns pensionskassas meritband 98, Sven Lagerbergs arkiv, KrA.

G Carlquist, Ur Henning Hamiltons bref-saml, 1—2 (1914); L De Geer, Minnen, 1—2 (1892); P v Ehrenheim, Några minnen (1916); S Eriksson, Carl XV (1954); G R v Feilitzen, nekr över K (KrVAH 1877); Generalstaben 1873—1923 (1923); C Hulthan-der, Biogr anteckn:ar från Carlberg 1792— 1892 (1892); P Hultqvist, Försvar o skatter (1955); dens, Försvarsorganisationen, värnplikten o skatterna i sv riksdagspolitik (1959); P v Möller, 1867 års FK (1875); A Nauckhoff, Ätten af K (1905); B Steckzén, Krigskollegii hist, 2—3 (1937); W Stenham-mar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1949); V Söderberg, H Olsson o G Heck-scher, Johan August Hazelius (1936); H Wieselgren, Ur vår samtid (1880). — S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric M Klint, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11631, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2021-01-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11631
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric M Klint, af, urn:sbl:11631, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2021-01-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se