Meriter

Klintberg, Mathias Victor, f 9 okt 1847 i När, Gotl, d 18 juni 1932 i Visby. Föräldrar: prosten Matthias K o Antoinetta Virginia Agrell. Mogenhetsex vid h elementarlärov i Visby vt 66, inskr vid UU 1 okt 66, FK 30 jan 72, extra lär vid Maria lärov i Sthlm 1 april 72-vt 76, adjunkt vid lärov i Visby 18 okt 76, lärov :s sekr 83—93, bibliotekarie där 21 maj 84—12, disp 13 dec 84, FD 31 maj 86, lektor i franska o engelska vid lärov i Visby 16 maj 88—31 okt 12, förest för Gotlands fornsal 89—07.

G 2 aug 85 i Klinte, Gotl (enl vb för Visby stadsförs) m Dorothea Elisabeth Maria (Majken) Katarina Sundahl, f 30 april 56 där, d 11 april 33 i Visby, dtr till handl Johan Carl S o Carolina Emilia Cramér.

Biografi

Mathias K läste i Uppsala nordiska o moderna språk med bl a sin landsman Carl Säve o M B Richert som lärare. Efter några års läroverkstjänstgöring i Sthlm blev han adjunkt i Visby o, sedan han disputerat för doktorsgrad, lektor där i franska o engelska. Redan som student hade K åstadkommit en omfattande kollektion petrifikater, o senare upprättade han ett stort herbarium av gotländska växter o samlingar av uppstoppade fåglar o insekter. Särskilt herbariet var till god hjälp vid hans ingående studier av öns växtnamn. K intresserade sig också för den rikt utvecklade gotländska folkmusiken. Han nedtecknade o samlade ett stort antal polskemelodier, som han utgav i tre häften 79—80. Ganska snart blev det emellertid studiet av folkspråket som kom att upptaga huvuddelen av K:s fritid. Han påbörjade 76 forskningarna i Lau, där målet ansågs särskilt ålderdomligt, o blev därmed för hela livet bunden vid denna bygd. Han lärde sig snart att tala målet som en infödd o knöt många värdefulla kontakter med befolkningen. Ett par av hans meddelare, Jakob Karlsson o J O Larsson, båda i Fie, gjorde efter hans instruktioner självständiga insatser, dokumenterade i omfattande uppteckningar, som kom K:s ordsamlingar till godo.

En välgörande stimulans i sitt arbete fick K genom ett besök 78 av Adolf Noreen, som samlade material för sin bok om målet på Fårö. Vid Noreens besök har tydligen ventilerats uppslaget till den doktorsavhandling som K några år senare framlade om Laumålets kvantitet o accent. Tillkommen före den experimentella fonetikens framväxt o utan tillgång till erforderlig teknisk apparatur fick avhandlingen ur vetenskaplig synpunkt begränsat värde. Den gav emellertid K tillfälle att framlägga ett fylligt urval ur sina ordsamlingar till stöd för fortsatt forskning. Själva insamlingsarbetet fick snart en mera fruktbar inriktning genom att K med förkärlek gjorde sina uppteckningar "under samtal med människorna i deras vanliga arbete, på åker o äng, på sjön o i myren, likaväl som i vardagsstugan, snickarboden, smedjan o ladugården" (Herbert Gustavson). Detta arbetssätt gav åt själva ordsamlingen en ovanlig bredd o mångsidighet. Samlingarna har med rätta karakteriserats som "de ojämförligt största ock mäst uttömmande som finnas för någon socken i hela Sverige" (H Geijer i Sv landsmål 19).

K var en god tecknare o förstod att med pennans hjälp förklara även invecklade tekniker o metoder. Men märkligare är hans insats som dokumentärfotograf. Från tiden 02—22 finns bevarade mer än 1 500 negativ av delvis ypperlig kvalitet, vilka utgör en synnerligen värdefull källa för kunskapen om gotländskt folkliv i äldre tid. Det var sannolikt apotekaren J W Hamner (bd 18) som var K:s läromästare i fotografering o som också lärde honom att föra noggranna anteckningar om motiv, plats, tidpunkt, väderleksförhållanden o fotografitekniska data.

Vid flera tillfällen gjorde K aktningsvärda ansträngningar att färdigställa delar av sina rika folklivssamlingar för publicering. Han fick dock se endast ett arbete i tryck, den 14 utgivna skriften Spridda drag ur den gotländska allmogens lif, med rikt illustrerade framställningar om höskörd o om tjärbränning enligt traditionella metoder. Bland liknande arbeten, som inte publicerats, märks ett omfattande manuskript Fångstredskap o deras tillverkning. Sitt föremålsintresse kom K också att odla som mångårig föreståndare för Gotlands fornsal. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt vidlyftiga sammanställningar av gotländska växtnamn, varvid han även beskrev växternas användning (ms i olika redaktioner, det största på omkr 600 blad i folio). Arbetet på ordboken över Laumålet kom under allt detta att skjutas i bakgrunden, o först 72, 40 år efter hans död, har utgivningen kunnat igångsättas.

K måste hela livet ha haft förmågan att nå kontakt med människor o vinna deras förtroende, i varje fall gällde detta den lantbefolkning han mötte i sitt forskningsarbete. "Genom sitt hurtiga, livfulla o rättframma sätt o sin humor blev han uppskattad av sina 'lauboar', på samma gång han genom sin starka auktoritativa personlighet blev respekterad" (Gustavson). Med åren tillkom drag av misantropi, o mångsidigheten i intressena medförde en splittring, som jämte en viss fallenhet för omständlighet lade hinder i vägen för en samlad insats.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Större delen av K:s ms, anteckn:ar, ordboksmaterial, brev (bl a från Jakob Karlsson i Fie) o fotografier tillhör Sällsk för gotländsk forskn o förvaras i Visby landsarkiv liksom dagböcker o ytterligare brev (bl a från G Lindström). Ms, brev o fotografier även i Gotlands fornsal, Visby, NordM, Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala o UUB. Brev från K till F Läffler i KB, K F Söderwall i LUB o A Noreen i UUB.

Tryckta arbeten

Laumålets kvantitet och aksent. Sthlm 1885. 96 s. (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, bd 6: 1 = [omsl:] h 23, 1885. D; s 1—61 ingår i K:s akad avh, Upps, tr Sthlm 1884, 62 s.) — Folkmusiken och dess utöfvare på Gotland (Ny illustrerad tidning, 1885, Sthlm, fol, s 478 f). — Katalog öfver Visby högre allmänna läroverks etnografiska samling. Visby 1893. 36 s. — Förteckning öfver Visby högre allmänna läroverks myntsamling. D 1—2: 1*. Visby 1902-05. [Föret.] 1. Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer. 1902. 53 s. 2. Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor, 1*. 1905. 48 s. — Några anteckningar om Gotland i verkligheten och Gotland i skrift. Sthlm 1909. III, 181 s. — Spridda drag ur den gotländska allmogens lif. Sthlm 1914. 4:o. 43 s. — Till gutar, som kunna sitt modersmål. Visby 1918. 4:o. (l) s. [Undert.] — Ordbok över laumålet. På grundval av M K:s samlingar. Utarb. av Herbert Gustavson. Bd 1. A-H. Upps (tr Motala) 1972[-74]. XX, 407 s. (Skrifter utg genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, ser. D: 2.)

Redigerat: 73 polskor och högtidsstycken från Gotland för violin. Sthlm 1880. 24 s. [Föret.] Även utg i 3 h å 8 s med tit: Svenska polskor för violin.

Källor och litteratur

B Anrep-Nordin, Musikaliska sällsk i Visby 1815—1915 (1916); L Bohman, Ett landsortslärov, studier kring Visby gymn 1821—1971 (ÅSU 125, 1971); T Gislestam, Gotländska hävdetecknare (1975); H Gustavson, M K o hans gotländska saml (Gotl arkiv 1942); dens, M K o Laumålsordboken (Sv landsmål 1947); S Hedin, Masses Lauboar. M K, gotländsk forskare (Fotografiska mus, 1975); Lajla Yapp, M K, levnadsteckn (Sv landsmål 1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathias V Klintberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11638, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-11-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11638
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathias V Klintberg, urn:sbl:11638, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-11-11.