Daniel Klockhoff

Född:1840-09-14 – Byske församling, Västerbottens län (eg. i Ytterstfors bruksförsamling)
Död:1867-07-29 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filosof, Poet


Band 21 (1975-1977), sida 363.

Meriter

Klockhoff, Daniel, f 14 sept 1840 i Ytterstfors bruksförs, nuv Byske, Vb, d 29 juli 1867 i Uppsala. Föräldrar: disponenten Olof Daniel K o Maria Carolina Lindemark. Inskr vid UU 26 maj 59, FK 15 dec 63, disp 20 febr 64, FD 31 maj 66, doc i estetik 10 jan 66, allt vid UU. — Skald, filosof.

G 19 juni 64 i Skellefteå m Aurora Gus-tafva Sandström, f 26 maj 39 där, omg Sjöberg o d 18 mars 83 i Nederluleå, dtr till sjökaptenen Nikanor S o Anna Lovisa Westling.

Biografi

K härstammade från en norrländsk prästsläkt o fick en lärd uppfostran, först av fadern, sedan i läroverk. Efter gymnasieåren i Härnösand undervisades han privat av C J Dahlbäck, då docent i filosofi, ett ämne som blev K:s huvudstudium sedan han 1859 blivit student i Uppsala. Det var främst estetikens problem som fängslade honom. Han blev lärjunge till C J Boström, vars idealistiska tankebyggnad på kristen grund kom K:s personliga åskådning nära. Detta uteslöt dock inte en viss självständighet, bl a på politikens område, där K var mer reformvänlig än lärofadern.

K:s gradualavhandling Om den pantheistiska esthetiken 64 innebar ett försök att på den boströmska "rationella" filosofins grund med analytisk metod kritiskt granska Hegels o Vischers panteistiska skönhetslära. Den följande år utgivna avhandlingen Om det tragiska avsåg att definiera detta estetiska begrepp o ge en rationell förklaring på personlighetsfilosofins grund. Skriften meriterade K till docentur i estetik. Han ansågs som en betydande spekulativ begåvning, o vid univ fästes stora förhoppningar vid honom, men på grund av hans tidiga bortgång kom hans filosofiska forskning att stanna vid ansatser.

K tillhörde den grupp unga lyriker, som samlades i Namnlösa Sällskapet o anslöt sig till dess av L Dietrichson formulerade program. Hans lyrik, som huvudsakligen publicerades i "signaturernas" vittra publikationer, är representativ för gruppens litterära ideal: en enklare, mer "realistisk" dikt än Tegnér-epigonernas retoriska o stilistiskt överlastade alstring. Resultatet blev i K:s fall en söt o något färglös, svärmiskt idealistisk lyrik kring huvudsakligen idylliska motiv. Dess teman är främst den norrländska naturen, dess blomsterrika dalar o oskuldsfulla vallflickor. Känsloläget är ungdomligt vekt, språket utan prydnader — "K:s konst är stämningsinnerligheten i vardagsdräkt" (Ola Hansson). En grupp kärleksdikter kretsar kring den unga kvinna som var K:s barndomsväninna o 64 blev hans hustru. K var en hänförd beundrare av Runeberg, o i hans lyrik hör man inte sällan ekon från dennes o även från Topelius poesi. Någon nyskapande diktare blev K aldrig, o hans av den efterromantiska generationen uppskattade små poem har väl numera mest litteraturhistoriskt intresse. Men mjuk melodisk form kan inte frånkännas dem, o de har också lockat till tonsättning (av Halfdan Kjerulf).

En värdefull insats gjorde K för den av C R Nyblom redigerade Sv litteratur-tidskrift. I en programartikel visade han en för tiden vidsynt blick för en kulturtidskrifts uppgifter; målet skulle vara "en högre fantasiodling" i nationell anda. Han medarbetade flitigt i tidskriften, bl a med inlägg i religionsfilosofiska frågor, varvid han försvarade filosofins frihet o avvisade teologiska angrepp på denna vetenskap. K visade också tolerans mot frikyrkliga strömningar. I en längre uppsats om dödsstraffet hävdade han på tankemässiga grunder dettas orättmätighet.

Av sina vänner uppskattades K som en nobel o älskvärd personlighet med moralisk resning. Dietrichson kallar honom "en stilla o något inbunden men energisk o vänfast natur", o för Wirsén framstod han som "en av de finaste o friskaste personer jag kommit i beröring med". En något annorlunda bild av K ger Viktor Almqvist, som i sitt föräldrahem träffade K: "En ung, sjuklig man med långa, ljusa lockar hängande ned över halsen. Inåtvänd o drömmande, ständigt medveten om sin värdighet som 'skald', saknade han i mina ögon all manlighet." Både samtida omdömen o hans författarskap vittnar om K:s, trots en tidigt frambrytande lungsjukdom, ljusa o optimistiska lynne o nästan naivt idealistiska livsåskådning, vilken får ett rörande uttryck i hans mest kända dikt, Den döende studenten.

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några av K:s dikter o prosamanuskr i KB. Anteckn:ar i filosofi mm i UUB. Några brev från K till fadern i UUB o till bl a G Eich-horn o P A Gödecke i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Trasten / Den gamle studenten / Den döende studenten / Olika vyer / Flickan och blomman / Lilly / Asta / Våren / Gud vet det, hvar han vankar (Isblommor. Dikter af Upsalastudenter, Upsala 1861, s 145—160). — Min flickas kammare [dikt sign K] (Sånger och berättelser af nio signaturer, [saml 1,] Örebro 1863, s 7 f). — Vallflickan (ibid, s 44 f). — Middagsljus (ibid, s 74 f). — En dröm (ibid, s 84 f). — Små figurer (ibid, s 90—100).

— Månen (ibid, s 134 f). — Tvifvel (ibid, s 148 f). — Om den pantheistiska esthetiken. Akad afh. Upsala 1864. 71 s. —• Om det tragiska. Ett utkast. Upsala 1865. 87 s. — Gåta [dikt sign K] (Sånger o berättelser af sju signaturer, saml 2, Örebro 1865, s 38 f). — Sommarstycke [sign K] (ibid, s 57'—¦ 76). — Lyriska fantasier [dikt sign K] (ibid, s 201—213). — Efterlemnade skrifter. Utg V Rydberg o N P Ödman, med inledning af G D af Wirsén. Sthlm 1871. XXX, 435 s, 1 portr.

— Dikter. Sthlm 1871. 140 s. — Kyrka (Smärre skrifter, utg af Boströmsförbundet, 37, Sthlm (tr Norrköping) 1912, s 33—43). —¦ Bidrag i Svensk litteratur-tidskrift, årg 2, 1866, Upsala, samt i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerämbrs för UU arkiv. Ink skrivier dec 1865 (vol E II 96), RA.

V Almqvist, Tidiga hågkomster från Karl XV:s dagar (Hågk o livsintr, 6, 1925); F Böök, Sveriges moderna litt (Sv litt:s hist, 3, 1929); L Dahlgren, Lyran (1913); L Diet-richson, En norrmans minnen från Sverige, 1 (1901); O Hansson, Nio o sju signaturer (Framåt 1888, nr 5); [G Snoilsky,] Carl Snoilsky o hans vänner, ed R G:son Berg, 1—¦ 2 (1917—18); EN Söderberg, DK ([tidn] Upsala 28 juli 1917); K Tarschys, "Sv språket o litt" (1955); C D af Wirsén, inledn till DK, Efterlemnade skrifter (1871); NP Öd-man, Hemma o borta (1896), s 60 f o 68 f. — Nekr i Ny ill tidn 1867; Å Tågefeldt, Släkten Frisk-Frisendahl. . . (stencil, SBL), s 61.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Klockhoff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11644
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Klockhoff, urn:sbl:11644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se