O Vilhelm Knös

Född:1838-08-15 – Gamla Uppsala församling, Uppsala län
Död:1907-01-10 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Klassisk filolog, Språklärare


Band 21 (1975-1977), sida 411.

Meriter

5 Knös, Olof Vilhelm, f 15 aug 1838 i Gamla Uppsala, d 10 jan 1907 i Uppsala. Föräldrar: dompr Anders Erik K o Gabriella Schönherr. Studentex i Uppsala 18 maj 57, inskr vid UU 19 maj 57, FK 28 maj 68, disp 25 maj 69, FD 31 maj 69, doc i grekiska 4 juni 72—vt 74, allt vid UU, lektor i grekiska, latin o filosofisk propedeutik vid h elementarlärov i Gävle 24 febr 74, bitr rektor vid elementarskol för flickor där 77—80, lektor i nämnda ämnen vid Uppsala hal 24 mars 80, dessutom ånyo doc i grekiska vid UU från 8 okt 80, adjung led av bibelkommissionen vid revision av Nya testamentet 30 dec 99. — Led av Hum vetensk:samf i Uppsala 91, LHVU 96.

G 25 okt 81 i Halmstad m Oliva (Olga) Cecilia östergren, f 25 okt 54 där, d 21 mars 90 i Uppsala, dtr till fabrikören Olof Ö o Anna Cecilia Rosengren.

Biografi

Efter enskild undervisning i hemmet o fem år vid Uppsala katedralskola med latin som grundläggande språk började Vilhelm K sina studier vid Uppsala univ hösten 1857. Han ägnade sig i första hand åt de gamla klassiska språken o åt estetiska ämnen o fick i sin kandidatexamen elva år senare högsta betyg i latin, grekiska o österländska språk. De grekiska studierna utmynnade 69 i en gradualavhandling om bokstaven digammas verkningar i de homeriska dikterna, som tillsammans med tre senare undersökningar om samma fenomen (72, 73, 78) utgör K:s egentliga bidrag till den grekiska språkforskningen.

Digamma-studierna illustrerar på ett utmärkt sätt den förändring som ägde rum inom den grekiska forskningen i Uppsala under K:s tid. Den tidigare estetiska inriktningen med tonvikt på tolkning o översättning av de klassiska texterna, ännu företrädd av K:s lärare, Johan Spongberg — enligt K mer estet o entusiast än systematisk undervisare o språkforskare — ersattes då av en mer metodisk analys av språkliga detaljer under jämförelser med utvecklingar inom besläktade språk. K:s vetenskapliga insats, av samtida betraktad som ett betydande bidrag till den homeriska forskningen, begränsades till en bokstav i grekiskan, en bokstav som inte syns i själva texten men lämnat diverse spår efter sig. Noggrant o metodiskt går K igenom hela materialet, behandlar det "statistiskt" o tar ibland komparativa undersökningar till hjälp. Under tillämpning av regler för främst den grekiska metriken lyckades han därvid fastställa efterverkningar av digamma i de homeriska texterna.

Som lektor först i Gävle o därefter i Uppsala undervisade K nästan enbart i grekiska, i regel i små klasser på högst tio elever. Han lade stor vikt vid formlära o syntax som nödvändiga förutsättningar för förståelsen o upplevelsen av de klassiska texterna. K ivrade också för att eleverna skulle få en översikt över den grekiska kons- tens huvudepoker. I slutstriden om den gamla latinskolan kämpade han förgäves för den skolform som i så hög grad var hans egen. Enligt honom krävde den klassiska bildningen o en stor del av universitetsstudierna, att den gamla latinlinjen behölls i sitt gamla skick vid några läroverk, medan övriga linjer ändrades så att de tillgodosåg de nya behoven.

Av betydelse för eftervärlden blev K:s insats i bibelkommissionen, där han arbetade på heltid de sista sex åren av sitt liv. Som kritiker av 83 års normalupplaga bidrog han till att kyrkomötet 98 begärde en revision även av Nya testamentet (Olsson 68, s 461—63) o som kommissionsledamot arbetade han grundligt igenom de textkritiska problemen o gjorde en första revision av texten 00—02 tillsammans med W Rudin (Olsson 68, s 467—76). Det textunderlag som översättningen av Nya testamentet fick vid denna revision är i stort detsamma som i 17 års kyrkobibel. Inte minst med tanke på den dåtida situationen måste den självständiga bearbetning av de textkritiska problemen som kommissionen här utförde betraktas som ett mycket gott arbete. När K o Rudin var sysselsatta med den nya översättningen 7 jan 07, fattade julgranen i Rudins lägenhet eld, o på grund av chocken vid branden o tillstötande lunginflammation dog K tre dagar senare.

Författare

Birger Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i KB (bl a till Alfr Lindberg), LUB (till Es Tegnér d y) o UUB (bl a till fadern i K:ska släktarkivet).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1906, Upps, s 88 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 april 1879, nr 9, RA; Prot 1879—80, handhar ang Gävle h a 1 (1874—80) o Uppsala h a 1 samt ansökn :handl :ar 1879—80 i Uppsala dom-kap:s arkiv, ULA; Större akad konsist:s prot 1891 i UU:s arkiv, UUB.

N v Hofsten, Inbjudn:skr till . . . föreläsn med vilken prof . . . Gudmund Björck tillträder sitt ämbete [UU] (1946); E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov o seminarier . . . (1905); A Mebius, De demografiska förhållandena hos de sv lärovdärarna 1861—1916 (1929); B Olsson, Sv bibelöversättn:arb. En översikt . . . (SOU 1968:65), s 349—500, dens, Fri eller ordagrann översättn (ibid), s 256—294; Redogörelse för h elementarlärov i Gävle 1873/74—1877/78, d:o för elementarskolan för flickor i Gävle 1877/78—1879/80, d:o för Gävle h a 1 1878/79—1879/80, d:o för Uppsala h a 1 1879/80—1906/07; G Richardson, Kulturkamp o klasskamp. Ideol o soc motsätta :ar i sv skol- o kulturpolitik under 1880-talet (1963); Sakkunniges utlåtande ang kvarstående sökande till den lediga professuren i grekiska språket o litteraturen vid UU (1891); S Samuelsson, H a 1 i Uppsala (1952); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:2 (1965); Utdrag ur prot, hållet inom humanistiska sektionen vid UU:s fil fak den 18 febr 1891 (1891); UUM 1906.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Vilhelm Knös, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11677, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Olsson), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11677
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Vilhelm Knös, urn:sbl:11677, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Olsson), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se