Meriter

3 Kockum, Carl Frans Henrik, brorson till K 2, f 9 okt 1878 i Malmö, S:t Petri, d 15 juli 1941 där, ibid. Föräldrar: tobaksfabrikören Lorens Petter K o Augusta Hecker. Maskining:ex vid tekn högsk i Darmstadt 02, praktiserade i USA 02—04, vid K:s mek verkstads ab, Malmö, 04—07, kamrersassistent där 07—08, kamrer 08—12, VD i Fastighetsab Centrum, Malmö, 09—12 o från 22, led av styr för K:s jernverks ab från 10 (ordf i styr 26—35 o från 39), kassadir i K:s mek verkstads ab 12—19, andre VD 19—36 o VD 36-40 (led av styr 12—41), led av styr för Manufaktur ab i Malmö 33—40, Malmö fören bryggerier 34—40, Skånska inteckn:ab 34—40 o Navigationsskolan från 35.

G 18 sept 09 i Sthlm, Hedv El, m Karin Schram, f 4 aug 86 där, d 14 nov 75 i Malmö, Slottsstaden, dtr till köpman Magnus Fredrik S o Alma Beata Christina Dillberg.

Biografi

Frans Henrik K anställdes 1904 vid Kockums mek verkstads ab i Malmö, samtidigt som civilingenjör Georg Ahlrot blev överingenjör o VD. K placerades snart i administrationen o utsågs 08 till kamrer. Under de närmast följande åren genomfördes en kostnadskrävande strukturomvandling i samband med företagets koncentration till hamnen. Intill varvet förvärvades av Malmö stad avsevärda markarealer, på vilka bl a maskin- o järnvägsvagnsverkstäder, gjuteri, smedja o kontorshus anlades. Därtill kom ombyggnad av kajer, kranar o transportanordningar. 13 skedde överflyttningen till det nya fabriksområdet, o de gamla verkstäderna i Södra förstaden nedlades. Då l:a världskriget bröt ut, stod Kockums nya anläggningar rustade o kunde ta emot beställningar både på last- o örlogsfartyg. Bland de senare kan nämnas pansarskeppet Gustaf V.

Efter fredsslutet inträdde en högkonjuktur för varvsindustrin, o ny utbyggnad verkställdes skyndsamt. 19 utsågs K till VD jämte Ahlrot o fick allt större möjligheter att påverka utvecklingen av företaget, ekonomiskt o organisatoriskt. Broavdelningen, som legat nere 13—21, erhöll av Järnvägsstyrelsen stora brobeställningar för de norrländska älvarna. 23 förvärvades licens av Maschinenfabrik Augsburg—Nürnberg AG för tillverkning av dieselmotorer, som här kallades Kockum—M A N-motorer. Denna fabrikation krävde ytterligare utvidgning av verkstäderna o anskaffning av åtskillig maskinell utrustning. Dieselmotorn hävdade sig som drivkraft för allt större handelsfartyg. En dieseldriven motorboggievagn, levererad 29 till Varberg—Borås—Herrljunga järnväg, var inledningen till företagets motorvagnstillverkning. 34 började dieselmotorvagnar o lok byggas med motorer enl A/S Frichs i Aarhus system.

K blev 36 ensam VD, o Ahlrot kvarstod endast som styrelseordf. Vid Kockums jernverks ab hade K sedan 26 lett styrelsearbetet, men han lämnade nu ordförandeposten för att koncentrera sig på Kockums mek verkstads ab. På några få år genomförde han de största o dyrbaraste förändringarna dittills, som innebar högre teknisk standard, rationellare drift o betydligt ökad leveranskapacitet. Tidigare levererades i genomsnitt 4 stora motorfartyg per år, men 40 var kapaciteten 8 stora fartyg, förutom ubåtar. Genom anläggande av ny stapelbädd med en bredd på 24 m kunde fartyg byggas med upp till 24 000 d w tons lastförmåga. K förbättrade även kontorstekniken, o hans företag var det första i landet, som införde huvudbokföring med hålkortsmaskiner.

Vid årsskiftet 40—41, då bolaget firade 100-årsjubileum, drog sig K tillbaka p g a försvagad hälsa. Sedan hans inträde i direktionen 12 hade tillverkningsvärdet ökat från c:a 6 miljoner kronor till c:a 25 miljoner. Antalet anställda hade stigit från omkr 1 100 till 2 500. K hade stor del av förtjänsten för rörelsens utveckling, soliditet o höga standard, o han var länge en av landets ledande industrimän. Han var också mycket uppskattad av personalen genom sin vänlighet o humor.

Författare

Rune Kjellander

Källor och litteratur

Källor o litt: F H K 60 år (Verkstäderna 1938, nr 8); Handelns o industrins män (1939); K:s i Malmö 100 år (Verkstäderna okt 1940); K:s mek verkstads ab (E v Geger-felt, Sv storföretag, 1, 1945); K:s mek verkstads ab, Malmö, 1840—1940, ed G E v Seth (1940); Sv industrien 1918—1919, ed C Sjögren (1918); Sveriges handelskal 1939, 1 (1939); SMoK; Vem är vem i Norden (1941). —Nekr i SvD 16 juli 1941.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Frans Henrik Kockum, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11704
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Frans Henrik Kockum, urn:sbl:11704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.