Meriter

Krook, Oscar, f 14 april 1879 i Haparanda, d 9 april 1949 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: tullförvaltaren Albert K o Hilda Taube. Mogenhetsex vid hal i Malmö vt 97, inskr vid UU 18 sept 97, lär vid Lundsbergs skola 06—07, teol kand vid UU 14 sept 10, prästv i Luleå 17 dec 10, vik adj vid h reallärov på Östermalm i Sthlm vt 11, vt 17 o vt 18, sv sjömanspräst i Kristiania 23 maj 11—15 aug 16 (tilltr 1 sept 11), pastorsadj i Maria förs, Sthlm, 1 juni 16—31 dec. 18, lär vid Bes-kowska skolan 16, vid Sthlms privata sam-gymn 17—19, pastoratsadj i Sofia 15 jan 18—30 sept 26 (tilltr 1 maj 18), vik lektor vid folkskollärarinneseminariet vt 19—vt 20, vid kommunala mellanskolan ht 19—27, lär vid Anna Sandströms lärarinneseminarium 20—28, led av Sthlms kyrkliga ungdomsråd 22—30, medarb i SvD från 24, komminister i Sofia 14 april 25—1 okt 27 (tilltr 1 maj 26), ständig adj i Nikolai förs, Sthlm, från 1 okt 27, komminister i Nikolai 3 mars 31 (tilltr 1 maj 32), TL vid LU 31 maj 32, för-ordn som v pastor i Nikolai somrarna 28— 37, disp vid LU 17 okt 36, kh i Kungsholms förs, Sthlm, 7 maj 37 (tilltr 1 okt 37), TD vid LU 31 maj 37, insp vid hal på Kungsholmen från 38, led av komm för förslag till revision av den sv evangelieboken mars 39— april 41, preses vid prästmötet 45.

G 5 dec 27 i Sthlm, Högalid, m Signe Maria Wretholm, f 28 mars 79 där, Jak o Joh, d 24 maj 58 där, Osc, fosterdtr till brevbäraren Johan Erik W o Charlotta Christina Celsing samt tidigare g m källarmästaren Gustaf Leonard Olsson (d 18) o kallade sig efter dennes död Odenfalk.

Biografi

K var yngst av sex syskon, av vilka tre nådde mogen ålder. Fadern, som synes ha varit en färgstark o kraftfull pliktmänniska, dog hastigt redan 1888, o familjen lämnades nästan helt medellös. Det var modern Hilda K, född Taube, som i fortsättningen höll samman familjen. Hon var varmt religiös med barndomsminnen av C O Rosenius o ägde, som sina många syskon, stora litterära o konstnärliga anlag. K beundrade sin mor o tog starka intryck av henne o hennes släkt. Enligt mångas mening fanns åtskilliga likheter, både yttre o inre, mellan honom o kusinen Evert Taube. Modern hörde till de människor som frankt utsade sin mening, även när det inte var opportunt. Genom att hon av ekonomiska skäl måste dela hem med närstående blev K:s skolgång förlagd till Helsingborg, Gbg o Malmö.

Efter studentexamen på reallinjen kom K 00 till Uppsala, där han efter grundliga o av diverse lärarförordnanden avbrutna studier avlade teol kand-examen 10.' Under uppsalatiden mottog han förblivande intryck av Harald Hjärne, Nathan Söderblom o Einar Billing. Den förste satte sin prägel på hans redan tidigare grundade politiska o sociala helhetssyn, som var o förblev starkt nationellt färgad med avgjort negativ inställning till byråkrati o översitteri. Han har senare con amore porträtterat både Söderblom o Billing, den förre i en redan 16 utkommen biografi, där han understryker den makt "det andliga arvet från fäderna" hade över ärkebiskopen "trots hans otroliga andliga o kulturella raffinemang". Citatet kan nog ses som ett programuttalande även för författarens eget vidkommande; tradition o konstnärskap satte alltid sin prägel på hans tänkande o väsen. K läste alltid "på bredden", o de teologiska studierna varvades med ett glatt kamratliv, där studentsången o OD spelade en framträdande roll. Tidigt framträdde hos honom ett drag av bohemeri o improvisation. Redan i ungdomen visade han sig vara en glänsande talare o debattör, både i den trängre kamratkretsen, där hans drastiska berättarförmåga firade triumfer, o i offentliga sammanhang. Själv betraktade han sig som en utpräglad fantasimänniska.

Efter att 10 i Luleå ha prästvigts för hemstiftet kom K nästan omedelbart till Sthlm. Redan 11 kallades han till en nyinrättad tjänst som pastor i Kristiania o sjömanspastor i sydnorska hamnar. Han grundade nu en sv kyrkoförening, som senare gav upphov till den sv församlingen o Margaretakyrkan där. 16 återvände K till Sthlm, där han sedan stannade resten av sitt liv. Vid sidan av den rent prästerliga tjänsten var han verksam som lärare (huvudsakligen under de tidigare åren), journalist o skriftställare. Han bedrev också fortsatta teologiska studier o disputerade 36 i Lund på en avhandling om uppenbarelsebegreppet hos Luther o Billing.

Livet ut hade K ett starkt behov av kontakt med människor. Många uppsökte honom för råd o själavård. För organisatoriska o ekonomiska frågor hade han däremot mindre sinne, o med tiden uppstod en legendflora kring hans tankspriddhet. Han hade en utpräglad språkkänsla o var en mästare, när det gällde att transkribera sina tankar i expressiva o formfulländade uttryck. Detta märktes inte minst i de talrika tidningsartiklar han från mitten av 20-talet skrev särskilt i SvD, där han med sin vän Gustaf Stridsberg ofta diskuterade redaktionella frågor.

K:s teologiska o allmänna kulturanalyser präglades av en kristen o nationell syn, som fick en särskild pregnans under den norska kyrkokampen o motståndsrörelsen. Han kunde då knyta an till personliga relationer från sina norgeår, bl a med Eivind Berggrav o Arne Fjellbu. Den senare både besökte honom i Sthlm o använde honom som mellanhand för att till det sv episkopatet framföra en vädjan om opposition mot den sk permittenttrafiken. K deltog också i den sk Tisdagsklubbens verksamhet, o hans antipati mot nazismen tog sig många uttryck.

K ägde ett utpräglat drag av skådespelare i ordets goda bemärkelse o framförde sitt budskap med dramatisk teknik o skiftande tonfall. Hans åhörarskara hade ett starkt inslag av intellektuella, särskilt män. När han blev gripen av ett ämne, glömde han allt annat o hade ofta svårt att sluta. Trots detta lyssnade man med spänning, ofta fascinerad. Det har sagts av en minnestecknare (John Nilsson), att han under sin tid var Sveriges näst Sven Lidman främste förkunnare. Medvetet inriktade han sin predikan på centrala o andliga ting.

Av sin vän Arthur Engberg, den dåv ecklesiastikministern, fick K i uppdrag att utarbeta förslag till ny evangeliebok för sv kyrkan. Förslaget, som efter viss överarbetning förelades kyrkomötet o kom att ligga till grund för den 42 stadfästa Evangelieboken, bekräftade K:s lämplighet för uppgiften. Han var enligt Gustaf Auléns karakteristik "ett ymnighetshorn av uppslag". Ej minst beträffande bönerna har han gjort en förbli- vande insats. Hans bön på nyårsafton hör redan till de klassiska.

Vid sidan av förkunnelsen från predikstolen kom altaret o altarets sakrament att under K:s senare år inta en allt mer central ställning i hans syn på kyrkans gudstjänst. Utan att i egentlig mening identifiera sig med den framväxande s k högkyrkligheten blev K av betydelse för denna genom att i Kungsholms kyrka såsom den förste i Sthlm anordna regelbundet återkommande tidiga mässor på en bestämd veckodag. Till dessa samlades en krets yngre präster o andra, för vilka K framstod som lärare o personlig vän. Oxfordrörelsen med dess subjektiva värderingar hade han föga förståelse för, men detta till trots tycks han ha spelat en betydande roll för bl a Harry Blombergs inre utveckling o har av denne porträtterats i den prästerliga huvudpersonen i romanen Paradisets port.

Författare

Robert Murray

Arkivuppgifter

K:s arkiv delvis i KB (brev till honom bl a från J A Eklund o S Hedin samt ms, antecknar, tidn:klipp mm), delvis i SSA (brev till honom bl a från H Blomberg, E Eidem, A Fjellbu, E Liedgren o P Virkkunen samt dokument rör norska motståndsrörelsen 1940— 45 o ms till avh Ordet och kyrkan, ventilerad vid Sthlms stifts prästmöte 1945). Brev från K i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nathan Söderblom. Sthlm 1916. 96 s. (Männen för dagen, 10.) — Offrets mening. Vid mötet i Blasieholmskyr-kan den 17 nov. 1918 (Försonlig fred . . ., Upps (tr Sthlm) 1918, s 17—20). — Förord [anon] ([pseud f H Begbie], En herre med dammtrasa, Speglarna vid Downing Street. Några politiska ref lektioner, Sthlm (tr Upps) 1922, s 7—14). — Förord (A Schweitzer, Brev från Afrikas urskog, Sthlm (tr Upps) 1925, s 3—15). ¦— Jonas Lindh in memoriam. Sthlm 1925. (4) s. — Max Scheeler (Svensk teologisk kvartalskrift, årg 4, 1928, Lund, s 273—276). — Kristendomens salighet och kristendomens sälta. En högmässopredikan, något utvidgad. Alla helgons dag den 3 nov. 1935 i Stockholms Storkyrka. Sthlm 1935. 56 s. — Marias evangelium. En radiopredikan, något utvidgad, i Stockholms Storkyrka, Marie bebådelsedag 1935. Sthlm 1935. 26 s. — Uppenbarelsebegreppet. Studier i uppenbarelsebegreppets problematik i evangelisk-luthersk teologi med särskild hänsyn till brytningarna i Sverige omkring senaste sekelskifte, till Luthers reformatoriska genombrott och till begreppets bearbetning i E. Billings teologi. Sthlm 1936. V, 252 s. [Akad avh, Lund.] [Variantuppl med andra slutkapitel o beteckn d 1.] Sthlm 1936. 230 s. — Sveriges kyrka (Vecko-journalen, årg 28, 1937, Sthlm, fol, lyxnr, s 154—164). — Julens kärna och stjärna (Medborgaren, 1937, Sthlm, s 417— 419). — Albert Schweitzers gärning som missionsläkare (Albert Schweitzer. Mannen och hans gärning, Upps (tr Sthlm) 1938, s 101—113). — Svenska kyrkan inför samtiden (Svenska folket genom tiderna, bd 12, Malmö 1940, s 41—70, 4 pl-bl, 1 pl). — Einar Billing som religiös personlighet (Einar Billing in memoriam, Sthlm 1940, s 184— 229). — Förslag till revision av den svenska evangelieboken jämte förord. Sthlm 1941. 4:o. XI, 475 s. ([Även:] SOU 1941:3.) — Evangelieboken och dess revision (Svensk teol kvartalskr, 17, 1941, s 101—114). — Ordet (Det tryckta ordet 500 år . . ., [Sthlm 1941,] (10) s; även = Röhsska konstslöjdmuseet [tillfällig utställning, 232]). —• Begreppet förnyelse i svensk teologi (En bok om kyrkan av svenska teologer, [Sthlm, tr] Lund 1942, s 247—257; även sep, 10 s; [ny uppl] 1943; övers Göttingen (tr Leipzig) 1951, s 274— 284). — Nordiska gestalter: Eivind Berggrav (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, årg 16, 1942, Gbg, s 15—30). — En kyrkans kamp för rättsstaten (Medborgaren, 1942, s 459—462). — Ordet och gudstjänsten (Kyrkfolk och kyrkotjänst, Sthlm 1943, s 20—44). — For Kirke og Kultur (Vår lösen, årg 35, 1944, Sthlm, s 23—30). — Ordet och kyrkan. Avhandling till Stockholms stifts första prästmöte den 18—20 sept. 1945. Sthlm (tr Vadstena) 1945. 111 s. — En dag i Jerusalem på Kristi tid (Folkskolans läsebok. Kristendom, Sthlm 1945, s 49—60; 2. tr 1947, fortsättningstr 1950). — Betlehems stjärna (De blindas tidskrift, årg 13, 1945, Sthlm, 4:o, n:o 12, s 10 f). — Svea rikes ärkebiskop (Obs!, årg 5, 1948, Sthlm, nr 1, s 13—17). — Hemmet var hennes borg (Min mor . . . under red av I Oljelund, Upps (tr Sthlm) 1948, s 113—119). — Bidrag i bl a Svensk kyrkotidning, Stockholms kyrkoblad, Kungsholms (församlings) kyrkoblad, samtliga Sthlm, samt i dagspressen.

Utgivit: Meddelanden från professor Albert Schweitzer, d 1—2, Sthlm 1926—27, 24, 24 s.

Redigerat: Från advent till domsöndag. Böner och ord för varje dag i kyrkans år. Sthlm 1952. VI, 819 s. [Föret.]

översatt: L Brun, Jesus i ljuset av historisk forskning, Sthlm (tr Upps) 1919, 32 s (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, n:r 113); A Schweitzer, Kulturfilosofi, d 1*. Kulturens degeneration och regeneration, Sthlm (tr Upps) 1924, XXIII, 69 s (Olaus Petrifö-reläsningar vid Uppsala universitet).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 7 maj 1937, nr 3, RA.

G Ankar, O K död (SvD 1 april 1949); nekr i DN 10 april 1949; J Nilsson, Präster från stift o storstad (1951); Sthlms hm; Sthlms stifts julbok 1949, s 192, o 1950, s 107. „ . . „

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar Krook, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11790, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11790
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar Krook, urn:sbl:11790, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray), hämtad 2024-04-26.