Carl Gustaf Kröningssvärd

Född:1786-01-19 – Västerfärnebo församling, Västmanlands län (på Stävre)
Död:1859-09-06 – Klara församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Häradshövding, Urkundsutgivare, Historisk samlare


Band 21 (1975-1977), sida 655.

Meriter

Kröningssvärd, Carl Gustaf, f 19 jan 1786 på Stävre, Västerfärnebo, Vm, d 6 sept 1859 i Sthlm, Klara. Föräldrar: sekundmajoren Abraham Zakarias K o Elsa Magdalena Polheimer. Inskr vid UU 18 mars 03, auskultant i Svea hovrätt 20 juni 04, eo kanslist i justitierevisionsexp 7 juni 05, eo notarie i Svea hovrätt 9 okt 06, div domarförordn, v häradsh, landskanslist i Stora Kopparbergs län 13 febr 11, länsnotarie där 12 mars 13— 20 nov 31, häradsh:fullm 9 nov 13, en av dir i Falu stads sparbank 24—41, tf bergsfiskal i Stora Kopparbergs bergslag 11 maj 26—8 aug 45, deltog i riksdagarna 44/45—56/58. Urkundsutgivare. — KorrespLSkS 37. — Ogift.

Biografi

Efter juridiska studier i Uppsala o diverse domarförordnanden fick K 1811 sin första avlönade tjänst som landskanslist, sedan länsnotarie i Falun. Landshövdingen Hans Järta skaffade honom 13 häradshövdings titel. Han var förordnad som tf landssekreterare, när landssekreteraren Jean Noréus som brukspatron satt i borgarståndet vid riksdagarna 15 o 17—18 samt efter hans avsked 22 men måste avstå från att söka tjänsten, emedan han hade miserabla affärer o ej kunde uppbringa medel till det ackord som erfordrades. I stället fick han jämte länsnotarietjänsten konstitutorial som bergsfiskal 26 med stöd av Järta o dennes efterträdare P D Lorichs o efter livlig bearbetning av inflytelserika statsråd.

Till K:s juridiska verksamhet kan räknas hans utgåva av grundlagarna o av krigsartiklarna av 1798. På egna erfarenheter från brottmålsprocesser o på D Schulz von Schulzenheims presidietal 1799 (s 57 ff) med dess referat av John Howards skräckskildringar grundade K det Förslag för inrättningen af nya allmänna fängelser, som han framlade i ett memorial på riddarhuset 09. Här förkastade K seden att i samma rum förvara både dömda brottslingar o rannsakningsfångar o föreslog, att endast en fånge skulle förvaras i varje rum. Detta är första gången som tanken på ensamcellfängelser framfördes i Sverige.

K blev tidigt intresserad av botanik. Under sina tjänsteresor i Dalarna blev han expert på landskapets flora. Han brevväxlade o bytte växter med en rad bekanta botanister, t ex prof :na Carl Stenhammar o J E Wikström i Sthlm o Göran Wahlenberg i Uppsala. Den sistnämnde var särskilt intresserad av K:s fynd av en Aconitumart o en Lonicera casrulea o rådde honom 22 att inrikta sig på att studera växtgeografin o växtplatsernas klimatiska beskaffenhet. I de Afhandlingar rörande naturwetenskaperne, som K utgav 30—31, ingick utom översättningar av utländska arbeten en av honom utarbetad längre Uppsats på de i provinsen Dalarne vildtväxande phanerogamer och filices med uppgifter om växtställen o ev förekommande sv namn (stundom i dialektal form), som kunde skifta i olika socknar. En omarbetad upplaga härav var K:s Flora Dalekarlica (43), som inleddes med en beskrivning av Dalälvens lopp ända från dess källsjöar. Helt populär är hans Natural-historia för hemmet och skolan, som har över 400 färgbilder, huvudsakligen ur djurriket.

I brev till P A Wallmark 6 nov 13 berättar K, att han i landskansliets arkiv i Falun funnit intressanta handlingar om trolldomsväsendet i Dalarne 1668—73. Jämte några protokoll, som K själv förvärvat på annat håll eller fått låna, lät han trycka dessa handlingar i Falun 21. En ny utökad upplaga i tre häften utgav han i Sthlm 45—49 med överrubriken Blåkullefärderna. K:s utgåvor har utnyttjats av senare författare (J M Bergman 1822 o B Ankarloo 1971 mfl), utan kontroll mot förlagorna i landskansliet (nu i ULA).

K var också intresserad av den fornnordiska litteraturen, särskilt de mytiska o romantiska isländska sagorna. Anonymt utgav han 22 en översättning av sagan om Romund Gripsson. Han kallades 30 jan 34 till led av Oldskrifts-Selskabet i Khvn, o s å utkom första bandet av Nordiskt sago-biblio-thek med kommenterade översättningar, delvis efter dansken G C Rafns o tysken F R von der Hagens utgåvor. I en tillämnad andra del skulle Völsungasagan följa, men endast första delen av denna utgavs separat 45; den andra stannade i manuskript (Westin 76 b, UUB). Även K:s Färöiska folksägner förblev otryckta (Westin 73, UUB). Rolf Krakes saga skulle också ha ingått i sagobiblioteket, men Rolf Krake och hans kämpar, som K utgav 53, var ej en översättning utan en jambisk versroman.

Ännu en sida visade K genom att 21 i Falun utge Glaset och lyran, en antologi av dryckesvisor i tidens smak, bl a av Franzén o Wallin. K:s egen inledningsdikt tonsattes på begäran av B Crusell. I samma genre går några tillfällighetsdikter (tr 45—50) av K i sällskapet Par Bricole, där han enligt Crusenstolpe avancerade till jubelkommendör. Vid den allmänt uppskattade o av SA prisbelönte läkaren L F Gravanders begravning i Falun 15 författade K hans Minne o samlade o utgav hans Skaldestycken 32.

Mest känd har K blivit som utgivare av Diplomatarium Dalekarlicum, urkunder om Dalarna från medeltiden o 1500-talet, för vars första del (42) gruvläkaren J Liden står som medutgivare. K:s intresse synes ha väckts genom första bandet av Diplomatarium Svecanum, som utkom 29. Han skrev till J G Liljegren, diplomatariets utgivare, o besökte honom i Sthlm 30, sände honom ett brev från 1440 ur Sollerö kyrkoarkiv o sökte utan framgång bli riksantikvariens ombud i Dalarna. De båda första delarna av Dipl Dalekarlicum (42—44) bygger huvudsakligen på avskrifter ur Örnhjälms diplomatarium, Skoklosterarkivet, Gustav I:s registratur o Dalarnas äldre domböcker. I tredje delen (46) tillkommer avskrifter ur Brocmans diplomatarium o Sthlms stads tänkeböcker samt några originalbrev i kammararkivet. Först i tredje delens tillägg o i supplementet (53) avtrycks texter direkt efter originalbrev i det forna antikvitetsarkivets samlingar (nu i RA). Redan i första delen trycktes kopparbergsprivilegierna samt originalbrev o kopior ur Stora Tuna o andra kyrkoarkiv.

Intressantast är emellertid de urkunder som K påträffat i olika privatarkiv. Ett tiotal synes nu vara förlorade men ett trettiotal lyckades K själv förvärva. Dessa sände han successivt till L F Rääf, som avskrev dem för sitt diplomatarium o återsände originalen med tillförlitliga avskrifter till K. Redan i del 1 tryckte K fyra brev som han funnit i Lantmäterikontoret i Falun o fem brev från Söderbärke samt fem brev, som tillhörde Nusnäs byamän i Mora men senare övergick i K:s ägo. Ett lyckligt fynd gjorde han 42, då han (enligt brev till B E Hildebrand) förvärvade femton brev från Amsberg i Stora Tuna 1359—1459; de inleder andra bandet av Dipl Dal. — I mitten av 40-talet sålde K sin pärmebrevssamling till frih J A Kantzow, som då ägde Tidö. När dennes stora firma oväntat hotades av konkurs, inlöstes huvuddelen av dess arkiv av staten 48. De K:ska breven följde då med o kom till riksarkivet.

På rekommendation av VHAA, där Hans Järta var K:s främsta stöd, fick K från det nya statsanslaget för utgivning av lärda verk medel till tryckningen av sitt diplomatarium utöver vad subskriptionen kunde inbringa. För Järta var syftet att utge så gamla handlingar berömvärt, medan B E Hildebrand, särskilt när nästa del kom på tal, var mycket kritisk mot K:s förmåga till innanläsning o korrekturgranskning. Även K:s medutgivare Liden var kritisk mot resultatet. Förvisso är ej K:s utgåva något mästerverk, trots Rääfs insatser vid avskrivningen av K:s originalbrev. Inte minst bruket av de i detaljerna otillförlitliga Örnhjälmska avskrifterna o andra sekundära texter gör verket mindre lämpligt som underlag för språk- och ortnamnsforskning utan kontroll mot originalurkunderna. Stor förvirring har vållats av de Genealogiska tabeller (1853), som brukar vara fogade vid supplementhäftet, då de vimlar av felaktiga kombinationer. Väsentliga korrigeringar har gjorts av B Boëthius 1965. Diplomatariet går fram till 1560. En fortsättning för Erik XIV:s tid ingår i den Samling af äldre författningar o handlingar rörande Dalarne, som K utgav 44—46. En av K skriven fortsättning till 1660 (samt några senare aktstycken) inlöstes av staten 47 (ED 24 mars) för riksarkivet. Ytterligare en svit tillägg finns i UUB (Westin 1098). K samlade även avskrifter (bl a hade han funnit fyra eljest okända brev 1458—1523 från Möklinta) för ett Diplomatarium Westmannicum (Westin 1103—05, UUB), vartill subskriptionslistor utsändes 45. Tryckningen avstyrktes emellertid av VHAA 54. Han planerade också att utge Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparberget 1716 efter originalet i gruvrättens arkiv i Falun; hans avskrift med vidlyftig kommentar (Westen 1099, UUB) har på några punkter utnyttjats i Helmer Lagergrens utgåva 13.

K har också gjort sig känd som adelsmatrikelförfattare. Viktigast är hans matrikel över de 1823—50 introducerade adelsätterna, en fortsättning på de senast av C F Rothlieb utgivna matriklarna av detta slag. K är den förste som börjat utge en matrikel över ointroducerade ätter (54), men tryckningen avbröts vid greve Gustaf Trolle-Bondes död.

K, som redan 31 lämnade länsnotarietjänsten, tog 45 avsked från bergsfiskalssysslan o flyttade till Sthlm. Som huvudman för sin ätt deltog han i riksdagarna 44—58. Han motionerade 44 om flera tingsterminer för häradsrätterna o om borttagande av lagmansrätterna. Hur den föreslagna vallagen skulle missgynna borgerskapet o bruksidkarna o ge bönderna en orimlig övervikt i riksdagen visade han i en tryckt skrift 44 med belysande statistik från Kopparbergs län. 48 ingav han till konstitutionsutskottet ett eget representationsförslag (avskr i Ericsbergs arkiv). Ett annat utslag av hans' politiska aktivitet i konservativ anda var den skrift mot förslaget om lika gifto- o arvsrätt, som han 34 riktade till bondeståndet.

I samband med invigningen av Västmanlands-Dala nationshus skänkte K 30 till nationen en boksamling om 200 volymer, huvudsakligen fornsagor 6 historiska arbeten (se U 1192 a, UUB). I den långa brevväxlingen med J H Schröder, som länge var nationens bibliotekarie, diskuteras frågor i samband därmed, o senare sökte hjälp vid sin urkundsutgivning.

Författare

Jan Liedgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ms i UUB (W 16—17 botanik, W 32—34 zoologi, W 73 Färöiska folksägner, övers efter 1851, W 76 a—b Völs-ungarna, W 148—149 Smärre vittra skrifter, tr o otr, W 524 Kameralisten, Periodisk tidn, omkr 1844, W 901 Matr över ointr adelsätter, början tr 1854, W 987 Genealogier över släkter i Dalarne, W 994 Folkungaätten, W 1099 Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparberget 1716, avskr med kommentarer, W 1098 Dipl Dalekarlicum, Suppl, W 1103— 1105 Dipl Westmannicum 1336—1558 med subskriptionslistor 1845, W 1106 Jordebok över Västmanland 1541, avskr, W 1125 Landskapet Upplands jordeböcker 1540— 1542, avskr). Avskr av Dalarnes jordeböcker 1539—1542 o av Västmanlands jordeböcker 1539—42 i KB (B 544: 1—2) liksom alfabet matr över introduc adelsmäns namn före adl (J 177: 1—2). 8 buntar avskr till forts av Dipl Dalekarlicum 1560—1700 i Juridiska o kamerala avskr 24—31, RA, o K:s förteckn över Tidöarkivets pergamentsbrev i RA:s äm-betsarkiv. Lärda sällsk :s kallelsebrev till K, ett antal brev till K o några andra ppr ha från K:s syssling M J Crusenstolpe förvärvats till Ericsbergs arkiv, RA. — Strödda brev från K i RA. Brev från K till bl a P A Wallmark i KB, till bl a L F Rääf, J H Schröder o G Wahlenberg i UUB o till B E Hildebrand o J G Liljegren i VHAA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sång för Stora Kopparbergets arbetare. Fahlun 1813. (7) s. [Anon.] [2. uppl] 1837. 7 s. [Sign.] [Senare uppl:] Sång för Fahlu grufvas arbetare. Sthlm 1844. 6 s. [Sign.] Sång för Stora Kopparbergets arbetare. Falun 1876. 7 s. [Sign.] — Försök till tacksägelse-psalm [anon dikt] (Allmänna journalen, 1814, Sthlm, n:r 239, s [1 f] ). — Minne af Lars Fredr. Gravander, medicinae doctor och provincial-medicus i Stora Kopparbergs län. Uppläst för några vänner efter hans begrafning, den 12 mars 1815. Fahlun 1815. (21) s. [Anon.] — Tro-lofningen, eller Pjesen för dagen. Tillfällighets-stycke i en act, med sång. Fahlun 1827. 20 s. [Anon.] — Harald Hårfagers afkom-lingar på Europas throner med deras agna-tiska ättledningar. Fahlun 1828. Tv-fol. (45) s. [Dedik.] — Uppsats på de i provinsen Dalarne vildtväxande phanerogamer och filices (Afhandlingar rörande natur-vetenskaperne, d 1, Fahlun 1830, s 139—187, 2, tr 1831, s 73—144*). — Den lika gifto- och arfsrätten. Kort betraktelse, tillägnad det hedervärda bonde-ståndet. Fahlun 1834. 14 s. [Anon.] — Vid bergshauptmannen, . . . Anders Pihls jordfästning den 10 januarii 1836. Fahlun 1836. 4:o.' (4) s. [Anon.] — Anvisningar att uppstoppa och förvara foglar i en samling. Fahlun 1839. 4 s. [Anon.] — Berättelse om naturalhistoriska föreningens i Dalarne offen- teliga sammankomst å högtidsdagen den 7 januari 1839. Fahlun 1839. 24 s. [Undert.] — Förteckning på adeliga familler i Sverige 1839. Sthlm [1840]. 40 s. [Anon; möjl ej av K.] — Flora Dalekarlica. Landskapet Dalarnes indigéna phanerogamer och filices. Uppsats. Fahlun 1843. 66 s. •—• Den föreslagna val-lagen för den nya national-representatio-nen, lämpad till Stora Kopparbergs län. Fahlun 1844. 16 s, 2 tab. [Anon.] — Afhandling om Islands- och renlafvens nytta och användbarhet såsom födoämne . . . Sthlm 1849. 14 s. [Föret.] •—• Vid källarmästaren . . . herr Carl Anjous graf, den 8 oktober 1849. Sthlm

1849. 4:o. (4) s. [Anon.] —• Matrikel öfver dem af Svea rikes ridderskap och adel, hvilka ifrån år 1823 till närvarande tid, blifvit på riddarhuset introducerade. Upprättad. Sthlm

1850. 4:o. 201 s. —• Matrikel öfver Svea rikes ridderskap och adel. Sthlm 1851. 62 s. — Natural-historia för hemmet och skolan. Be-skrifningar och afbildningar af föremål utur alla naturens riken. Efter tillförlitliga källor bearbetad. H 1/4. Sthlm 1852 [—53]. Tv-8:o. 101 s, 34 pl-bl. — Rolf Krake och hans kämpar. Sagobrott. Sthlm 1853. 35 s. — Genealogiska tabeller. Sthlm 1853. 4:o. (54) s. — Matrikel öfver svenske och utländske män, hvilka af Sveriges regenter blifvit i grefligt, friherrligt eller adeligt stånd upphöjde, men icke i denna värdighet introducerade. Sthlm

1854. 4:o. 32* s. [Föret.] — Vid kronolänsmannen . . . herr Erik Perssons jordfästning i Stockholm, den 10 augusti 1855. Sthlm

1855. 4:o. (4) s. [Anon.] — Biographisk uppsats. [Rubr.] U o [1855?]. (4) s. — Tillfällighetsdikter i P. B. 1845—50.

Utgivit: Glaset och lyran. Fahlun 1821. 132 s. [Anon dikter av K, Wallin, Franzén m fl.] — Handlingar om trulldoms-väsen-det i Dalarne åren 1668—1673. Saml o utg af C-G-K-. Fahlun 1821. 216 s. [Sign.] Ny o tillökad uppl: Blåkullefärderna, eller Handlingar om trolldoms-väsendet i Dalarne, åren 1668—1673. H 1—3. Sthlm 1845—49. [Anon.] 1. 1845. 78 s. 2. 1846. 88 s. 3. 1849. 74 s. Facsimiluppl Sthlm (tr i Holland) 1972. (Suecica rediviva, 29.) — Kungl. maj:ts krigs-articlar . . . Gifna Stockholms slott den 31 Martii 1798. Fahlun 1823. 196 s. [Anon.] [Ny uppl:] ... 1798. Med tillägg, förändringar och förklaringar. Fahlun 1843. 214 s. [Ny uppl] Sthlm 1852. 219 s. — De besegrade Bolstadaskälen eller Rättegångs-handlingar i tvisten emellan Marnas byamän och Svärdsjö öfrige socknemän å ena, samt Leksands och Bjursås socknars innevånare å andra sidan, angående rätter skillnad i skog och mark, med bilagor och anmärkningar. Fahlun 1825. XCIX, 91 s, 1 karta. [Anon.] — Sveriges rikes grundlagar jemte serskildte deraf föranledde institutioner. Fahlun 1827. 158 s. [Anon.] — Afhandlingar rörande naturve-tenskaperne. H 1—2*. Fahlun 1830—31. 187 s, 3 pl, 182 s, 3 pl. — L F Gravander, Skaldestycken. Fahlun 1831. 152 s. [Anon.] — Nordiskt sago-bibliothek, eller mythiska och romantiska forntids-sagor. Bd 1, h 1—5. Falun 1834. 85, 100, 93, 94, 90 s. — Diploma tarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne, saml o utg. D 1—3 + suppl. Sthlm & Fahlun 1842—53. 4:o. (D 1 tills med J. Liden.) 1. Sthlm 1842. X, 312 s, 2 tab. 2. Fahlun 1844. 312 s. 3. Fahlun 1846. 246, 68 s. Supplement. Sthlm 1853. 96 s. — Samling af äldre författningar och handlingar, rörande Dalarne. Afd 1, n:o 1—25* [1—20]. Falun 1844 [—46]. 4:o. 160 s. — Völsung-arne. Forn-nordisk hjelte-saga. Julklapp till-egnad historiens unga vänner. [Omsl:] Afd 1*. Sthlm 1845. 93 s. [Sign.]

Översatt: Romund Gripsson. Nordisk kämpa-saga. Fahlun 1822. 20 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiekanslerämb:s arkiv E III a: 268 (ink skriv 896/1805), Allm verks skriv:er till K M:t, vol 109 (Justitiekanslern till K M:t 6 febr 1826), Statsberedn till K M:t, vol 25 (21 mars 1816), Landsh:s i Kopparbergs län skriv :er till K M:t, anteckn av J Liden i hans interfol ex av Dipl Dal, 1, allt i RA.

B Ankarloo, Trolldomsprocesserna i Sverige (Skr utg av Inst för rättshist forskn, ser 1, Rättshist bibi, 17, 1971; rec i KÅ 1972); M-L Bachman, Studier i VHAA:s hist (VHAAH, hist ser, 14, 1969), s 209—218; B Boethius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott (1965); M J Crusenstolpe, Medaljonger o statyetter (1882), s 59—61; J Ing-elsson, Berättelse om Stora Kopparberget år 1716, ed H Lagergren (1913); G Landberg, Hans Järta som landsh i Stora Kopparbergs län 1812—1822 (1973), s 79, 147; H Schiick, VHAA. Dess förhist o hist, 8 (1944), s 292; A Silow, Falu stads sparbank 1825—1925 (1926); Sv biogr lex, N F, 6 (1865—68); S Wieselgren, Sveriges fängelser o fångvård . . . (1895), s 327 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Kröningssvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11838
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Kröningssvärd, urn:sbl:11838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se