Meriter

3 Kurck, Jöns, f 1590 i Finland, d 21 maj 1652 i Åbo. Föräldrar: häradsh Knut Jönsson o Brita Gylta. Ryttmästare vid sv kavalleriet 23 juli 19—22, ryttmästare vid adelns rusttjänst i Sverige o Finland 19 jan 24, ståth över Åbo slott o län 26—29, över Viborgs slott o län 30—32, president i Åbo hovrätt 28 nov 31 (tilltr 8 dec 32), riksråd 14 jan 33, lagman över Västergötland o Dal 31 mars 41, fullm att mönstra adelns rusttjänst i Finland 31 jan 44, frih 12 april 51.

G 1) 11 juli 16 i Sthlm, Nik, m frih Märta Oxenstierna, d 30 aug 32 i Viborg, dtr till riksrådet frih Gustav Gabrielsson o Barbro Bielke samt tidigare gm frih Johan de Mornay (bd 11); 2) 30 nov 34 i Sthlm, Nik, m frih Sofia De la Gardie, f 8 maj 15 på Åbo slott, d 1 okt 47 i Sthlm, dtr till riksrådet frih Johan D (bd 10) o frih Catharina Oxenstierna; 3) 29 juli 49 i Åbo m Christina Horn, f 04, d 73 dtr till riksrådet Arvid Henriksson o Ingeborg Ivarsdtr (Stiernkors) samt tidigare g m generalen Torsten Stålhandske (d 44).

Biografi

K blev tidigt faderlös, o hans mor beslöt sända honom utomlands på den erforderliga "peregrinationen", när han nått 17 års ålder. Han hade dessförinnan mestadels levt på Hedensö gård i Näshulta, Söd, som var moderns fädernearv. Utlandsfärden förde honom till Frankrike, England o Holland. På hemvägen blev han under det 1611 utbrutna kriget med Danmark tagen till fånga utanför Lybeck o torterad för att förråda sv krigsplaner. Behandlingen torde ha bidragit till att hans hälsa tog skada. Över fångenskapen författade han en berättelse.

Hemkommen prövade K först militäryrket. Men tydligen stod hans hälsa inte bi, o han sökte sig i stället till administrativ o judiciell verksamhet. Redan 16 hade han ingått äktenskap med Märta Oxenstierna, syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, o kom under resten av sitt liv att åtnjuta dennes förtroende o beskydd. 26 utsågs K till ståthållare på Åbo slott men övertog snart ståthållartjänsten på Viborg. Under de följande åren var han verksam vid organiserandet av trupper från Finland till det pågående kriget. När presidentämbetet i hovrätten i Åbo blev ledigt, sedan dess president Bror Andersson Rålamb ådragit sig Gustav II Adolfs onåd, utsågs K 31 till hans efterträdare. Hans omfattande studier o lärda intressen torde ha motiverat utnämningen, liksom säkerligen även hans nära förtrogenhet med förhållandena i Finland. Som president vann K erkännande för kunnighet o rättrådighet. Han behärskade även finska språket. I hovrätten införde han auskultantsystemet, o han ivrade för lantdomarnas utbildning. Redan 33 blev han emellertid medlem av riksrådet o måste under långa perioder vistas i Sverige, där han fick betydelsefulla uppgifter på det rikspolitiska planet.

K:s intressen var vittomfattande. Främst rörde de historia o genealogi, särskilt finländsk. Han bragte samman ett betydande bibliotek o stora handskriftssamlingar. För den nygrundade akademin i Åbo intresserade han sig mycket, o hans omsorger om denna besvarades av lärare o studenter med hyllningar vid hans högtidsdagar o efter hans död.

I arv efter sin mor fick K Hedensö, som skulle förbli i släktens ägo till 1783. Flertalet av hans gods var belägna i Tavastehus län i Finland. Han hade erhållit dem genom arv efter sin far, genom giftermål eller köp. Stommen i godsbeståndet var det stora Laukko i Vesilax. Dessutom ägde K bl a Anola i Nakkila o Kjuloholm i Kjulo, Åbo o Björneb. K var även en intresserad frukt- o trädgårdsodlare. I Åbo utövade han stor frikostighet o gästfrihet.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

Delar av K:s arkiv i K:ska saml i RA (ink brev bl a stort antal från Gabriel Bengtsson Oxenstierna) samt i arkivet på Ekensholm o i Wachtmeisterska saml på Kulla-Gunnarstorp. K:s relation om fängelsevistelsen i Segeberg i E 367 o ekonomiska handl :ar efter honom i X 270 b, båda i UUB. Brev från K till P Brahe, M G De la Gardie o J Oxenstierna o främst (88 st) till A Oxenstierna i RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Två skrifter [De jure haere-ditario o Een vnderrättelse för gemenee allmogen, utg O H Granfel t] (Tidskrift, utg av Juridiska föreningen i Finland, årg 59, 1923, Hfors, s 272—279; även sep, 12 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Likv:löneavräkningar ser B, 30:21, RA.

AdRP 1627—1632, 1650, 1652; N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); Blomstedt; C v Bonsdorff, Om donationerna o förläningarna samt frälseköpen i Finland under drottning Kristinas regering (1886); dens, Åbo stads hist under sjuttonde seklet, 1—2 (1894—1904); P Brahe, Ur Per Brahes brefväxl, 1, ed K K Tigerstedt (1880); S Hedar, En Sörmlandsbygd o dess inbyggare (1965); M Jokipii, Laukossa vuonna 1677 (HAik 1955); dens, Suomen kreivi- ja vapaa-herrakunnat, 1 (1956); W G Lagus, Åbo hof-rätts hist (1834); E Lehtinen, Hallituksen yhtenäistämispolitiikka Suomessa 1600-luvulla (Hist tutkimuksia, 60, 1961); T Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562—1713, 1—2 (1951—53); SRP 1633— 1652 (1891—1920); Turun hovioikeus 1623—31.10—1973 (1973); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623—1923 (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns Kurck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11878
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns Kurck, urn:sbl:11878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-18.